GÖTEBORG Eftermiddagarna med Forskning och fika hos Kultur i Väst är tillbaka och säsongens första tillfälle bjöd på muffins, kaffe och en föreläsning av docent Mats Dahlström om digitaliserat kulturarv.
Mats Dahlström menar att digitala publikationer måste bli en allmänning där också allmänheten får tillträde och görs delaktiga. Snegla gärna på biblioteksvärlden, här finns redan en fungerande infrastruktur för detta, säger han.
Medan novembermörkret sänkte sig utanför fönstren fick ett tiotal intresserade höra Mats Dahlström från BHS berätta om för och nackdelar med massdigitalisering, om olika exempel på
lyckade eller mindre lyckade kulturarvsdigitaliseringar och om vilka effekter kulturarvsdigitaliseringen kan få för bibliotek och för den enskilde.
– Ny teknik får oss att se på äldre dokument med nya ögon.
Massdigitalisering
Google Books är ett projekt som i dagsläget kan erbjuda miljontals digitaliserade böcker. För att lyckas med detta har de, enligt Mats, minimerat alla manuella moment och fokuserat på texterna och inte alls på de dokument som bär texterna.
– Detta kan innebära att vissa sidor i en bok helt enkel exkluderas, säger han och visar några exempel på hur det kan se ut med upp och nervända texter eller förvrängda bokstäver.
– Google har ändå fått ett antal böcker lästa och det får man jämföra med att många av dessa aldrig blivit lästa annars, säger Mats och menar att det ändå är viktigare att få tillgång till originalmaterialet, än inte alls.
Dödahavsrullarna är exempel på kulturarv som har digitaliserats så att betraktaren kan skrolla sidledes och få känslan av att läsa originalet.
Kritisk digitalisering
Massdigitalisering passar inte alla dokument och motsatsen till massdigitalisering är kritisk digitalisering. Här är fokus på ett objekt i taget och det handlar om att göra en fullödig digitalisering och ett aktivt val med en kritisk tanke.
– Det handlar om kvalitet istället för kvantitet, säger Mats och visar bilder på bland annat den uppmärksammade digitaliseringen av Codex Sinaiticus, en handskriven bok från 300-talet med bland annat det äldsta fullständiga exemplaret av Nya Testamentet.
– Ser ni hur de jobbat med ljussättning och skuggor för att få det signifikant för originalskriften och få oss att få känslan av att ha objektet framför oss, pekar Mats. Det är lätt som betraktare att falla för förföriska versioner av överföringar, fortsätter han. Det bländar ett tag, men åldras snabbt.
One input – many output
Kulturarvsdigitaliseringen har betytt mycket för tillgängligheten och inte minst forskare har fått lättare att stärka sina teser. Men, säger Mats, vi måste öppna plattformerna oberoende standarder, dela med oss av data, teknik och kompetens.
– Man måste få röra och inte bara titta, och biblioteken får en allt viktigare roll som materialförvaltare.
FAKTA
Forskning och Fika arrangeras av Kultur i Väst och nästa tillfälle är den 14 december klockan 14.30.
Då är det Linnéa Lindsköld, doktorand på BHS, som pratar under rubriken ”Betydelsen av kvalitet – Statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009”.
Läs mer i Mats Dahlströms presentation, pdf.
Author Description
