STOCKHOLM: En lustinjektion i arbetet, en tydligare profil utåt och en stor ökning av programverksamheten. Tanken med Långa svansen på Stockholms stadsbibliotek var främst att lyfta den äldre litteraturen genom kopplingar till samtiden, men efter två år kan man konstatera att projektet fick flera andra positiva effekter.
– Det är mer ett arbetssätt än ett projekt. Vi kommer nog knappt att märka att projektpengarna är slut, så integrerad är Långa svansen i vårt arbete, säger Johanna Hansson, områdeschef vid Stadsbiblioteket, Stockholms stadsbibliotek vid slutkonferensen för projektet som hölls på Stockholms stadsmuseum på torsdagen.
Kylskåpsmagneter med trettiotalsord, valda av Fredrik Lindström.
Projektet föddes som en reaktion på att så stora delar av bibliotekets samlingar tillbringade all tid i magasin, utan att lånas ut på flera år. Genom att göra kopplingar till samtida litteratur, trender och händelser ville man lyfta fram den äldre och smalare litteraturen ur magasinen. Namnet på projektet lånade man från boken The long tail av journalisten Chris Anderson, som handlar om hur man kan öka efterfrågan på produkter som tidigare sålt dåligt, bland annat med hjälp av internet.
Tema sätter ramen
Projektet, som har pågått i två år, har varit indelat i halvårslånga teman. Just nu pågår temat Förbjuden läsning, dessförinnan var det Tillbaka till naturen och 60-talet. Det första temat
var 30-talet, och då inredde bibliotekarierna en trettiotalshörna inne i Rotundan på Stadsbiblioteket.
– Det var inte så svårt i ett hus som är byggt 1928. Stolarna som är ritade av Asplund själv fanns redan i huset, säger Alice Thorburn, bibliotekarie.
Bibliotekarierna plockade fram trettiotalslitteratur ur magasinen, gjorde egna boktips, skyltade och gjorde kopplingar till modern litteratur. De väljer även själva en ”själsfrände”, en död författare som de tyckt om att läsa och som de gör en personlig tipsskylt kring. Själsfrändetemat fortsätter under kvällsprogrammen, då kända författare och skådespelare får välja själsfränder ur magasinen och samtala om med journalisten Harald Hultqvist.
Alla böcker som hör till temat märks med klistermärken med långa svansen-loggan, en svart spiral mot vit bakgrund. Under trettiotalstemat fanns det kylskåpsmagneter med typiska trettiotalsord, som nedrig, käck och kalaspingla i biblioteket, och en telefon där man kunde lyssna på inspelade röster från trettiotalet.
Det hela kombineras med arbete på webben, längre personliga boktips och artiklar från personalen på bloggen, intervjuer med författare, tweets med första raden ur en magasinerad trettiotalsroman tillsammans med en länk till katalogen. Personalens texter återanvänds i katalogen, där temaböckerna också taggas för att underlätta för intresserade låntagare.
Arbetssättet har inneburit att personalen fått fördjupa sig, bekanta sig med tidigare mer okända delar av samlingarna och vara kreativa kring hur man lyfter fram litteraturen för besökarna, vilket har gett en riktig vitamininjektion i vardagsarbetet.
– Egentligen är det ju vanligt biblioteksarbete det handlar om, men Långa svansen och temat skapar en ram, ett sammanhang som gör att vi fokuserar. Hela personalen har fått ökad kunskap. Det blir lättare att välja och det skapar större motivation. Temat innebär att vi kan angripa våra samlingar med en ny infallsvinkel, säger Annika Hermele, bibliotekarie.
Förlagen bidrar med program
Programverksamheten på Stadsbiblioteket har mångfaldigats under Långa Svansen-tiden. Genom att låta förlagen stå för en del av programpunkterna, som ofta förlagts till Rotundan istället för som tidigare till annexen, så har man fått författare till biblioteket gratis. Stadsbibliotekets personal har på kuppen blivit duktig på både att bära stolar och rigga ljud inför välbesökta författarsamtal och temakvällar.
