Margareta Lundberg Rodin
Prefekt på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås
Det sägs att det är få som vill jobba som bibliotekschef idag. Hur förbereder bhs de blivande bibliotekarierna på en eventuell chefsroll?
– I hela den offentliga sektorn har det blivit allt svårare att rekrytera chefer. En del drar sig för personalfrågor eller budgetansvar, andra vill hellre jobba med verksamhet än med ledning och administration. På utbildningen startar vi direkt med att presentera olika yrkesinriktningar och hoppas att väcka intresse för att exempelvis bli chef. Under utbildningen kan studenten välja kurser som handlar om exempelvis kulturpolitik, budget, utvärdering och projektledning. Det är ofta framförallt de kåraktiva som är inriktade på att gå chefsvägen.
Har studenternas syn på att vara bibliotekschef förändrats under din tid som prefekt på bhs?
– Jag har kunnat konstatera ett visst ökat intresse för chefsfrågor och vad det innebär. Likaså för de mer ideologiska frågorna. Några väljer också att skriva sina uppsatsarbeten i frågor som rör ledarskap. Diskussioner om en nationell biblioteksstrategi och kb:s nya roll, liksom förslag till ny bibliotekslag, kan också bidra till ett ökat intresse.
Med ditt perspektiv; hur har bibliotekschefens roll förändrats och hur viktig är chefen i det framtida biblioteket?
– Chefsrollen har förändrats en hel del de senaste decennierna. Från att vara expert till att vara generalist. Politik och framförallt ekonomi styr allt mer och professionens röster försvagas. Intressant är också att Sverige är det land i Europa som influerats allra mest av New Public Management, npm, det vill säga idéer från näringslivet. Det är därför allt viktigare att chefer har en grund i en biblioteks-ideologi som bygger på Unescos folkbiblioteksmanifest och på att biblioteken är en del i ett demokratiskt samhälle. God omvärldsbevakning och lyhördhet är också bra förhållningssätt för framtidens ledare, liksom att chefer är utåtriktade och aktiva i samarbete med både interna och externa partners.