En bok för varje fas i livet

LONDON I Sverige pågår forskning kring biblioterapi som metod för hur läsning kan fungera som rehabilitering. I England har man en längre erfarenhet av biblioterapi och på School of Life i London hjälper man människor med alltifrån havererade äktenskap till hur vi kan gå mot en bättre värld.

I vad som mest liknar en affär i raden av skönhetssalonger, restauranger och andra små butiker längs Marchmont street i London, ligger School of Life. Innanför skyltfönstret mot gatan tar man sig an frågor i stort och smått, från trasiga relationer till hur man kan ta steget mot en bättre värld. En ambition som lätt ger en dogmatisk underton. Men om man får tro den enkla verksamhetsbeskrivningen handlar det inte om någon tro, utan snarare om att tackla livets olika frågor utifrån ett mer filosofiskt, litterärt och konstnärligt perspektiv. Biblioterapi är, enligt School of Life, en av vägarna till en bättre tillvaro.

– Det är konsten att ordinera skönlitteratur för att bota livets olika krämpor. Folk kommer till oss med vardagsproblem, som kan vara skilsmässa eller flytta hemifrån för första gången, gifta sig eller skaffa barn. För varje fas i livet, vare sig den är positiv eller negativ, förslår vi ett antal böcker som kan hjälpa dem genom just den livsfasen, säger Ella Berthoud, en av tre biblioterapeuter på School of Life.

Bild på Ella Berthoud

Ella Berthoud är en av tre biblioteraputer på School of Life i London. FOTO: School of Life

Olika läsvanor

En session i biblioterapi på kan gå till på lite olika sätt, fysiskt i lokalen på Marchmont Street, per telefon eller digitalt via Skype. Det kan vara enskilt eller i grupp. Varje deltagare fyller i en blankett, där man inte bara tar fasta på själva problematiken, utan även på vilket sätt litteraturen har varit och är närvarande i varje persons uppväxt.

– Vi tar väldigt stor hänsyn till vilken typ av läsare du är. Vi läser alla olika typer av böcker. Vissa kanske älskar djupa skönlitterära verk och kan inte tänka sig att läsa chiclit. Andra vill ha mer lättillgängliga böcker. En del av biblioterapin går ut på att ta reda på varje persons smak och vad hon eller han läst tidigare. Vi talar också om att dela sin läsupplevelse. Vissa tycker läsningen kan ge en känsla av ensamhet och behöver dela med sig. Det kan handla om att läsa högt för sin partner eller med en grupp vänner, berättar Ella Berthoud och talar vidare om att hitta en form som passar varje enskild person.

– Vissa är för upptagna för att sitta ner och läsa. De kan istället lyssna på en ljudbok. Det handlar om att hitta vägar in till läsningen. En del kanske läste mycket som barn, men är i en livssituation där de inte kan låta sig slukas av böcker på samma sätt. Vi försöker hitta vägar att återskapa glädjen av att läsa, säger hon vidare.

När väl bilden av vad det är för typ av läsare Ella Berthoud eller någon av de andra biblioterapeuterna står inför, gör de som regel ett urval av åtta böcker.

– Vanligtvis är några av böckerna relaterade till vad det är för problem det handlar om. Ska någon skilja sig, försöker vi hitta en bok där någon går genom samma situation i livet. Men vi förslår även böcker som kan leda dig bort från ett visst problem. Går du genom en sorg föreslår vi böcker som kan vara en flykt och balsam för själen, så du slipper tänka på din sorg för ett tag, säger Ella Berthoud vidare.

Bok på recept

Själva lästipsen kommer i form av ett recept och har, enligt Ella Berthoud, ett symboliskt värde i sig.

– Det är lite som att gå till doktorn, som ordinerar 30 minuters fysisk aktivitet för hälsan. Det faktum att någon har sagt till dig att göra så, gör det mer sannolikt att det kommer hända. I läsreceptet kan vi skriva att du bör läsa 30 minuter vid lunch eller en halvtimme direkt efter middagen. Receptet är inte bara en lista på böcker. Till varje bok skriver vi också en förklaring till varför vi har valt just den boken. Det kan stå: Läs Tess av d’Urberville av Thomas Hardy för att du har problem med svek eller något i den stilen. Receptet är på sätt och vis det viktigaste. Men folk uppskattar också att fylla i formuläret, eftersom det blottar frågor kring vad som pågår i deras liv, deras läsning och hur de ser på sitt liv om tio år.

