Internationella biblioteket till er tjänst

Internationella biblioteket är en del av Stockholms stadsbibliotek och biblioteken är grannar mitt i centrala Stockholm. Men Internationella biblioteket fungerar också som en lånecentral för landets alla bibliotek och här kan du få hjälp med det mesta som har med medier på andra språk än svenska att göra.

Internationella biblioteket består av två grenar där det ena är det öppna biblioteket för Stockholms invånare, och det andra är lånecentralverksamheten.

– Här på Odengatan i centrala Stockholm har vi funnits sedan år 2000, berättar Anna Gustafsson Chen, kontakt- och PR-bibliotekarie på biblioteket. Alla som befinner sig i Stockholm är förstås välkomna hit och botanisera bland våra medier.

Sju plan

Tillsammans med tidnings- och tidsskriftsbiblioteket finns biblioteket på sammanlagt sju plan. De mellersta tre planen är öppna för allmänheten, det översta är arbetsrum för personalen, och de tre nedersta består av lånecentralens verksamhet och magasin.

– Cirka 60 % av vårt bestånd finns i magasin, men totalt kan vi erbjuda 137 språk, eller vi brukar säga 120 för en del är väldigt små, kanske bara två eller tre böcker.

Böckerna på de tre mellersta planen är placerade med någon slags logisk koppling mellan språken. Till exempel finns de europeiska språken på en våning, Mellanöstern, Indien och Afrika på en annan. På Internationella biblioteket hittar man inga böcker på engelska, franska eller tyska. Inte heller böcker på svenska eller övriga nordiska språk.

– Däremot köper vi in nästan allt som ges ut om Sverige och vi har en liten hylla med översättningar till svenska, säger Anna och avslöjar att bibliotekets största bestånd består av persisk litteratur, medan det som lånas ut mest är ryska och att den populäraste avdelningen är musikavdelningen med musik från hela världen.

Anna Gustafsson Chen vill att alla ska ta sig tid och besöka Internationella bibliotekets webbsida. – Det finns väldigt mycket material att använda sig av bara man vet att det finns. FOTO: Helén Andersson

Inköp

Av de 30 personer som arbetar på Internationella biblioteket har mer än hälften en bakgrund i ett annat land. Eftersom det är svårt att köpa böcker på språk man inte behärskar, har man delat upp inköpsansvaret så att personal som kan ett språk ansvarar för inköp på det språket.

– Men sedan blir det ändå 100 språk över, skrattar Anna. Då finns det en inköpsansvarig som har hand om alla de övriga språken.

Inköpen kan gå väldigt olika till och frekvensen kan variera väldigt mycket. Ett språk med stor efterfrågan köps förstås in oftare än ett språk med mindre efterfrågan. En del böcker köps direkt från någon bokhandel i Stockholm med språkprofil, ibland går inköpen via kontakter i ett land eller via ett bibliotek, ibland köper personalen med sig tillbaka från en semesterresa i det gamla hemlandet.

– Det vanligaste inköpssättet är via internet, säger Anna. Det är också det billigaste men lite svårare att organisera betalningsmässigt. Sätten har varierat, just nu har chefen ett Visa-kort vi får låna när det är dags.

Urvalet är en viktig process i inköpen och det kan vara ett problem med att vara ensam inköpsansvarig.

– Det finns ju ingen att diskutera med och man måste lägga mycket tid på inköpsarbetet. Dessutom kan det vara svårt att ha kunskap om allt från bilderböcker till vuxenfakta och ibland får man helt enkelt känna sig fram.

Lånecentral

När Internationella biblioteket flyttade till Odengatan var det också en flytt från att bara ha varit en lånecentral, till den utökade verksamhet det är idag. Då hette det Invandrarlånecentralen och det skickades med automatik ut färdiga bokpaket till landets bibliotek. I dag plockar personal ihop efter de beställningar som kommer. Men beställningar på en del språk får nobben.

– Det finns en överenskommelse med läns- och regionbiblioteken om vilka språk vi ska stå för. Vissa språk, till exempel spanska som är ett vanligt språk, ska biblioteken beställa från sitt eget läns- eller regionbibliotek. Bara om inte det fungerar eller om låntagaren vill ha enstaka titlar, kan man vända sig till oss. Vi blir liksom andrasteget i de större språken. Och självklart skickar vi böcker på språk man inte har eget ansvar för.

Varje dag går det sändningar med hopplockade bokpaket ut till bibliotek runt om i landet och Anna önskar att det blev mer dialog mellan låntagare och bibliotek.

– Vi får ofta beställningar där det står 30 böcker på thailändska, till en kvinna, och vi har ingen aning om vem låntagaren är. Då får vi chansa och ta lite av varje och hoppas att något ska passa. Det bästa vore när det gäller en enskild låntagare att man försöker ta reda på vad han eller hon vill ha och beställa specifika titlar. Katalogen finns ju på nätet.

Från och till kommer önskemål om att Internationella biblioteket ska göra färdiga bokpaket till biblioteken ute i landet. Ett slags grundbestånd av böcker på andra språk än svenska. Något sådant uppdrag har inte Internationella biblioteket och Anna har svårt att se hur det skulle gå till.

– I dag har vi vare sig resurser eller uppdrag. Boklådor för små barn kanske skulle fungera, men för vuxna har jag svårt att se hur det skulle fungera annat än med ordböcker och den typen av basböcker. Men vi vet ju inte hur framtiden ser ut. Kanske kommer vi att jobba mer rådgivande och biblioteken får köpa ännu mer själv. Det beror ju på vad vår finansiärer Kungliga biblioteket beslutar.

Den vanligaste beställningen idag består av skönlitteratur, men när Anna tittat på utlånen på Internationella bibliotekets öppna bibliotek lånas det ut minst lika mycket facklitteratur. Också här skulle Anna önska att biblioteken använde katalogen lite mer.

– Man kanske tror att vi bara har skönlitteratur, eller så vet man inte vad man ska beställa för facklitteratur. Försök att ta reda på vad låntagaren är intresserad av och sök i katalogen, uppmanar Anna som i framtiden hoppas att låntagaren själv ska kunna använda katalogen och välja sina böcker själv.

Webben

Internationella bibliotekets webbsida kan upplevas ganska svårmanövrerad och svår att hitta på, men om man ger sig tid finns här väldigt mycket gratis hjälp.

– Det finns en sida som heter För personal och här finns en massa råd och tips och här finns alla mallar till broschyrer, affischer, knubbtexter och användbara bibliotekstermer på alla språk. Söker man kontakt med språkansvarig kontaktperson finns alla språk och namn på Stockholms stadsbiblioteks webbplats, berättar Anna och avslöjar att webbplasten håller på att omarbetas och att thailändska språket kommer att läggas till de övriga språken.

– Egentligen är ju Internationella biblioteket ett fantastiskt bibliotek, utbrister Anna. Det finns nog inget annat bibliotek i världen som har så många olika språk och den här typen av service för ett helt land.