GÖTEBORG Biblioteken kan spela en viktig roll i det regionala folkhälsoarbetet. Det menar Åse Enkvist på enheten för folkhälsofrågor. Hon sträcker gärna ut en hand och försöker hitta nya former för samarbeten.
– Vi har inte jobbat med bibliotekarier i någon större utsträckning tidigare. Nu när frågan lyftes, så tänkte jag: Varför har vi inte gjort det? Det är hur dumt som helst. Vad skulle biblioteken kunna bidra med för att öka jämlikheten i hälsa? Det finns säkert många utvecklingstankar på biblioteken, säger Åse Enkvist, utvecklingsledare på enheten för folkhälsofrågor.
I takt med att medier rapporterar om att vår livslängd ökar, åtminstone i den den här delen av världen och att vi ska jobba längre, växer en bild fram av att folk i allmänhet mår bra.
– När jag säger att jag jobbar med folkhälsoarbete i Västra Götaland säger en del: ”Men du måste ha ett tillbakalutat arbete, så bra som folk mår.” Vi blir nästan äldst i världen. Men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Vi försöker nu på olika sätt sätta fokus på det och vill se hur de faktiskt mår i olika socioekonomiska grupper, olika utbildningsbakgrund eller om man bor på olika ställen. Regionen är stor och det finns väldigt olika förutsättningar beroende på var du bor, säger Åse Enkvist.
En jämlik hälsa
Idag vilar det regionala folkhälsoarbetet på sex olika områden eller så kallade utmaningar, jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökad arbetsdeltagande, åldrande med livskvalitet och goda levnadsvanor. Sammantaget utgör de en syn på vad som är centrala faktorer för en god hälsa. Samtidigt skär ojämlikheten genom de olika områdena och skapar en allt tydligare linje mellan de som har alla förutsättningar att må bra och de som inte har det. Det kan handla om trygg uppväxt, jobb, livslångt lärande eller möjligheten att åldras vid en horisont av möjligheter. För att komma till bukt med ojämlikheten har politikerna i Västra Götaland beslutat att ge kommittén för folkhälsofrågor i uppdrag att ta fram en handlingsplan.
– Det ska faktiskt bli vad det är, en konkret handlingsplan som ska bidra till att minska den ojämlika hälsan. Vi skojar ibland och kallar den för ett tvåhundrapunktsprogram där vi ska utveckla och komma fram till vad som är viktigt att göra för en jämlik hälsa, säger Åse Enkvist vidare.
Intresse för folkhälsa
Nu ska Kommittén för rättighetsfrågor löpande arrangera en rad dialogkonferenser med företrädare från olika intressen. Den första gick av stapeln i början av februari. Att frågan ligger i tiden visade sig också genom det överväldigande intresset att delta på konferensen.
– Vi hade 212 deltagare och 100 på väntelistan. Det var ett väldigt brett deltagande av politiker på olika nivåer, representanter för olika kommunala verksamheter och frivilligorganisationer. De flesta jobbade med hälsa på olika sätt, men det fanns även en del från kultursektorn. Vi fick i stort sett fram alla de punkter vi behöver för att gå vidare i arbetet. Nu ska vi arrangera en rad delregionala mindre konferenser för att stämma av och eventuellt komplettera, säger Åse Enkvist.
Samarbete med bibliotek
Tanken är att alla idéer om vad som behöver göras ska samlas i en databas med åtgärdspunkter som ska ligga till grund för den kommande handlingsplanen. Det är också i det här sammanhanget som Åse Enkvist menar att biblioteken kan vara en viktig part.
– Det skulle vara intressant att se om vi på något sätt kunde hitta varandra i det här. Något bibliotek som kanske skulle kunna vara intresserade av att fundera i sitt område. Biblioteken är en jätteviktig tillgänglighetsfaktor i en kommun och det ser jag när jag går in på biblan hemma hos mig. Jag ser det på ungdomarna som sitter vid datorerna, på den litteratur man köper in på olika språk, på den service man försöker ge och de människor som är där. Är det något ställe som är mångkulturellt i min kommun så är det biblioteket och ICA, det är nog de mest mångkulturella ställen jag kan komma på, säger Åse Enkvist vidare.
Kulturens roll
Bibliotekens verksamhet tangerar ett flertal dimensioner i det regionala folkhälsoarbetet. Det kan handla om tillgänglighet, information, livslångt lärande, såväl som främjande av litteratur och andra kulturella uttryck. Även om inte kulturen är något specifikt uttalat arbetsområde för Kommittén för rättighetsfrågor, ser Åse Enkvist ändå ett stort värde i att lyfta den i hälsoarbetet.
– Det kan låta som en klyscha när jag säger det, men kulturen ger en möjlighet för människor att förstå sig själv och sin omvärld. Jag var på teater en gång med några kompisar. Vi satt efteråt, käkade och pratade. Det blev så tydligt hur sant det var, att förstå sig själv och sin omvärld. För alla vi som satt där relaterade till oss själva, våra liv och det sammanhang vi levde i. Det är precis det du gör. När du går och tittar på konst, när du sjunger i en kör eller läser en bok, så är det ett sätt att förhålla dig till dig själv och din omvärld. Det gör att jag förstår det sammanhang jag lever i. Sedan är det ju bildande. Man lär sig saker och det blir roligare, säger Åse Enkvist.
Author Description
