Ny kanal för e-böcker till biblioteken

ÖREBRO Under de pågående Biblioteksdagarna i Örebro presenterade John Augustsson från Kungliga biblioteket och Jonas Lennermo från Publit en del politiska såväl som tekniska strukturer kring e-boksutvecklingen. Det krävs både ett förtydligat uppdrag och en fungerande infrastruktur för att driva e-boksfrågan framåt.

Kungliga biblioteket publicerade i april en förstudie kring ett sammanhållet och enhetlig nationellt distributionssystem för e-böcker. Under ett seminarium på Biblioteksdagarna i Örebro visade projektledare John Augustsson den modell som ligger till grund för ett framtida system.

– Tanken är att alla som vill dela digitalt material till biblioteken ska kunna göra detta genom en nationell katalog, säger John Augustsson.

Ett förtydligat uppdrag

Modellen bygger på att ett antal aktörer, från förlag till självpublicerande individer, ska kunna distribuera digitalt material till biblioteken. Hur och till vilket pris de tillgängliggörs är i mångt och mycket en upphovsrättslig fråga. Men det är också en politisk fråga att hitta en part som nationellt kan förhandla fram en lösning som passar bokmarknadens olika aktörer. Samtidigt efterlyser också Kungliga biblioteket ett förtydligat uppdrag för att kunna jobba vidare med e-boksfrågan.

– Får vi inte ett förtydligat uppdrag finns det risk att KB inte går vidare med frågan, fortsätter John Augustsson.

Han understryker även att oavsett vilken riktning en central förhandling tar, så är det viktigt att öppna upp för flera överenskommelser. Detta för att kunna ge utrymme för folk med olika idéer för hur man kan distribuera och tillgängliggöra e-böcker till biblioteken.

En ny kanal

En av parterna på marknaden är Publit, som erbjuder olika tjänster för publicering. Det kan vara digitalt som en e-pub-fil eller en tryckt bok enligt ”print-on-demand” tekniken. Deras senaste projekt handlar om att erbjuda en distributionskanal för e-böcker till biblioteken. Bland annat finns det en teknisk lösning för en dynamisk prismodell, där förlagen kan bestämma ett pris och biblioteken kontrollera tillgången.

– Förlagen sätter priset och biblioteken kan filtrera de böcker som är intressanta att låna ut efter pris eller andra anledningar. Jag ser detta som en kommunikationsplattform mellan biblioteken och förlagen. Vi kommer presentera det här om en veckas tid, säger Jonas Lennermo.

Kan inte vänta

I dagsläget jobbar Publit med nära 300 olika förlag. Man samarbetar även med Axiell kring att bygga in plattformen i bibliotekets lokala webbgränssnitt gentemot besökaren. Det betyder att låntagarna stannar kvar på bibliotekets webbplats när de ska låna e-böcker och inte som idag länkas till en extern sida. Detta ger också biblioteken ökad kontroll över sina e-bokslån och främjar det lokala bibliotekets identitet.

– Om du jämför med att låna ut pappersböcker, så skulle inte en bibliotekarie skicka varje låntagare över gatan för att låna en bok, fortsätter Jonas Lennermo.

I viss mening är satsningen ett uttryck för att det inte går att invänta centrala lösningar och att någon helt enkelt måste börja bygga rälsen in i framtiden.

Läs mer

Framsidan har tidigare skrivit om förstudien. Läs mer här.

– Jag ser mig som en digital rallare och står här med smutsiga armar. Publit tillhandahåller en infrastruktur för publicering av böcker. Jag bryr mig inte om vem som åker på rälsen. För oss är det överlag viktigaste att det måste börja hända saker, säger Jonas Lennermo på Publit.