VIDARE lärmiljö

På nio bibliotek i Göteborgs förorter finns så kallade lärmiljöer. Lärmiljöerna kallas för Vidare och är en särskild plats på biblioteket med anpassad service. Vidare är till för vuxna som funderat på att börja studera, redan är vuxenstuderande eller vill studera på egen hand.

Det hela började som ett projekt år 2003. Numera är verksamheten väl integrerad i övrig verksamhet.

– Det handlar om vuxna i det livslånga lärandet och ett av syftena med projektet var att förankra servicen utan att det på något sätt skulle putta undan annan kulturverksamhet på biblioteken, säger Anna Hallberg, projektledare sedan 2008 och studiebibliotekarie på Kortedala bibliotek.

Anna Hallberg ser att folkbiblioteken är en självklar plats för lärmiljöer likt Vidare. – Folkbiblioteken ligger i områden där vuxenstuderande bor och vuxenstuderande har alltid vänt sig dit. FOTO: Helén Andersson

Ring av datorer

På Kortedala bibliotek finns lärmiljön alldeles bredvid informationsdisken och man känner lätt igen den på de sex datorerna placerade i en ring. Den typiska cirkeln, eller ringen, är också en del av lärmiljöns logotyp där tre runda ringar i en halv cirkel symboliserar miljön.

– Från början var det alltid sex datorer, berättar Anna. Men när också mindre bibliotek med mindre utrymme anslöt sig, blev cirkeln annorlunda.

Trots färre datorer på vissa bibliotek, är innehållet med specialprogram anpassade för vuxenstuderande samma i alla lärmiljöer. Störst fokus ligger på språkinlärning med lexikon av olika slag, uppslagsverk, scanner och bildredigeringsprogram.

– Synonymlexikon till exempel är jätteviktigt när man lär sig ett nytt språk, säger Anna.

Det är gratis att använda lärmiljön, men man måste vara medlem. Som medlem får man sitta vid en dator två timmar per dag, man har tillgång till alla specialprogram och man kan få individuell handledning.

– Det handlar väldigt mycket om att lära ut studieteknik, berättar Anna. Men mycket är också ren biblioteksservice som att hjälpa till med olika blanketter och att ge lästips inför olika studieuppgifter. Vi är två studiebibliotekarier i informationen under studiehjälpstiden som är tio timmar i veckan då vi hjälps åt med att svara på de frågor som kommer. Och självklart tipsar vi om böcker på deras modersmål för det är viktigt att fortsätta läsa på sitt eget språk. Man kan inte bli bra på ett nytt språk förrän man är bra på sitt eget.

Vuxenutbildning

När vuxenutbildningen lades ut på entreprenad 2003 var det meningen att de skolbibliotek som fanns på Komvux skulle följa med. På några ställen blev också bibliotekslokalen kvar, men utan skolbibliotekarie vilket medförde att trycket på folkbiblioteken ökade. Folkbiblioteken i Göteborg gjorde därför 2002 en gemensam ansökan till medel för ”utveckling av vuxenutbildningens infrastruktur”. Ansökningen hanterades av Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg och resultatet blev fyra projekttjänster och ett par hundratusen kronor till media under 2003. De fyra projekttjänsterna inventerade behovet och startade Vidare-projektet där lärmiljöerna byggdes upp.

– Det i sin tur resulterade så småningom i projektet Vuxna i Lärande, ViL, och lärmiljöerna fick namnet Vidare. Vidare syftar till vägen till studier eller till arbete, att gå vidare helt enkelt, berättar Anna. Och det var Kulturförvaltningen i Göteborg som till en början ägde projektet.

Så småningom blev projektet ett samarbetsprojekt mellan vuxenutbildningsförvaltningen och folkbiblioteken i Göteborg, och 2008 flyttade projektägarskapet till Kortedala stadsdel.

– Att vi tog över beror delvis på att det bor flest vuxenstuderande invandrare i de nordöstra stadsdelarna, säger Anna.

Från början hade projektet anställd personal. Numera är alla anställda av biblioteken och verksamheten, som numera är väl etablerad, är välbesökt. Anna är ofta ute och träffar studerande och utbildningssamordnare för att berätta om verksamheten och ryktet om lärmiljön sprids från mun till mun.

– Biblioteket är ju en neutral plats och det sprids snabbt att man kan få hjälp här, säger Anna som betonar att samarbetet med SFI och andra vuxenutbildningar är viktigt.

– Vi fungerar som ett komplement till studierna och i vårt avtal med vuxenutbildningsförvaltningen står det att vi ska möta de vuxenstuderandes behov av handledning, att vi ska tillhandahålla medier för vuxenstuderande och att vi ska marknadsföra bibliotekens lärmiljöer. ViL-projektet handlar framförallt om att öka vuxenstuderandes möjligheter att lyckas med sina studier och hitta en väg in i arbetslivet. Dessutom handlar det för många även om att öppna en dörr in i det svenska samhället.

Projekt eller inte

Trots att lärmiljöerna numera är etablerad verksamhet, ser vuxenutbildningsförvaltningen det som ett långsiktigt projekt och ger pengar till projektet årsvis. Men Anna är ganska trygg med att verksamheten får vara kvar.

– Våra mätningar visar att det är en bra verksamhet och i varje kvartalsrapport ser vi hur många medlemmar som tillkommit och hur mycket datorerna används. Så även om det flyter lite vem som egentligen håller i projektet, så visar siffrorna att det finns ett behov. Det är ju en ganska unik service vi har.