Bild från kapprummet på School of Life i London

Köpa en lösning. School of Life ligger i en liten butikslokal på Marchmont Street i centrala London. Här erbjuder man olika vägar att ta sig genom våra livsfaser. Det kan handla om att komma genom en kris till att ta steget att söka ett nytt jobb. Med hjälp av alltifrån konst till litteratur, försöker man stimulera och utveckla sinnet. Biblioterapi är en av vägarna för att möta vardagens utmaningar. FOTO: School of Life

Massage för sinnet

Den biblioterapi som School of Life erbjuder har samtidigt sina begränsningar. Man behandlar inte människor med allvarliga psykologiska sjukdomar, som kräver medicinsk eller psykiatrisk vård.

– Däremot kan vi vara ett komplement i kombination med annan vård, säger Ella Berthoud.

I dagsläget har man inget formaliserat samarbete med sjukvården. Ella Berthoud ser det som något de skulle kunna utveckla och på ett mer aktivt sätt föra in litteraturen i sjukvården. Men School of Life handlar idag till stor del om att hjälpa folk med mer vardagliga problem och självförverkligande. Det är mer inom ramen för denna filosofi som biblioterapin passar in. Ella Berthoud ser det mer som en form av massage för sinnet.

– Du kan gå till en massör en gång i veckan för att stressa ner. Ibland kan du ha något fysiskt problem, som massagen kan lindra. Jag tänker att biblioterapi är lite samma sak. Det är något som du vet att du kommer tycka om, men det är inte direkt nödvändigt.

Biblioterapi och bibliotek

I viss mening kan man se likheter med en vanlig läsecirkel på ett bibliotek och en session i biblioterapi. Det handlar om att läsa ett urval av böcker och reflektera över det man har läst. Men Ella Berthoud understryker att biblioterapi går mer på djupet.

– Det är betydligt mer personligt genom att vi analyserar varje persons läsvanor och livssituation. Vi skräddarsyr våra läsrecept. En person kanske har bott i Indien i tio år och då kan vi ta fram en bok som utspelar sig i Indien under samma period som hon har bott där. Läsecirklar är fantastiska, men ger inte varje deltagare samma uppmärksamhet, säger Ella Berthoud och ser också att det finns en skillnad mellan en bibliotekaries läsfrämjande roll och en biblioterapeut.

– En bra bibliotekarie kan vara något av en biblioterapeut. Men de har vanligtvis inte fyrtio minuter över att sitta med en person och tala om deras läsvanor. De har heller inget formulär i botten och kan inte ställa samma frågor om deras liv. En bibliotekarie måste vara taktisk. Men vi kan ställa direkta frågor om ålder, om du är gift, har barn eller andra personliga frågor och få direkta svar. Folk öppnar upp sig och ibland kan det kan exempelvis komma fram att någon har haft en affär med sin chef under tio års tid, säger hon.

Ella Berthoud talar om att biblioteket som offentlig institution inte riktigt har samma förutsättningar att möta människor på ett mer utlämnande sätt. Det kan, enligt Ella Berthoud, handla om en så enkel sak som att det finns begränsade möjligheter att hitta ett avskilt rum i ett konstant flöde av besökare, en privat sfär där någon kan prata fritt om sin livssituation. Samtidigt finns det bibliotek i Storbritannien som erbjuder biblioterapi i någon form.

– Vi vill ju gärna tro att vi är unika, men troligtvis är vi inte det, säger hon med ett skratt. Men de broschyrer om biblioterapi jag har sett på bibliotek handlar mer om självhjälpsböcker. På School of Life jobbar vi inte med den typen av böcker, utan tror att man kan få mer ut av att läsa skönlitteratur.

Även om det finns skillnader mellan offentlighetens bibliotek och den privata verksamheten på School of Life, så när Ella Berthoud en önskan om att hitta olika former av samarbeten. Inte minst för att framhäva betydelsen av att läsa.

– Det är något vi borde göra. Londons bibliotek är fantastiskt och vi har tänkt på att göra något ihop med dem. När du läser skönlitteratur tar du in någon annans psyke och genom att mentalt ta över någon annans medvetande, blir du själv grundligt förändrad. Vi tror att genom att läsa skönlitteratur, kan du förbättra ditt liv på ett sätt som är svårt att hitta i andra konstformer eller mediciner, säger Ella Berthoud.

 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se