Paradoxer i en globaliserad värld

KÖPENHAMN Globaliseringen slätar ut de ytliga skillnaderna mellan världens länder, men samtidigt leder den till att behovet av en egen stark identitet blir större. Och trots att internet ger oss tillgång till all världens information, så riskerar det att göra våra perspektiv snävare. Socialantropologen Thomas Hylland Eriksen och framtidsforskaren Mette Skovbjerg berättade om intressanta paradoxer i vår mångkulturella värld under sina föredrag på Nordic Library Conference i Köpenhamn.

Thomas Hylland Andersen, professor i socialantropologi vid Oslo universitet, glömde att koppla ur sitt trådlösa tangentbord när han stoppade ner det i väskan. Han tog en liten

Thomas Hylland Eriksen

Socialantropologen Thomas Hylland Eriksen klarade sig utmärkt utan manus eller power point under sin föreläsning på Nordic Library Conference.

 

promenad, och när det sen var dags att plocka upp datorn för att hålla sitt föredrag, ett av de första på den första dagen av Nordic Library Conference i Köpenhamn, så var hela manuset ersatt av slumpvisa tecken.
– Rent nonsens! Se det som en varning, säger han och imponerar sedan ändå på åhörarna med ett inspirerande och rappt föredrag, fullt av exempel och fakta, helt utan manus. Han börjar med att berätta om hur många säger att de kulturella skillnaderna mellan länder håller på att försvinna i takt med globaliseringen. Samma affärskedjor, snabbmatsrestauranger, service och företag sprider ut sig över världen och gör städer allt mer lika var man än befinner sig. Människor reser enkelt över världen och internet gör att trender, musik och information snabbt delas av alla som har tillgång till det. Samtidigt sker en motrörelse. De kulturella markörerna blir allt viktigare.
– Både användningen av norska folkdräkter i Norge och av slöjor i muslimska länder har ökat kraftigt sedan slutet av 80-talet, säger Thomas Hylland Eriksen. Han menar att det är ett uttryck för ett behov av en egen stark kulturell identitet, när skillnaderna på andra områden blir mindre.

Global grammatik

Thomas Hylland Eriksen tar paradoxen ännu ett steg längre. – Ju mer olika vi försöker att vara, desto mer lika blir vi. Vi vill alla ha nationalrätter, nationaldräkt och lyfta fram det som är speciellt för just vår hemtrakt. Det i sig är ju ett särskilt sätt att tänka på kulturell särart som vi då får gemensamt! Det blir en global grammatik i hur vi uppfattar och pratar om kulturella skillnader. Thomas Hylland Eriksen menar istället att de verkliga, djupa skillnaderna finns att hitta i vår syn på oss själva och människorna omkring oss, i om vi har ett egocentriskt eller ett sociocentriskt synsätt.
– Ser man en människa som en individ med egna gränser, som är ett eget maskineri, eller ser man en människa som en droppe i ett hav, helt meningslös utan sitt sammanhang? Sätter man sig själv eller sin familj först? Ser man det som att vi som individer är utrustade med enbart rättigheter, eller även skyldigheter, till exempel gentemot våra föräldrar? Vad är ett äktenskap? Är det något man gör för sin egen och sin partners skull för att man är kär, eller är det något som involverar många fler människor, arv och ägande? Hur uppfostrar vi våra barn? Att bli lydiga eller självständiga? Här hittar du de verkliga skillnaderna.

