Richard Stallman – en digital frihetskämpe

GÖTEBORG I över tjugo år har han kämpat för frihet. Friheten att uttrycka sig och friheten att inte bli kontrollerad i varje digitalt steg han tar. Richard Stallman är grundaren av det fria operativsystemet GNU, som senare kopplades ihop med Linux. Han grundande också rörelsen för fri programvara i USA. Richard Stallman besökte Göteborg tidigare i år och gav bland annat uttryck för att digital delaktighet inte är en självklarhet.

– Man måste fråga sig: Delaktighet i vad? Vill vi vara delaktiga? Om Digital delaktighet är en bra sak, beror på om det är ett rättvist digitalt samhälle, säger Richard Stallman och frågar sig samtidigt vad som krävs för ett samhälle ska var fritt och värdigt vår delaktighet.

Enligt Richard Stallman finns det idag ett antal hot mot det fira samhället som manifesterar sig i vår digitala vardag.

– Vi har idag en övervakning som Stalin bara kunde drömma om. Det sker genom att vi använder våra egna datorer, våra egna produkter. Exempelvis skickar många icke fria program data om användaren till en databas. Det finns också övervakning över vilka sidor du besöker och telefonbolagen sparar listor över telefonsamtal. Detta är farligt eftersom man kan spårar vem som känner vem. Det är något som varje tyrann vill veta. Dagens tyranner har för vana att följa sociala nätverk. Om de vet att en viss person anses vara en dissident och denna person pratar med någon annan, så kanske den andre också är en dissident och båda blir arresterade. Om du är en dissident vidtar du försiktighetsåtgärder. Men om tyrannen har tillgång till all data om vem som pratar med vem, så är det för sent att vidta försiktighetsåtgärder. De här databaserna är ett hot mot mänskliga rättigheter, säger Richard Stallman, som ser det som varje medborgares plikt att sticka ett finger i storebrors öga och organisera sig politiskt mot den här formen av övervakning och kontroll.

Bild på Richard Stallman

Frihetskämpe. Richard Stallman besökte Göteborg tidigare i år. Han framhäver att strävan efter digital delaktighet inte är en självklarhet. Det förutsätter en digital frihet, menar han. FOTO: Fredrik Swedemyr

Ödets ironi

Kort efter att Richard Stallman lanserade det fria operativsystemet GNU 1983, som är en akronym för ”GNUs Not Unix”, grundade han också ”Free Software Foundation” (FSF). Det blev en bas för att kunna samla pengar till utvecklingen av GNU-projektet. Men det blev också en bas för den politiska rörelsen ”Free software movment”. Den övergripande filosofin bygger på att ersätta alla proprietära programvaror med fria och i den meningen befria cyberrymdens alla datoranvändare. De proprietära programmen är ett hot mot frihet, inte bara i fråga om den slutna källkoden och alla andra begränsningar för användarna. Enligt Richard Stallman handlar det även om så kallade ”bakdörrar”, som ger företag möjligheten att fjärrinstallera program och göra förändringar utan att fråga den som har köpt programvaran eller andra digitala produkter. I Gorege Orwells 1984 censurerar Storebror nyhetsflödet och förpassar obekväma sanningar till det så kallade ”minneshålet”. På motsvarande sätt raderade Amazon sommaren 2009 ironiskt nog Orwells böcker 1984 och Animal Farm via en ”bakdörr” från sitt sortiment. Alla som redan hade köpt boken till sin Kindle-platta blev helt enkelt av med den. Amazon kompenserade köparna och förklarade i ett mejl att böckerna hade hamnat på deras sida via ett förlag som inte hade rättigheterna till böckerna. Men många blev förvånade över att Amazon överhuvudtaget hade möjligheten att radera redan köpta böcker på distans. För Stallman är detta ytterligare ett exempel på ett hot mot det fria samhället.

Han talar vidare om digitala handklovar, som också begränsar hur vi kan använda digital information eller för den delen böcker. Företrädare för kommersiella intresse, vill som regel inte att vi delar den digitala informationen hur som helst, framhäver Stallman.

