Smakens politik

GÖTEBORG Det statliga litteraturstödet ska garantera en bred utgivning av böcker. En bok får stöd om den bedöms hålla god kvalitet. Kring litteraturstödet svävar också en politisk ambition med den goda boken. Linnéa Lindsköld är doktorand på Bibliotekshögskolan och forskar kring synen på kvalitet i svensk litteraturpolitik.

– Det blir som en stämpel från staten att en bok är av hög kvalitet. Ett okej, säger Linnéa Lindsköld.

Kulturrådet ger stöd åt böcker inom olika kategorier. Linnéa Lindsköld har tittat närmre på kategorin ”ny svensk skönlitteratur”. Det handlar om pengar som ska täcka produktions- och distributionskostnader. Förlagen skickar in titlar till Kulturrådet. Ansökningarna behandlas löpande och varje år får runt 400 titlar ett slags statligt kvalitetssigill och en ekonomisk knuff.

En ständig jakt

En arbetsgrupp bestående av kritiker, författare, en och annan bibliotekarie, forskare och andra personer med anknytning till den litterära sfären fattar beslut om vilka titlar som ska få stöd. Att det är en expertgrupp som bestämmer anses ge själva kvalitetsbegreppet ett visst mått av självständighet.

– Det är en arbetsgrupp med ett antal personer, som bestämmer vem som ska få stöd. Medlemmarna byts ut efter cirka två år. Det intressanta är att det inte finns så många som besitter den här kompetensen och Kulturrådet letar ständigt efter nya kandidater, säger Linnéa Lindsköld.

Sammansättningen i arbetsgruppen har stundtals också varit en omdebatterad fråga. Bland annat fanns det en debatt under 2000-talets början om att arbetsgruppen hade alltför nära kopplingar till enskilda förlag, vilket gjorde att man införde speciella jävsregler.

Olika synsätt

Litteraturstödet är ett sätt att driva litteraturpolitik. Linnéa Lindsköld i sällskap av andra forskare framhäver litteraturpolitikens instrumentella karaktär.

– Det finns olika sätt att se på litteraturen. Det finns ett glapp mellan politiken och den litterära estetiken. Litteraturpolitiken flyter ofta över i andra politikområden, som integration eller utbildning. Det kan handla om att litteraturen ska bidra till någon form av nytta genom att exempelvis vara språkutvecklande, säger Linnéa Lindsköld vidare.

Litteratur och demokrati

Hon skriver vidare i Litteraturutredningens forskningsantologi att det finns ”…ett underliggande antagande om att litteratur av god kvalitet gör läsarna till bättre människor och medborgare…”. Samtidigt som det finns en underliggande mening med att främja så kallad kvalitetslitteratur och att detta har ett slags demokratiskt värde, lämnar politikerna över själva frågan om vad som är kvalitet till en expertgrupp.

– Från politiskt håll säger man inte vad kvalitet är. Man talar snarare om vad det inte är. Det är inte kommersiell så kallad ”kiosklitteratur” eller pornografi. Under 70-talet var det mer andra litteraturgenrer som sattes i motsats till kvalitetslitteratur. Sedan har det gradvis förflyttats till att också handla om andra medier, som videovåld och dataspel, säger Linnéa Lindsköld.

Grundvärden

Även om kvalitet inte definieras i kulturpolitiska sammanhang, finns det en del värden som kan knytas till en slags litterär estetik. Originalitet, intensitet och komplexitet är ord som förekommer i arbetsgruppens riktlinjer för bedömning. Men även lyrik och debutanter ska främjas. Detta kan, enligt Linnéa Lindsköld, tolkas som att begreppet kvalitet inte är fullt så självständigt.

Litteratur och makt

Det finns också en maktdimension kring litteraturstödet. Författarförbundet hade initialt en central roll för stödets tillkomst.

– I 68-års litteraturutredning skulle man utreda bokens ställning och ett av målen var att införa ett stöd till litteraturen. I propositionen som kom blev det ett väldigt bantat förslag. Författarförbundet tog initiativet och bildade en egen arbetsgrupp som utredde frågan vidare. Deras förslag lades senare direkt in i en politisk motion och det var så litteraturstödet kom till. Det var ett direkt förslag från Författarförbundet och det är något unikt, säger Linnéa Lindsköld.

Författarförbundets betydelse har i dagsläget ebbat ut. Hon framhäver att de två största förlagen idag har en betydande maktställning genom att de har kontroll över både produktion och distributionsleden.

– Där har litteraturpolitiken inte tagit så värst många åtgärder. Men makten flyter på en rad olika nivåer och det är svårt att säga vem som har makt över litteraturpolitiken idag.

Den osynliga läsaren

Debatten kring litteraturstödet och kvalitetsbegreppet har förts på en rad olika kultursidor genom åren. En kritik som framförts är att kvalitetsbegreppet inte direkt rimmar med ett demokratiskt samhälle genom att själva definitionen av en god bok görs av ett fåtal män och kvinnor i ett relativt slutet rum. Att man utesluter vissa genrer med ett alltför snävt kvalitetsbegrepp, kan också vara ett hot mot den litterära mångfalden. Andra i debatten menar, enligt Linnéa Lindsköld, att kvalitetslitteraturen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Men en röst som sällan hörs i sammanhanget är läsaren.

– Läsarna får ta vad de får. De ser ju aldrig böckerna som inte kommer ut. Inom litteraturpolitiken försöker man ofta lösa problem som läsarna inte ser som problem. En läsare uppfattar det sällan som problematiskt att en bok är för billig. Istället kanske de reagerar över saker som begränsade öppettider på biblioteken, säger Linnéa Lindsköld.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se