STOCKHOLM Peter Bohlin har ägnat nästan hela sitt liv åt dans i olika former. Han har katalogiserat och organiserat danslitteratur på flera specialbibliotek runt om i Sverige, han har dansat såväl balett som historiska danser och han har skrivit om dans i såväl dagspress som i kulturmagasin.
Namn: Peter Bohlin
Ålder: 63 år
Bor: Stockholm
Familj: Ensamstående
Intresse: Dans och att resa.
Vilka språk kan du: Jag har översatt från engelska, franska, ryska och tyska. Jag har läst latin och kan läsa dagstidningar på italienska och hjälpligt förstå bulgariska.
Läser helst: Jag har alltid gillat Woodhouse och den vänliga humorn som inte går ut på att man skrattar åt någon, utan med någon.
Och så ligger förstås den ryska litteraturen mig varmt om hjärtat. Tolstoy, Gogol, Pushkin. Av Solzjenitsyns verk tycker jag att Första kretsen och Cancerkliniken är bra.
Vad har du på ditt nattduksbord nu: Just nu läser jag en idiotisk bok som visade sig vara tämligen enfaldiga noveller om livet på Bali. Tror inte jag fullföljer den.
Det visste du inte om Peter:
Jag har varit isbjörn i en barnmusikal i Kalmar. Men en av mina höjdpunkter som amatördansare var när jag under en av mina kurser i Skottland framträdde
tillsammans med en engelsk komiker och en präst i en dans för tre damer som heter Three graces. Iklädda vita halvlånga klänningar och balettskor fick vi
människor från 20 länder att skratta så de höll på att falla av stolarna.
– Man skulle kunna säga att mitt intresse för dans började i Moskva på en kurs i klassisk balett tillsammans med tolv ryska ambassadörshustrur, berättar han när vi ses på Carina Ari biblioteket i Stockholm.
Ryssland
Det luktar som det ska i ett bibliotek med drygt 13 000 gamla böcker, och Peter föreslår att vi ska slå oss ner under hyllan med de 600 ryska böckerna om dans. Böcker han läst, lämnat ett omdöme om och sorterat in i en databas.
– Det var Carina Aribibliotekets grundare Bengt Häger som 1996 bad mig arbeta i biblioteket för att bland annat upprätta en databas och jag jobbade flera år med det, berättar han. Nu är jag tillfälligt tillbaka på biblioteket för att uppdatera databasen, sortera nya klipp och hjälpa en amerikansk forskare till rätta.
Det är inte lätt att hänga med i Peters berättelse. Han rör sig tidlöst mellan dansstilar, tidningar han skrivit för, bibliotek han jobbat på och personer han mött. Men det är tydligt att dans har fyllt hans hjärta ända sedan han som 20-åring under två år jobbade som vaktmästare på svenska ambassaden i Moskva och kom i kontakt med Bolsjojteatern där baletten gjorde stort intryck.
– Jag gick dit så ofta jag kunde och tittade med ögon stora som tefat, berättar han och himlar med ögonen för att visa hur imponerad han var. Jag ville prova att dansa själv och hamnade så småningom på kursen med de tolv ambassadörsfruarna där jag en gång i veckan fick lektioner i rysk karaktärsdans och klassisk balett.
Dans, dans, dans
När Peter så småningom återvände till Sverige var han övertygad om att det är dans han ska ägna sig åt. Han blir antagen till en preparandkurs för män vid Statens dansskola och under två års tid dansade han fem dagar i veckan.
– Att jag blev antagen berodde bara på att de hade svårt att få manliga elever, säger han blygsamt. Titta här, säger han och drar med händerna längs kroppen, för lång, stela höfter och fula fötter Men jag hade drivkraften och jag lärde mig fantastiskt mycket.
Under åren på preparandkursen läste Peter samtidigt teatervetenskap och framförallt allt som hade med dans att göra. På institutionen för teater- och filmvetenskap fanns också en sekreterare som var med i en dansgrupp som ägnade sig åt att rekonstruera äldre tiders dans, och Peter fick snart en plats i gruppen.
– Jag insåg snabbt att det fanns oerhört mycket för mig att göra med äldre tiders dans. Jag kunde dans, jag hade breda kunskaper i språk och så behövde jag inte kunna gå ner i spagat. Jag kom ganska långt i min dans, men aldrig dit, skrattar han.
Genom dansgruppen kom Peter i kontakt med flera äldre dansstilar och fascinerades bland annat av English och Scottish country dancing som han tog flera kurser av både i England och Skottland.
– Du har säkert sett danserna i historiska filmer, förklarar han. Ofta är det en grupp på fyra där männen står på en linje och kvinnorna på en, och så gör man geometriska formationer. Det är fantastiskt roligt, enkla instruktioner som alla som kan röra sig i takt till musik kan lära sig.