Kontakten med externa samarbetspartners, som förlag och litterära sällskap, har blivit enklare i och med Långa svansen, tycker områdeschefen Johanna Hansson. Arbetet med teman har gjort att biblioteket är tydligare utåt, som samarbetspartner.
– Många hade tidigare inte tänkt på att man kunde samarbeta med oss, men nu har de upptäckt det, säger hon.
– Vi har en unik lokal, öppen och gratis. Den är perfekt för samarbeten med andra, tillägger Karin Runevad, enhetschef för Läsa på Stadsbiblioteket.
Bibliotekets bokbazar
Samarbetet med förlagen breddades ytterligare i och med Bibliotekets bokbazar. Idén var poeten Magnus William-Olssons, och hade sitt ursprung i en frustration och en lust
– Uppmärksamhet är en begränsad resurs i vårt samhälle och vi misshushållar med den. En följd av detta är att vi har förlorat förmågan att värdera litteratur. Folk läser skit. Men på folkbiblioteken finns förmågan att värdera litteratur och de finns över hela landet, säger han och hoppas att fler bibliotek ska haka på.
På Stadsbiblioteket i Stockholm finns Bibliotekets bokbazar poesi i ett litet rum i anslutning till Rotundan. Här ordnar förlag och litterära sällskap programverksamhet, som författarbesök, uppläsningar, även på distans via Skype, och musikframträdanden. Nätbokhandeln står för blädderexemplar av nyutgiven poesi. Via en dator kan man sedan köpa poesin hos nätbokhandeln.
– Det är viktigt att det är biblioteket som gör urvalet, inte någon kommersiell aktör, säger Magnus William-Olsson.
Samma princip gäller på Medborgarplatsens bibliotek på Söder i Stockholm där man har en bokbazar med skönlitterär inriktning. Här bjuder man in förlagen att disponera biblioteket under en veckas tid, för att genom programverksamhet, med bokbord och utställningar lyfta fram sitt smalare sortiment, vilket har gett biblioteket många nya besökare.
– Förlagen ser ett värde i att vara hos oss. Det blir marknadsföring för dem, säger Elias Hillström, bibliotekarie på Medborgarplatsens bibliotek.
Han ser det inte som något problem att låta förlagen sälja böcker vid bokbord i bibliotekets lokaler.
– Nej, det har man ju alltid gjort i samband med författarbesök till exempel. Och det är ju vi som väljer vilka förlag som får komma till biblioteket. Men det är klart att om förlagen skulle börja sälja annan litteratur än den smala så får vi ta det då, men det har inte varit några problem hittills, säger Elias Hillström.
Svansen får fortsättning
Konferensen på stadsmuseet markerade slutet på projektet Långa svansen, som har drivits i samarbete med Regionbibliotek Stockholm med finansiering från Kulturrådet. Men eftersom projektet visat sig innebära ett så bra sätt att jobba, så fortsätter man utan projektpengar. I höst startar temat Hemmet, i samarbete med Stockholms stadsmuseum och Stockholmskällan, ett samarbete mellan arkiv, bibliotek, museum och utbildning i Stockholm. Ett av projekten är att samla in stockholmarnas berättelser om hemmet.
Nytt är att temat kommer att pågå under ett helt år och att alla Stockholms bibliotek deltar i arbetet.
Långa svansen är ett projekt som har blivit omtyckt av alla, säger Johanna Hansson. Men visst har det funnits saker som inte har gått som man hade tänkt sig.
– Vi hade velat göra mer på webben än vad vi har lyckats med och vi upptäckte att det var svårare än vi trodde att göra kopplingar mellan samtida och äldre litteratur. Men vi har lyckats med att göra Långa svansen till både ett bibliotekspolitiskt- och ett metodprojekt. Vi ville visa utåt vad ett bibliotek kan vara genom handling. Projektet har också gett en visionär touch på vardagen, säger hon.
Läs mer på Långa svansens blogg: http://bloggar.biblioteket.se/langasvansen/
Author Description
