En lässtund med kärlek

Gemenskap. Högläsningen är inte bara ett sätt att stimulera minnet och uppleva en god historia. En viktig del är också själva samvaron. Varje session är en halvtimme och avslutas med en fika. Margit Oscarsson, Birgit Backman, Alice Hjarlmarsson, Ing-Marie Karlsson, Rune Forsberg och Elna Hessel tar för sig av hembakat och nybryggt kaffe. FOTO: Urban Höglund.
 

FRISTAD En fönsterbräda full med krukväxter bildar en grönskande linje mellan berättelsen i rummet och vardagen utanför fönstret, där en man i blå arbetskläder rullar in en matvagn genom ytterdörren. Runt ett ovalformat bord med en gul blomma i mitten är fem damer och en herre inne i en annan värld. Blickar söker detaljer bland de inre bilderna. Det är högläsning på dagverksamheten på Skogslid i Fristad, norr om Borås.

Bild på Gun-Britt Augustsson

Läser högt. Gun-Britt Augustsson har engagerat sig som frivillig högläsare på ett servicecenter i Fristad. Hon läser för personer med olika grader av demens. Böcker om kärlek är särskilt populärt. FOTO: Urban Höglund.

Gun-Britt Augustsson läser Johanssons dotter av Ulla Ekh. En historia om bonden Johansson som vill gifta bort sin 27-åriga dotter Märta. En dag kommer potatishandlaren Sture förbi och Johansson ser en chans att så ett kärleksfrö.

– Och det blev konjak till kaffet, läser Gun-Britt.

– Det är gott, fyller Margit i.

Gun-Britt läser vidare. Det intensiva lyssnandet ger nästan berättelsen en fysisk form eller åtminstone en illusion om att vara där i köket hemma hos bonden Johansson, ungefär som att vara på det holografiska däcket ombord på rymdskeppet Enterprise. Berättelsen landar strax efter Märta och Sture har fastnat i en ihopfällbar säng, som slagit igen som en råttfälla över det nakna paret.

– Den var jättebra. Det bästa är kärleken. Den måste man ha, säger Margit.

Gun-Britt rullar fram en vagn med kaffe och nybakat fikabröd. En halvtimme

går snabbt i gränslandet mellan litteratur och verklighet. Kaffet ryker ur små vita koppar på fat.

– Det är trevligt att få uppleva något tillsammans med andra. Jag tycker om böcker som anknyter till verkligheten och biografier, säger Elna Hessel.

Ett avbrott i vardagen

Högläsningen är en del av projektet Läskraft. Gun-Britt Augustsson har sedan några år tillbaka varit engagerad i Borås demensförening. Det var i samband med en konferens i Sollentuna som hon blev bekant med Läskraft och anmälde sitt intresse som frivillig högläsare.

– Jag har alltid varit storläsare och tyckte det var något för mig. Det blir något speciellt när man bemöter människor på det här sättet. Det känns jättekul när de minns något. Det är en liten stund som blir ett positivt avbrott i vardagen. Det ger så mycket, säger Gun-Britt Augustsson.

Borås var en av pilotkommunerna när projektet Läskraft sjösattes. I dagsläget är det en relativt etablerad verksamhet med ett dussintal nya högläsare, som har intresserat sig för att ge andra en guldkant på en kanske annars något suddig tillvaro.

Biblioteket i Fristad ligger på andra sidan takåsarna. Gun-Britt lånar som regel böckerna på biblioteket.

– Ibland vill de att jag ska läsa dikter, men jag är ingen diktmänniska och tycker det är svårt. Jag försöker hitta lättlästa böcker som inte är för djupa. Böcker med en enkel handling, gärna med lite kärlek i. Det är härligt att se hur tanterna skiner upp, säger hon.

Väcker minnen

Det brukar bli runt fem högläsningssessioner på våren och ungefär lika många på hösten. Varje högläsare har sitt servicecenter eller ställe som hon eller han besöker. Ett bra samarbete mellan alla inblandade är en viktig förutsättning för att få högläsningen att fungera. Vuxenskolan bidrar med att ge en introduktion till högläsarna, personalen på de olika boendena skapar förutsättningar för själva stunden och böckerna kommer från biblioteket. Till nästa gång har Gun-Britt valt Amerikabreven av Molly Johansson. En historia som bär med sig minnen och känslor från en tid som gått.

– Precis en sådan klocka har jag haft, säger Elna Hessel och fingrar på omslaget. Är det någon som har samlat in autentiska brev? Vi hade några släktingar som emigrerade. Det var en utställning i Stockholm 1930 och då var de här. Men jag tyckte de var lite snorkiga.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se