OSLO I veckan arrangerade Nationalbiblioteken i Sverige, Danmark och Norge för andra gången tillsammans Nordic Library Conference. Denna gång i Oslo och med rubriken Kultur, integration och delaktighet.
Konferensen i Oslo var något så ovanligt som en avgiftsfri konferens och den hade också lockat ett hundratal deltagare, främst från Danmark, Norge och Sverige. Bara en deltagare från Finland fanns med på deltagarförteckningen, ingen från övriga Norden.
– Jag tror inte man har samma problematik med integration i de mindre länderna, säger Marit Vestle, chef för Nasjonalbiblioteket i Norge, som en möjlig förklaring. Och Finland arrangerade själv en liknande nordisk konferens förra hösten.
Egentligen hade de tre arrangörerna tänkt att del två i det nordiska konferenssamarbetet skulle komma 2013, men den norska kulturministern och Nordiska ministerrådet ville annat.
– Norska Kulturministern ville knyta konferensen till en stor satsning på kultur i Norge, och ville kombinera en nordisk bibliotekskonferens som en del av programmet för det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2012, berättar Marit Vestle. Bidraget från Nordiska ministerrådet påverkar också konferensspråket som i år är skandinaviska. Det var ett krav från ministerrådet och en förutsättning för att vi skulle få pengar.
Konferensen var indelad med ett antal huvudföreläsare och några mindre parallella föreläsningar som till exempel handlade om läsprojekt för både stora och små, om integreringsprojekt på olika sätt och om talböcker och spel. Här är Barbro Thorvaldsen i full färd med att lära ut norska genom sin speciella läsecirkelmetod.
Lokalsamhälle och mångfald
De enda föreläsarna på konferensen som inte pratade skandinaviska var Miguel Figueroa från American Libraray Association, ALA, och Sergio Dogliano från Storbritannien.
Sergio Dogliano berättade om Idea Stores som är ett slags blandning mellan bibliotek, mötesplats och kursgård med fokus på livslångt lärande.
– Läsning och lärande hör ihop, säger han. Vi försöker se helheten genom att lyssna och vi försöker göra biblioteket tillgängligt genom att finnas där människor finns och genom fasta, generösa öppettider.
Miguel Figueroa pratade om mångfald och om att biblioteket har ansvar att serva alla, även äldre, hemlösa, funktionsnedsatta och analfabeter.
– Bibliotekarierna måste förstå att det inte finns några vanliga människor, sade han och berättade om ett stipendieprojekt som drivs av ALA och som riktar sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Syftet är att skapa en framtida bibliotekskår som är mer präglad av mångfald än idag och som förhoppningsvis skapar större medvetenhet kring gruppers beteenden och mönster.
– Ju mindre ett bibliotek är, desto större betydelse har det. Så utnyttja biblioteket som samhällets nav och lyssna på besökarna och gör som de vill, uppmanar han.
Nya ögon
Mustafa Can
Uppmaningen att lyssna på och se individens behov återkom ofta under konferensen. Några av konferensens huvudföreläsare gav också anledning till att fundera vidare och kanske omvärdera bibliotekens syn på integration och på arbetet med litteratur för invandrare. Mustafa Can, Loveleen Rihel Brennas och Amal Aden är alla författare med erfarenhet av att med litteraturens hjälp erövra ett nytt land och en ny kultur. Tre livsöden som fått dem själva att fundera mycket på begreppet integration.
Både Mustafa, Loveleen och Amal har haft samma önskan och drivkraft att bli en del av det kollektiva minne de hamnat i, och alla har som unga på olika sätt haft hjälp av vuxna som sett dem och förstått deras behov.
– Fråga vad vi vill, vad vi är intresserade av, istället för att vad som förväntas av er, råder Mustafa Can och berättar hur hans lärare Maj läste svenska sagor i stället för hemlandets sagor, om hur han genom Vilhelm Mobergs Utvandrarna lärt sig om Sveriges historia och hur Sara Lidman gjort honom bekant med Norrland.
– Genom henne kan jag känna doften av björklöv och midvinterns kyla trots att jag aldrig varit i Norrland. Jag lär mig om skärgården, fjället, snapsen och asavärlden. Genom litteraturen greppar jag det nya landet och gör det till mitt.
Loveleen Riheel Brenna
– Vägen till integration för flickor går genom litteraturen och biblioteket, sade Loveleen Rihel Brennas som själv blev bortgift som ung och intresserat sig för och särskilt jobbar för flickors och kvinnors rätt att leva det liv de vill.
– Kultur är inte så olika, varken över världsdelar eller genom tiden, fortsätter hon. Förutsättningen är att bibliotekarien vet vilken litteratur de ska rekommendera till flickor och att de vet att det handlar om kvinnokamp.
– Var inte rädda att rekommendera barnböcker eller bilderböcker, tipsar Amal Aden som kom till Norge som 13-åringar utan att kunna vare sig läsa eller skriva.
– Jag gick till biblioteket för att titta på alla färger, en bibliotekarie såg mig och gav mig en bilderbok och på den vägen är det. Ni gör ett flott jobb, berömmer hon, men ha öppet mer på sommaren.
– Biblioteken är minneshus för minnet och bibliotekarierna måste förstå vad det innebär att lämna sitt land och inte vara så ängsliga, tillägger Mustafa. Här räcker sunt bondförnuft mycket längre än miljontals mångfaldskonsulenter.
Pristagare
Bland de sista att föreläsa var Flemming Munch från danska Statsbiblioteket. En stolt föreläsare som kunde berätta att Statsbiblioteks projekt Lektier Online nyligen vunnit Danmarks Digitaliseringspris.
– Ett framgångsrikt projekt som jag hoppas få dela med mig med till övriga nordiska länder. Det är min dröm, erkänner han. Att utveckla och stärka det nordiska samarbetet. Tillsammans kan vi få både bättre kvalitet, bättre publikservice och billigare gemensamma inköp.
FAKTA
Det pågår diskussioner mellan Sverige, Norge och Danmark om ett samarbete kring ett annat av Statsbibliotekets projekt; BibZoom. Läs mer om BibZoom och om Lektier Online i andra artiklar här på framsidan.net. Du hittar också fler artiklar om Idea Stores här.
Author Description