– Företag vill inte att vi ska dela. De bryr sig inte om medlen och skapar digitala handklovar, säger han och tar just Amazon som ett exempel.

– Du kan inte köpa en e-bok anonymt. Du har heller ingen frihet att låna ut den till någon, sälja den vidare eller ge bort en bok till dina barn. Du har inte ens friheten att behålla den så länge du vill, eftersom Amazon genom en ”bakdörr” när som helst kan radera en bok, fortsätter han.

Ett ansvar för friheten

För att motverka digital inlåsning och kontroll talar Richard Stallman om vikten av att använda fria format och fri programvara. En av de grundläggande tankarna med fri programvara är att man kan ändra och distribuera programmen fritt. Det är, enligt definitionen, användarna som kontrollerar programmen och inte tvärtom. Från rörelsens perspektiv handlar det inte om fritt som i gratis öl, utan snarare fri som i friheten att uttrycka sig. Stallman talar också om att skolan har ett ansvar att använda fri programvara, inte enbart för att lära ut hur man använder den, utan för att stå som ett moraliskt exempel för ett samhälle där man delar saker. På motsvarande sätt menar han att biblioteken har ett ansvar att främja fri programvara och öppna format. Han tar e-böcker som ett exempel.

– En e-bok eller ett digitalt format är inget dåligt i sig. Det är när företag skapar kontroll genom DRM-licenser som det är en attack mot den fria boken. Här har biblioteken en uppgift att motverka detta, säger han.

FAKTA

GNU: Ett unixliknande operativsystem som består av fri programvara. Skapades av Richard Stallman 1983. Står för GNU not Unix just för att det liknar Unix, som är en samling operativsystem skrivna i Unix-kod. I början av 90-talet blev Linux en del av GNU. Många har sedan dess kallat operativsystemet Linux. Free Software Fundation främhäver dock namnet GNU/Linux.

Fri programvara: Program som är skriven i öppen källkod och som definieras utifrån fyra friheter:
0. Friheten att använda programmet för vilket syfte som helst.
1. Friheten att studera och modifiera programmet.
2. Friheten att kopiera programmet så att du kan hjälpa andra.
3. Friheten att förbättra programmet och sedan offentliggöra dessa förbättringar så att de kommer allmänheten till del.

DRM: Digital Rights Management. En samling teknologier som ger utgivare kontrollen över spridning och användning av digitalt material, som böcker, musik och film.

I USA har det också uppstått en spänning mellan den fira tillgången på e-böcker via biblioteken och den kommersiella försäljningen genom i synnerhet Amazon. Samtidigt har företrädare för bla förlaget Penguin uttryckt att de är bekymrade över säkerheten och att man genom utlåning av e-böcker bidrar till illegal fildelning. Både Amazon och Penguin har begränsat sin försäljning till bibliotek, genom att bland annat försena nyutkomna e-bokstitlar till biblioteken. Den amerikanska biblioteksföreningen har motsatt sig sambandet mellan illegal delning av e-böcker och utlåningen. Man ser det snarare som ett generellt problem kring konsumenter som inte är villiga att betala för sig.

Inga garantier

Även innan den digitala eran har det funnits olika system för kontroll och angiveri. Richard Stallman ser heller inte det fria samhället som en garanti för full anonymitet. Den stora skillnaden ligger i det potentiella hotet den närmast automatiserade datainsamligen kan utgöra mot den individuella friheten.

– I ett fritt samhälle har du ingen garanterad anonymitet. Varje gång du gör något, finns alltid sannolikheten att någon annan ser dig, känner igen dig och kommer ihåg det senare. Men det är inte så dramatisk. Personen som såg dig, kan berätta det för någon annan, men behöver inte göra det. Det är upp till henne. Att sedan försöka samla in all information från alla som eventuellt har sett dig, är ett digert arbete. Det görs bara om det finns en stark anledning. Det är inget som görs varje dag om varje person. Men digital övervakning skapar en enorm sökbar databas över alla, som i vilket ögonblick som helst kan användas mot dig. Det är ett hot mot det fria samhället, säger Richard Stallman.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se