MANCHESTER Vägarna till ett beslut kan vara många. Ibland blir det bra, ibland inte. Ett sätt att underbygga sina beslut kan vara genom så kallad evidens. Hur vetenskapliga metoder och systematiska undersökningar kan ligga till grund för biblioteksutvecklingen är något som i veckan har diskuterats på den sjätte International Evidence Based Library and Information Practice i Salford.
Peter Brophy var en av huvudtalarna på International Evidence Based Library and Information Practice, EBLIP6, på universitetet i Salford, som är en del av Greater Manchester. Peter Brophy framhäver betydelsen av berättelser för att skapa förståelse för evidensbaserade resultat.
Begreppet evidens har sina rötter inom medicinen och lanserades i början av 90-talet. Lite förenklat kan man säga att det handlar om att beslut ska fattas på en vetenskaplig grund. Metoden har sedan fått spridning inom andra områden, inte minst biblioteksvärlden.
Men som många andra saker i tillvaron finns det nyanser i det hela. Professor Peter Brophy visade under konferensens inledande dag att det inte är helt enkelt att förhålla sig till evidens. Det finns en rad olika faktorer, sociala, kulturella och personliga, som påverkar det man kommer fram till. Det kan exempelvis handla om att man har olika syn på det man observerar. Där någon ser en söt kanin, ser en annan en god middag. Men utmaningarna stannar inte vid konsten att ställa de rätta frågorna eller systematisera hårda fakta, i den meningen dessa överhuvudtaget existerar. Det man sedan kommer fram till ska också hanteras för att kunna leda till ett beslut, som helst pekar i samma riktning som resultatet.
– En nyckelfråga är hur man kommunicerar det evidensbaserade resultatet eller kunskapen vidare, säger han.
Under konferensen fanns också en rad olika posterutställningar. Universitetsbiblioteket vid Karolinska Institutet ställde ut ett 7-stegs program för att jobba med kundbemötande på biblioteket. Bland annat har man jobbat med att låta personalen samla berättelser kring egna kunderfarenheter utanför biblioteket.
Ibland kan det handla om komplexa sanningar, som ska föras vidare. Därför understryker professor Brophy också vikten av den mer kvalitativa sidan av den evidensbaserade metoden. Han tar sin utgångspunkt i det narrativa, i berättandet och menar att en nyansrik och levande berättelse bättre kan leda till konkret handling än strama fakta. I slutändan handlar det om att hitta en metod som kan utveckla servicen och skapa en bättre verksamhet.
Svenska exempel
Naturligtvis är konferensprogrammet fullt med exempel på hur man på olika sätt jobbar med en evidensbaserad metod på bibliotek från olika delar av världen. Från Sverige presenterade bland annat Ib Lundgren från Malmö högskola projektet “The University Library as an Inclusive Learning Environment”. Idén med projektet är att undersöka hur högskolebiblioteket kan öka sitt deltagande i studenternas inlärning. Samtidigt vill man också få en bild över hur biblioteket kan möta en alltmer heterogen studentgrupp.
Bland annat har man analyserat nära 600 bokningar av ”boka en bibliotekarie”-tjänsten. Studenterna har bokat via ett formlär på webben och fått svara på en rad frågor. Av detta har man sedan identifierat ett antal problem, som visar varför studenterna bokar en bibliotekarie. Den vanligaste orsaken är att de har för lite information, följt av att de inte hittar tillräckligt mycket relevant information. Vissa har mer problem kring frågeställningar och vad som är vetenskapligt korrekt. Andra behärskar inte riktigt söktekniken och en del har faktiskt problem med för mycket information.
Ib Lundgren är bibliotekarie på Malmö högskola och presenterade projektet “The University Library as an Inclusive Learning Environment”. Malmö högskola är en teambaserad organisation, där man värderar samarbete mellan olika yrkesroller.
En pedagogisk utmaning
Ur detta har man sedan kunnat vaska fram två typer av studenter, den ”drivne” och den ”hjälplöse”. Den förre kan artikulera sina behov och behöver snarare bekräftelse än handfast hjälp. Den senare typen känner sig mer vilsen och är i större behov av hjälp genom större delen av informationssökningsprocessen.
– Den pedagogiska utmaningen är att dessa två typer finns i ett och samma klassrum, säger Ib Lundgren.
Samtidigt framhäver han att vissa av problemen som studenterna står inför kan lösas ganska enkelt genom att lyssna på studenterna och försöka skräddasy bibliotekets aktiviteter och tjänster. Det kan även handla om att lyfta biblioteket som en tillåtande miljö, där det finns utrymme för att ställa de där frågorna som kan vara svåra att ställa i ett klassrum.
Som i så många andra fall är det också viktigt att resultaten får spridning och att man hittar ett bra samarbete med lärarna, något högskolebiblioteket fått pris för tidigare.
– Det är viktigt att informationssökning kommer in som en naturlig del och inte bara blir något påklistrat i undervisningen, säger Ib Lundgren.
LÄS MER
Malmö högskola fick för några år sedan ett pedagogiskt pris för samarbetet mellan lärare och bibliotekarier. Läs artikeln här
Author Description
