STOCKHOLM För att låntagare enkelt ska kunna ta del av e-böcker och för att biblioteken ska slippa bygga egna lokala lösningar för e-boksdistribution, är Kungl. bibliotekets nationella katalog Libris en viktig byggsten i en sammanhållen lösning för tillhandahållande av e-böcker.
Idag publicerar Kungl. biblioteket (KB) en förstudie med fokus på ett sammanhållet och nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. Studien visar att det mest effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, KB:s nationella katalog. För att få ett sammanhållet system att fungera fullt ut behövs dock en central organisation som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som agerar central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar.
– Förmedlingen av e-böcker till bibliotekens lokala kataloger kan ske via Libris, antingen enbart eller parallellt med kommersiella alternativ, säger John Augustsson, projektledare KB, men om lösningen ska bli sammanhållen måste en central förhandlingspart finnas.
I och med KB:s pågående arbete med att ta fram ett nytt katalogsystem, finns stora möjligheter att även kunna integrera olika aktörer och medieleverantörer i det systemet. Libris skulle därmed utgöra grunden till den tekniska infrastruktur som behövs för en nationell lösning.
Under förutsättning att SKL intar rollen som central förhandlingspart och KB får uppdraget med tillhörande medel, finns alla möjligheter att förverkliga en sammanhållen nationell lösning, avslutar Christina Jönsson Adrial, avdelningschef KB.
Inventerar läget
Litteraturutredningen föreslog att SKL skulle ta rollen som central förhandlingspart för att göra e-böcker tillgängliga på folkbiblioteken. Något som också SKL ställde sig positiva till.
– Det är positivt att utredningen uppfattar oss som en viktig aktör. Vi ser behovet av bättre förutsättningar för att biblioteken ska kunna erbjuda e-böcker. Nuvarande system medför höga kostnader för biblioteken samtidigt som enskilda kommuner har små möjligheter att påverka villkoren. Vi är därför villiga att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen, säger SKL:s ordförande Anders Knape i en tidigare kommentar till förslaget.
I dagsläget håller SKL som bäst på att inventera sina kompetenser och möta olika aktörer som tangerar e-boksfrågan. Det finns ingen spikad tidsplan för när SKL kommer träda in i rollen och det är inte heller klart exakt hur rollen kommer utformas.
– Vi har sagt att vi gärna går in som förhandlingspart och företräder våra medlemmar. Just nu håller vi på att titta på hur vi ska kunna gå till väga. Det är svårt att säga exakt när det kommer bli klart. Vi tar ett steg i taget, säger Louise Andersson, handläggare på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad och SKLs expert på kulturfrågor.
Viktigt men inte livsavgörande
Kungliga bibliotekets ambition är att bygga en teknisk infrastruktur genom en nationell katalog och det finns olika villkor för att systemet ska fungera sammanhållet. Ett av villkoren är just att man kan lösa licensfrågan genom en central förhandlingspart i e-boksfrågan. Även om man lägger stor vikt vid en central förhandling, är det samtidigt inte en avgörande punkt som kan äventyra hela systemets uppbyggnad.
– Oavsett hur det blir, kan vi gå vidare med upphovsrättsligt fritt material och sedan kan man koppla på nya medieleverantörer efter hand, säger John Augustsson.
Läs mer
Läs förstudien här.
Author Description
