Litteratur från hela världen

Ann-Christine Brunnström på Göteborgs stadsbibliotek har letat efter litteratur på andra språk än svenska i fem år. Med tiden har hon lärt sig viken typ av litteratur som fungerar i olika grupper och hon ser tydliga mönster som går igen mellan språken.
– Folk är lika över hela jorden, konstaterar hon.

Hon är medveten om att det kan låta provocerande, men störst efterfrågan på biblioteken har romantiska romaner för kvinnor.

– Äldre kvinnor från Bosnien, unga flickor från Kina och kvinnor från Sverige, vi läser alla samma slags böcker.

Och om relationsromanerna efterfrågas av kvinnor så läser män över hela världen om politik och modern historia.

– Många kommer från länder med diktaturer och är intresserade av att veta vad som utspelar sig i maktens korridorer. Till exempel hur det var att vara Saddams betjänt.

Ann-Christine Brunnström är övertygad om att biblioteket kan skapa efterfrågan på böcker genom att köpa egen litteratur på andra språk och ställa dem i hyllan. Hon har tre råd till andra bibliotekarier när det gäller utländsk litteratur: Det lönar sig att köpa själv, köp mer litteratur för kvinnor och ligg lite före gällande den nya invandringen från Europa. FOTO: Helén Andersson

Förankring

År 2005 gjorde Ann-Christine en undersökning i Göteborg för att undersöka vad biblioteken gör som är bra för besökaren med utländsk härkomst. Hon använde sig av blandade fokusgrupper som fick svara på frågor och diskutera.

– Vi fick veta mycket vi inte kände till tidigare och det roliga var att det var mycket gemensamt med vad en tidigare liknande dansk undersökning hade kommit fram till. Till och med på detaljnivå ibland, som en bosnier som önskade sig ett medicinskt lexikon, minns hon.

Ett tydligt mönster i båda underökningarna handlade om att valet av vad man läser i det nya landet handlar om vilken förankring man har. Flyktingar har ett större behov av fackböcker medan de som har bättre förankring, till exempel kvinnor från Thailand, läser mest romaner.

– Flyktingar har ofta mist sina vanliga vägar till kunskap och det finns en stor efterfrågan på vardagslivets handböcker som till exempel om barnuppfostran, medicin och graviditet. En av de populäraste är körkortsboken, ler Ann-Christine.

Ann-Christine berättar om en artikel hon läst i DN som refererade till en världsomspännande studie av människors värderingar i olika länder, och där Sverige rankades som världens modernaste land.

– Artikeln påverkade mig och det blev så tydligt varför det kan uppstå motsättningar mellan människor. Det handlar om att mer traditionella värderingar ska möta de moderna med till exempel vår syn på barnuppfostran och på kvinnans roll i samhället. I den danska undersökningen kom det till exempel fram att det finns en stor efterfrågan på västerländsk barnpsykologi, så det är verkligen något att tänka på när man köper in litteratur.

Nya tider

Det senaste året har Ann-Christine sett en förändring av utlånen. Antalet flyktingar har minskat medan arbetskraftinvandringen från Europa har ökat. Framförallt är det polska som ökar, men det finns efterfrågan på alla Europas språk. Fortfarande är persiska det språk som dominerar och därefter ryska, thailändska, finska, spanska och kinesiska.

Många behöver läsa på det egna språket livet ut, andra vill ha det för att koppla av. I dag handlar det om språk och inte om var folk kommer ifrån och många har flera språk och läser olika saker på olika språk.

En helt annan grupp låntagare är svenskar som läser böcker på andra språk.

– Ibland får man tänka dubbelt och köpa lättlästa böcker till svenskarna, säger Ann-Christine leende.

Det är självklart för Ann-Christine att ta hänsyn till vad som efterfrågas när hon gör inköp och strunta i att många tror att det då bara blir ”skräp”.

– Man måste ha högre tankar om människor än så, säger hon. Men budgeten sätter egna gränser och det gäller att tänka både en och två gånger och kanske undvika ny lyrik och debutanter alltför ofta. Människor lånar gärna författare de känner till, nobelpristagare såväl som internationella bästsäljare.

På andra ställen i Sverige finns pyramidmodellen att rätta sig efter vid inköp av utländsk litteratur. Alltså att det mest lånade köps det ännu fler titlar av.

– Men, säger Ann-Christine, det är en modell som gynnar oss moderna svenskar och här får man tänka på det här med våra värderingar. Människor som lämnat sitt hemland blickar gärna bakåt och läser det egna landets klassiker, men också litteratur som orienterar i det nya landets kultursfär. Det är också vanligt att man dras till västerländska klassiker som Austen och Nietzsche.

Att kvinnor läser mycket relationsromaner har, enligt Ann-Christine, alltid behandlats styvmoderligt av biblioteken och det har inte funnits mycket att välja bland. Och eftersom det dessutom av tradition oftast är män som säljer böcker till biblioteken har det påverkat utbudet till männens fördel.

– Nu är inställningen till så kallade damromaner annorlunda, men det släpar fortfarande efter när det gäller den utländska litteraturen.

Persiska har länge varit det största språket i Göteborg och tidigare köptes det mesta in med manlig inriktning. Ann-Christines uppdrag är att köpa böcker som används och sedan man började köpa relationsromaner på persiska har lånen ökat dramatiskt.

– Det är fascinerande, säger Ann-Christine, finns det böcker, lånar folk. De flesta reserverar inte eller tittar i kataloger, de tittar i hyllan. Köper man böcker så får man låntagare. Det lönar sig.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se