Boken i en digital era

GÖTEBORG Tekniska innovationer påverkar våra möjligheter att ta del av information och litteratur. Det uppstår nya format och nya distributionsvägar letar sig ständigt fram i medielandskapet. Trots detta har pappersboken visat sig vara en hållbar innovation som än så länge håller för det digitala trycket.

Bild på Ann Steiner

Litteraturvetaren Ann Steiner ser ingen nedåtgående trend för litteraturen. – Det finns undersökningar som visar att läsning av viss facklitteratur går ner. Man söker inte kunskap i bokform, utan på nätet. Det gäller också resehandböcker och kokböcker. Men är det kok- böcker och Lonely Planet man är orolig för när man säger att läsningen går ner?

Varje tidevarv har sina strukturella förut- sättningar i fråga om teknik, ekonomi eller politik, som mer eller mindre sätter sina avtryck på den litterära kartan. Men vissa frågor har en tendens att återkomma, om än i ny skepnad.

– Man kan se om man tittar på hela 1900-talet, att det är samma saker som upp- repas. Det säljs alldeles för mycket bestsel- lers. Det är bara vissa författare som får ta plats. Ungdomen läser inget och det finns en massa ickeläsare. Det är precis samma saker som vi säger idag, det är inget nytt. Sedan går det bra för vissa aktörer och så finns det andra som kommer i kläm. Som exempel kan man ta att nu går det fantastiskt bra för internetbokhandeln och bokklubbarna dör. På 70-talet gick bokklubbarna fantastiskt bra och bokhandlarna dog. Jag vet inte om det är en nackdel. Jag kan inte se att det skulle vara sämre att köpa en bok på nätet än i en bok- klubb. Tvärtom finns det ett bredare utbud, säger litteraturvetaren Ann Steiner, som skrivit boken Litteraturen i mediesamhället.

En radikal förändring

Digitaliseringen är en faktor som har haft en avgörande betydelse för litteraturens förut- sättningar i dagens samhälle. Inte sällan talar man om Gutenberg och boktryckarkonstens uppkomst, när man ska hitta en faktor som på liknande sätt har satt sina spår i det lit- terära landskapet. Det kanske mest uppenbara är hur det påverkar vårt sätt att ta till oss både information och litteratur. Den tryckta boken hittar nya vägar genom bland annat internetbokhandel och fenomen som bookcrossing. Sedan kan man också tala om själva utvecklingen av nya medier, som texter i olika ljudformat eller som e-filer.

Ytterligareen sida av digitaliseringen, men som enligt Ann Steiner inte har fått något reellt fotfäste i Sverige, är den typ av texter som produceras direkt för nätet. Det kan handla om sajter där olika författare gemensamt skapar en text eller ett slags interaktivt skrivande där en för- fattare låter sina läsare bestämma vilka vägaren berättelse ska ta. En annan typ av anpas- sade texter är så kallade SMS-noveller, korta texter anpassade för mobilen. Sammantaget kan man tala om att det under de senaste 20 åren har skett en radikal förändring av mediesamhället.

– Den digitala tekniken är absolut en vattendelare under 1990-talet. Det påverkar vilken litteratur som når oss och våra för- väntningar på vilket språk vi kan läsa böcker på. Jag är inte positiv till allt som händer. Men jag kan också känna att det är spännan- de att böcker finns tillgängliga på fler platser och att litteraturen sprids i nya former. Det behöver inte innebära att det är negativt för samhället i stort eller för läsaren, säger Ann Steiner.

Den ökade tillgången till utländsk littera- tur via internet har resulterat i att allt färre böcker översätts i Sverige. Framförallt är det engelskspråkiga böcker som i större ut- sträckning når svenska läsare via nätet. En anledning är att vårt tålamod sällan sträck- er sig längre än två klick bort. I en alltmer globaliserad marknad kan vi helt enkelt inte vänta ett halvår på att en titel ska översättas.

Marknadens magi

Parallellt med den ökade tillgången på ut- ländsk litteratur via digitala kanaler talar Ann Steiner också om att de stora internationella förlagen har lämnat principen om ”gungorna och karusellerna”, det vill säga idén om att man låter några storsäljande titlar finansiera den smalare litteraturen eller debutanter. Idag är det istället säkra kort som gäller och varje bok ska bära sig själv ekonomiskt. Det har också blivit viktigare att kunna förpacka innehållet i olika format, i stil med mark- nadsmässiga fenomen som Harry Potter. De internationella förlagens utveckling har inte riktigt nått den svenska bokmarknaden. Men det finns, enligt Ann Steiner, tendenser och på sikt kan vi ha en liknande situation i Sve- rige. Samtidigt kan de stora förlagens rädsla för att satsa på osäkra kort bli en tillgång för de mindre förlagen.

