Biblioteket och marknadskrafterna

Kundtjänst eller lånedisk? Biblioteket i korselden mellan demokratiska principer och marknadens krafter var ett inslag på årets bokmässa i Göteborg. FOTO: Fredrik Swedemyr

GÖTEBORG Det har sedan en tid tillbaka funnits en rörelse mot en mer marknadsinriktad kultur, där måttet på framgång mäts i pengar. Biblioteksvärlden är inget undantag och vi ser idag exempel på bibliotek som läggs ut på entreprenad. Frågan är vad som händer med folkbibliotekets demokratiska grundfundament när det lämnas i marknadens händer.

I samband med att Nacka kommun beslutade att lägga ut driften av kommunens bibliotek på upphandling, skrev Sveriges Författarförbund ett öppet brev där man bland annat skriver att det är en ”…nedsättande värdering av det som är kärnan i en allmän biblioteksverksamhet: att utan sidoblickar på en eventuell ”vinst” för bibliotekets räkning och utan förbehåll tillhandahålla kunskap, upplevelser och en rikedom av tankar.”

– Vi ser en rörelse mot ett konsumentperspektiv i kulturpolitiken, som jag tror inte är sunt. Det är viktigt att biblioteket inte tappar sitt kärnuppdrag, att förmedla god litteratur till allmänheten. Under privat ägande riskerar man att prata mer kvantitet än kvalitet , säger Stefan Eklund chefredaktör på Borås tidning under ett seminarium på bokmässan.

Det goda företaget

Samtidigt finns det olika former av ägande och en del företag drivs av en mer altruistisk vision än andra. Googles devis ”Don’t be evil” är väl möjligen en av de mer kända altruistiska deviserna. Idea Store i London har också en annan ägandeform, men där man kombinerar folkbibliotekstanken med ett lärcentrum i allmänhetens tjänst. Men i längden kan man aldrig vara säker på hur långt denna välvilja står sig. När ett jordnära och transparent kooperativ i ett senare läge köps upp av en stor koncern, kanske det händer saker på vägen.

– Ägandeformen måste stå för ett inflytande och det gemensamma ägande är mer effektivt för detta. Fler kan ta del av verksamheten. Utan att överdriva hoten, finns det fördelar med ett gemensamt ägande. Få företag har den altruistiska möjligheten att driva ett bibliotek, säger Kerstin Brunnberg, ordförande i Statens kulturråd.

Det demokratiska biblioteket

Oavsett ägandeform lever vi i ett differentierat medielandskap, där det i vissa lägen till och med svårt att definiera vad som faktiskt är en bok. Konstarter blandas och i en tid där vi spenderar 6 timmar om dagen åt någon form av mediekonsumtion, frågar sig Kerstin Brunner var biblioteken finns i bilden. En fråga som fångas upp av Elsebeth Tank, bibliotekschef i Malmö

– Vi hör elever från skolklasser som säger att de inte har tid att gå på biblioteket. Vi måste fråga oss hur vi kan bli ett ställe där de faktiskt ägnar sin tid. Vi måste komma ihåg att litteraturen är viktig. Men vi måste också hämta inspiration i det digitala och jobba med digital bildning, säger hon.

Men det handlar inte enbart om att fånga unga i en digital tid. Att driva ett biblioteket handlar också om att göra det till en plats för alla, där man medvetet jobbar med att överbrygga samhällets olika klyftor. Inte minst när det gäller arbetet med mångspråkighet.

– I Malmö har de flesta barn två eller tre språk. Vi har upptäckt att många talar bra svenska, men har svårare att läsa. Har vi då bara böcker på svenska, känner de ett nederlag. Det är viktig att utveckla vår kompetens och få in personal som talar andra språk, så att de känner igen sig i biblioteket, säger Elsebeth Tank vidare.

Det offentliga folkbibliotekets princip främjar öppenhet och inflytande. Men det finns i vissa lägen också ett demokratiskt underskott och här betonar Elsebeth Tank just vikten av att skapa ett bibliotek för alla i samspel med sin samtid.

– Vi har en skyldighet att ständigt jobba med förnyelse. Vi jobbar fortfarande med kulturarv. Men världen ser annorlunda ut nu och vi måste fungera i en kontext, med det som finns idag. Vi måste också demokratisera biblioteket och göra det tillgängligt för alla. Så är det inte idag, säger Elsebeth Tank.

 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se