Bok- och biblioteksmässan är här igen

GÖTEBORG Bokmässan i Göteborg är Nordens största kulturevenemang med cirka 100 000 besökare under de fyra dagar mässan pågår. Och som vanligt rivstartade Bok- och biblioteksmässan på torsdagen med massor av seminarier och monterprogram för fackfolk.

Som ni bland annat kan läsa i senaste numret av Framsidan görs det i år en särskild satsning på bibliotek i E-hallen. Satsningen går under samlingsnamnet Bibliotek12. Kultur i Väst, Region Halland och Bibliotekshögskolan arrangerar tillsammans med Svensk Biblioteksförening scenprogram under alla fyra dagarna på Biblioteks- och berättarscenen.

Ett av de nya inslagen i år är Heta stolen med Gabriella Ahlström. Vid två tillfällen under torsdagen och fredagen samtalar hon med riksdagspolitiker, myndighetschefer och andra opinionsbildare om bibliotekens betydelse för fri tillgång till information och kunskap.

Under torsdagen fick bland annat Kerstin Brunnberg, tidigare vd för Sveris Radio numera ordförande  Statens Kulturråd, och riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg från Kungliga biblioteket, sitta i stolen.

– Det är ingen större skillnad på bibliotek och public service, konstaterade Kerstin Brunnberg bland annat. Båda är arenor som har fritt tillträde av alla och jag tycker att båda ska få fortsätta vara i allmänhetens tjänst.

– Biblioteken är helt nödvändiga i ett demokratiskt samhälle, sa Gunilla Herdenberg bland annat när hon satt i stolen. Och jag hoppas att frågan om e-boken snart löser sig för kan ett bibliotek inte förmedla litteratur kan det inte heller fullfölja sitt uppdrag.

Värdegrunder

Samtidigt som Litteraturutredningen presenterade sitt betänkande kunde man i ett annat rum lyssna till ett kortare seminarium arrangerat av BIS. Det handlade om folkbibliotekens utveckling där Joakim Hansson och Mats Myrstener utifrån Mats modell av ett tempel med fem pelare illustrerade folkbibliotekens utveckling i ett historiskt perspektiv.

– De olika pelarna illustrerar folkbibliotekets värdegrund genom tiden, förklarar Mats. Värdegrunder förändras långsamt. Vissa av pelarna kan förändras under vissa tider, men synen på till exempel inköp och på demokrati har inte förändrats nämnvärt över tid så pelarna är fortfarande aktuella, konstaterar han.

Nationella biblioteksstrategier

Nationella biblioteksstrategier finns sedan några år i Danmark, Norge och Finland, men inte i Sverige. Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg från KB samtalade i ett längre seminarium med sina kollegor från Danmark och Norge runt deras erfarenheter av en nationell biblioteksstrategi.

– Jag har länge sneglat på er i Danmark och Norge och är avundsjuk på er starka tradition av nationell biblioteksstrategi, erkänner Gunilla Herdenberg. Vi har ett bra samarbetsklimat i Sverige, men det finns en önskan om en övergripande strategi och får vi på KB ett tydligt uppdrag utvecklar vi gärna en sådan. Och gärna tillsamman med andra departement som till exempel TPB.

Vigdis Moe Skarstein från Nasjonalbiblioteket i Oslo framförde en strategisk önskan om en gemensam, nordisk lösning på e-boksproblematiken.

– Om vi har en gemensam hållning och strategi blir vi mycket starkare, påstod hon.

– Nu snackar vi strategi, utropar Svend Larsen från Statsbiblioteket i Århus.

– Ett skandinaviskt samarbete låter spännande, säger Gunilla Herdenberg och lovar att det ska bli ett sådant.

Bibliotekariernas kompetens

DIK:s seminarium med rubriken Bibliotekariernas kompetens i framtidens bibliotek, fick salen att fyllas till bristningsgränsen. Linnea Sjögren från Chalmers bibliotek inledde seminariet med att läsa upp en platsannons från en friskola som sökte en biblitekarie (felstavat) som skulle sköta skolans café och ha social kompetens.

– Det kanske inte är på ett skolcafé vi kommer till mest nytta, konstaterar hon när skratten tystnat och fortsätter med att referera till den rapport hon varit med att skriva. Rapporten heter Kompetens för framtidens bibliotek och lyfter fram de kompetenser arbetsgruppen kommit fram till är relevanta på biblioteksfältet nu och i framtiden.

– I Danmark har en liknande rapport kommit fram till att det finns en kompetens alla bibliotekarier måsta ha idag, säger Pernille Drost, bibliotekarieförbundets ordförande i Danmark. Och det är digital kompetens. En bra slutsats som fört våra diskussioner till en högre nivå som kräver större kompetens.

Bibliotekskonsult Inger Eide Jensen satt i publiken och tyckte att varje bibliotekarie skulle ställa sig frågan hur de använder sin kompetens och varför.

– Om vi ställde större krav på professionen inom region och på större bibliotek och om fler med doktorsexamen kommer ut i verksamhet skulle vi höja kårens status, menade hon.

– Så börjar det bli i Danmark, berättar Pernille Drost. Där försöker vi till och med få bort den kortare utbildningen och allt fler får högre akademisk kompetens.

FAKTA

Rapporten Kompetens till framtidens bibliotek finns på DIK:s hemsida www.dik.se.