– Just för att de stora förlagen inte vågar chansa, så får man väldigt mycket intressant, men också kommersiellt bärbar utgivning på småförlagen. Den utvecklingen ser vi redan nu, att väldigt många skickliga förfat- tare hamnar på småförlag. De kan absolut lyckas och få det att gå runt på 3 000 exemplar.

Bitter erfarenhet

Det både trycks och säljs många böcker idag. Tekniska lösningar som ”print-on-demand” har gjort själva tryckningen enklare och fler kan idag ge ut böcker. Samtidigt har förla- gen pressat sina marginaler och försäljnings- siffrorna baseras huvudsakligen på ett mindre antal storsäljare. Men trots nya tekniker och möjligheten att ge ut böcker elektroniskt är det fortfarande pappersboken som står för merparten av intäkterna.

– Boken säljer jättebra. Vi har också väldigt billiga pocketböcker i Sverige jämfört med exempelvis USA och England. Det är så lätt att glömma det.

Under mitten av 90-talet försökte för- lagsbranschen hänga på det man då trodde skulle bli en stor grej – CD-ROM. Tanken var att komplettera boken med ett inter- aktivt innehåll i form av en CD-romskiva. Detta trodde man skulle stimulera läsan- det och samtidigt bidra till lärande och kunskap genom spel och annat komplett- erande innehåll. Det visade sig vara ett av de större mediemässiga misslyckandena i för- lagsbranschen. Erfarenheterna har skapat en viss försiktighet när det gäller den pågående e-boksutvecklingen.

– Det var floppen som brände intres- set. Man testar gärna nya tekniker när det gäller marknadsföring. Man ägnar sig mycket åt marknadsföring på nätet. Du hittar många förlag på Facebook, de twittrar och går gärna in på forum där kunderna redan finns. Inter- nationellt är detta ganska stort. Du kan hitta förlag med sajter där man ordnar tävlingar eller andra happenings. De använder ett nytt sätt att tänka kring vad man gör när man går in på deras sajter. Det räcker inte med att bara logga in på en webbplats. Någonstans måste det också hända saker. Svenska förlag har i dagsläget dels inte riktigt kunskapenoch inte heller de ekonomiska musklerna att göra riktigt avancerade saker. Man har gjort lite ibland, hyrt in reklambyråer och testat. Men i den här meningen är man i varje fall pigg på att testa något nytt. När det gäller att ta fram nya produkter är intresset däremot inte lika stort, säger Ann Steiner.

Ännu en pryl

Utvecklingen av de läsplattor som börjar bli alltmer synliga på marknaden, drivs till stor del av teknikföretagen. Även om det sker en viss harmonisering kring format, så är förhållandet mellan innehåll och hårdvaran relativt svag.

– Jag tror teknikbranschen inte har fattat hur viktigt innehållet är. De tänker att om de bara gör en tillräckligt snygg ”gadget” så räcker det, men så är det inte. Det måste också finnas ett bra innehåll och det finns inte. Eller det innehåll som finns är inte intressant för en läsplatta, eftersom priset inte är rätt. Betalar du 9 kronor för en låt är det väl okej. Men att betala 100 kronor för en e-bok när en pocket kostar 70 kronor eller följer med gratis när du köper en Femina tar emot mer. Jag tror teknikföretagen har missbedömt läget. De trodde att det var som musik, om man väl får in musiken så är det bara att köra. Så är det inte. Det krävdes nästan Itunes innan man fick igång en riktig musiktjänst och med böcker är det ännu svå- rare. Men visst kan man tänka sig ett Itunes eller Ibooks med svenska böcker upplagda, men där är vi inte idag och kanske inte imor- gon heller. Jag har svårt att föreställa mig att pappersboken kommer att försvinna om 20 år, säger Ann Steiner.

LÄS MER

Intervjun kommer från Framsidan nr 2 2010

Ladda ner Framsidan om litteraturens nya vägar som pdf (1,7 mb)

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se