Nu ska alla läsa

GÖTEBORG Just nu finns drygt 200 representanter från skolor, kommuner och bibliotek samlade på den nationella konferensen Alla Läser! i Göteborg. Kulturrådet, Skolverket, Kultur i Väst och Barnkulturåret i Göteborg är arrangörerna som vill sprida kunskap och främja läsutvecklande arbete bland barn och ungdomar.

– Det passar bra att vi är i Eriksbegshallen där man en gång i tiden byggde dieselmotorer, säger Lotta Brilioth Biörnstad från Kulturrådet när hon inleder konferensen. Att bygga en motor handlar om struktur och den här konferensen kommer att handla mer om struktur är om metod och fokusera på hur man bygger ett långsiktigt arbete.

Konferensens tema ligger minst sagt i tiden, och på torsdagen publicerade GT/Expressen en debattartikel där kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth uppmärksammade konferensen som hon ser som ett uttryck för en gemensam ansträngning och en konkret insats för ett målinriktat arbete mot ökad läsning bland barn och unga. I debattartikeln avslöjar kulturministern att kulturpolitiken nu föreslår att litteraturen ska få en mer framträdande plats i det nationella stödet till regionerna och att hennes förhoppning är att senare i höst kunna fatta beslut om ett nordiskt barn- och ungdomslitteraturpris samt att kunna öka stödet till översättningar.

Varning för skolan

Ann S Pihlgren är fil dr i pedagogik och har, enligt henne själv, rörts sig inom skolans värld hela sitt liv och gjort allt utom att vara mattant.

– Skolan är en värdemätare på vad samhället tänker om framtidens medborgare, konstaterar hon och relaterar till skolans kursplan i ämnet svenska och om språkets betydelse där hon bara hittar få och torra formuleringar om läsning.

– Är det så att vi tagit läsning för givet för länge, funderar hon och ger ett historiskt perspektiv där soldaterna under 30-åriga kriget skulle lära sig läsa för att förstå om de var protestanter eller katoliker och senare till den lagstiftning som sa att man måste kunna läsa för att få gifta sig.

– Det parallella budskapet ”Med lite socker i botten går medicinen ner”, lever tyvärr kvar. Så det finns anledning att varna för skolan, säger hon och tycker att skolan borde ifrågasätta ett likriktat tänkande och fundera på hur läsning också kan ha en roll för disciplinerat tänkande med förståelse och analys i fokus.

– Hur kan läsning bli aktiv i skolan och hur utveckla en identifikatorisk läsning, funderar hon och tipsar om modellen Sokratiska samtal som en modell för eftertänksamma dialoger runt litteratur.

Läslust

I Botkyrka är projektet Läskampanjen sedan 11 år en permanent verksamhet. Läskampanjen handlar inte bara om att läsa utan också om allt man kan göra som en följd av läsning.

– Vi samarbetar med andra aktörer där läsintrycken förvandlas till samtal, till att skriva, måla eller att dramatisera, berättar Berit Carlsson som är Språk- läs- och skrivutvecklare i Läskampanjen.

Jessica Staaf var projektledare för Läskampanjen i fyra år men är nu verksam som biträdande rektor. Hon menar att skönlitteratur också kan användas i andra ämnen inom skolan och att samtalet spelar en stor roll.

– Det handlar inte bara om läsning, det handlar om helheten. Och när kände du senast att du var sugen på att skriva en recension när du läst en bok, provocerar hon.

Att välja rätt bok och att väcka nyfikenhet, menar Carina Fast, fil dr i pedagogik, är några sätt att väcka lusten till läsning. Som illustration

berättar hon återkommande genom hela sin föreläsning, sagor hon inte avslutar.

– Jag ställer boken här så kan den som vill veta hur det går själv läsa, säger hon och ställer boken väl synlig på ett stort stativ.

Det, menar hon, är också ett sätt att väcka lust och nyfikenhet. Liksom metoden att låta barn gå in i huvudet på någon karaktär i en bok och beskriva hur det är att vara där.

– Det måste till något extra, något som bygger upp inre föreställningsvärldar där läsaren känner igen sig och blir berörd, säger hon. Vi får inte göra så att våra nybörjarläsare känner sig dumma. Vi ska inte ge våra elever stenar, vi ska ge dem bröd.

Läsläget

En rad olika studier och larmrapporter om läsning har presenterats under hösten. Senast litteraturutredningen som bland annat pekar på att barns och ungas läsförmåga successivt sjunker, inte minst bland pojkar. Erica Jonvallen är undervisningsråd på Skolverket, presenterade några resultat från PIRLS läsundersökning bland elever i årskurs fyra samt några resultat från PISA som undersökt läsförståelsen bland 15-åringar. Resultat som bland annat ligger till grund för litteraturutredningens betänkande.

– Det är sjunkande kurvor som skapat stor oro och det är en otäck utveckling som vi vet lite om, sade hon och pekade särskilt på att skillnaden mellan flickor och pojkar ökar och att gapet är större i Sverige än i jämförelse med övriga nordiska länder.

Resultaten från de olika undersökningarna får Erica att fundera på om vi behöver vara rädda och över vilket samhälle vi håller på att skapa när allt färre elever klarar avancerade läsuppgifter.

– Strukturella förändringar i skolsystemet, förändrade arbetsformer i skolan och förändrade läsvanor bland barn och ungdomar, tror hon som några möjliga förklaringar till den negativa utvecklingen.

FAKTA

Hela konferensen spelades in och kan ses på www.kulturivast.se

Beställ en dokumentation från en kurs i sokratiska samtal som metod hos Kultur i Väst.

Skolverket kommer i december att presentera ett stödinstrument för arbete med språk- läs- och skrivutveckling.