Gemensamma värderingar förändras

Också Mette Skovbjerg från Köpenhamns institut för framtidsstudier talar om hur skillnader som på ytan kan verka försvinna, kanske egentligen fördjupas. Titeln på hennes föredrag är

Mette Skovbjerg

Mette Skovbjerg

 

Personligt anpassad information och formandet av identitet. Hon inleder med en analys av bibliotekens förändrade uppdrag.
– Enligt de policydokument som jag har tittat på så verkar det handla mycket om att distribuera internetbaserad information och om att vara en kulturell institution. Men vad hände med folkbildningsuppdraget? Den biten tror jag kommer att bli allt viktigare. När internet ersätter staten, lärare och föräldrar som främsta informationskällor förändras också de gemensamma nationella värderingarna. Mette Skovbjerg talar om ”vertical orientation”, där kunskap och värderingar överförs uppifrån och ner, via uppfostran, medier och ett statligt utbildningssystem, kontra ”peer orientation”, där informationen istället hämtas från en uppsjö av sociala medier och spel på internet. En ny ungdomskultur växer fram och skillnaderna fördjupas.
– Att vara online eller offline är en närmast akademisk diskussion för de vuxna. Ungdomar är ständigt online och konversationerna där är ständigt pågående, mail är gammaldags.

Personligt anpassad information

Utvecklingen är revolutionerande, censuren försvinner och informationen är fri. Eller?
– För några år sedan lanserade Google individanpassad sökresultat, och många andra företag har följt efter, som Amazon, Yahoo och Washington post. Det innebär att det sökresultat du får när du letar efter något på internet är anpassat till vad du tidigare har gjort på internet – vilka intressen och vilka vänner du har till exempel. Mette Skovbjerg tar ett exempel som de flesta känner till, nämligen när nätbokhandelssajter föreslår böcker utifrån vad som intresserat dem som tidigare köpt samma bok. Ett ganska bra trick som får människor att handla mer. På samma sätt använder alltså Google och andra företag den information som våra klick på internet ger dem, för att ge oss ett sökresultat som de tror intresserar oss. Det innebär att man får helt olika sökresultat beroende på vilken dator man använder.
– Testa och gör samma sökning på er egen och på er kollegas dator och se vilken skillnad det blir i resultat, både i antal och vilka träffar man får, säger Mette Skovbjerg och visar resultaten hon fick när hon använde sin egen hemdator och hennes kollega använde sin jobbdator och gjorde samma sökning. De skiljer sig avsevärt åt. Sökresultaten kan också variera beroende på var man befinner sig. Är man ofta på flygplatser och surfar, så handlar reklamen man får upp oftare om resor än om man surfar hemifrån. Mette Skovbjerg berättar att det är samma teknik som gör att vi bara ser statusuppdateringar från vissa av våra vänner i vårt nyhetsflöde på Facebook. De vänner som vi ofta besöker, har gemensamma intressen med, vars fotoalbum vi tittar i och länkar vi klickar på dyker oftare upp. Där har vi alltså paradoxen. Vi har mer information än någonsin, men samtidigt så filtreras den information vi ser, vilket innebär att den snarare bekräftar den världsbild vi redan har än att utmana den.
– Vad som händer online är en form av segregation. Världen krymper. En undersökning om tolerans i olika grupper i samhället visade att dagens välutbildade ungdom inte är särskilt toleranta mot andra grupper i samhället, trots sin utbildning. Man kan ha alla slags vänner på facebook, men man ser dem ju inte! Bibliotekens datorer bra för neutral sökning Mette Skovbjerg återkommer till bibliotekens roll i framtiden. När vi får vad vi vill ha på internet, men kanske inte vad vi behöver, så spelar de en viktig roll, menar hon.
– Med tanke på hur sökmotorerna fungerar så är bibliotekens datorer utmärkta. Där är det så många olika slags människor som söker att de bör ge ett mer neutralt sökresultat, säger hon. Hon tror också att biblioteken kan spela en stor roll för integration genom att det är en mötesplats, där man faktiskt träffar dem som inte bara bekräftar ens världsbild och får information som inte har anpassats.
– Bibliotekarien är den ursprungliga sökmotorn. Jag tror att folkbildning blir bibliotekens stora roll i framtiden, inte minst när det gäller att berätta om hur internet och sökningar faktiskt fungerar, säger Mette Skovbjerg.

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se