Hans intresse för historisk dans drev honom till Dansmuseet som bland annat gav ut tidskriften Dans, och Peter började regelbundet skriva och översätta åt tidningen.
– Jag ville utveckla mitt skrivande och började tjata på Aftonbladet om att de saknade någon som skrev om dans. Till slut gav de med sig och jag skrev om dans i olika dagstidningar ända fram till 1995. Framförallt i DN och Aftonbladet, men jag har fått artiklar publicerade i tio länder och jag försökte resa så mycket jag kunde och rapporterade från bland annat danstävlingar runt om i världen.
Dansmuseets bibliotek
Efter att ha skrivit och rest runt några år, blev Peter tillfrågad av Dansmuseets chef Erik Näslund om han ville organisera ett bibliotek på Dansmuseet. På Avdelningen för folklig dans fanns grunden till ett bra bibliotek.
– Jag har ju ingen bibliotekarieutbildning, men jag tror att jag blev tillfrågad för mitt stora och långa intresse för dans. Och jag hade ju genom åren samlat på mig en hel del kunskap.
Peter jobbade senare under några år som bibliotekarie vid Dansmuseets bibliotek och Study Center.
– Det var fantastiska år, minns han. Jag träffade massor av dansmänniskor, och tänk att få betalt för att hjälpa studenter och forskare att ta reda på saker, ler han.
Carina Ari Biblioteket
När tjänsten på Dansmuseets bibliotek blev indragen, tog Peter kontakt med Bengt Häger och frågade om han behövde en medhjälpare på Carina Ari Biblioteket. Och det behövde han. Bland annat med att gå igenom alla ryska böcker och göra en databas.
– Det tog mig flera år, konstaterar Peter och berättar att Carina Ari var dansös och mycket god vän med Bengt Häger. När Carina Ari blev änka och ärvde en stor summa pengar efter likörfabrikanten Bols, undrade hon vad Bengt Häger skulle göra om hon gav honom pengarna. När Bengt Häger svarade att han kunde tänka sig ett dansbibliotek, tyckte Carina Ari att det var en utmärkt idé.
– Så hon skänkte sin stora förmögenhet dels till ett dansbibliotek och dels till en minnesfond som bland annat delar ut stipendier till unga dansare och till forskning, berättar Peter.
Carin Ari Biblioteket drivs idag av en stiftelse utan statlig finansiering men med stöd av Minnesfonden. Framförallt är det ett forsknings- och referensbibliotek med norra Europas största samling av litteratur om dans från hela världen och ur alla aspekter.
– En särskild styrka i biblioteket är källmaterial om dansen i Västeuropa fram till cirka 1850. Och förutom alla böcker finns här danstidskrifter från hela 1900-talet, ett omfattande arkiv och flera tusen videor. Allt väl ordnat i databaser, konstaterar Peter.
– Den här stora samlingen av ryska böcker är något extra, tillägger han och nickar mot hyllan bakom oss. Bengt Häger hade unika kontakter och var internationellt verksam i decennier. Bland annat var han ordförande i Unescos internationella danscentrum i Paris och han hade många vänner över hela världen som skickade sina böcker till honom. Och Bengt Häger köpte, reste, handlade och samlade. Detta började i slutet av 1960-talet, lite innan dansantikvarierna började se värdet av dansböcker, tillägger Peter nöjt.
Dansbiblioteket 3:e våningen
Peter är nu 63 år och skulle i princip kunna gå i pension. Men intresset för dans gör att han aldrig säger nej till nya uppdrag och i vintras var han i Göteborg och organiserade det nya dansbiblioteket på Dansscenen 3:e våningen. Ett bibliotek med 900 böcker från Elsa Marianne von Rosens och Allan Frideicias privata samling.
– Det är ett spännande bibliotek med Elsa Marianne von Rosens samling av litteratur om klassisk balett tillsammans med Gun Lunds och Lars Perssons magnifika samling av litteratur om modern dans, berättar han.
Fakta
Läs mer om dansbiblioteket på 3:e våningen på framsidan.net
Carina Ari Biblioteket instiftades 1969 och är norra Europas största forskningsbibliotek för dans.
I biblioteket finns litteratur om dans från hela världen. Särskilt betydande är samlingarna av tidiga
europeiska källskrifter med originalutgåvor från 1500-talet fram till 1850.
– Det här har varit en syssla för livet och tänk så mycket jag har fått resa och tänk vad många intressanta människor jag har träffat. Som frilans är tillvaron ibland en kamp, men då får man väl kämpa då. Och jag har försökt leva på mina kunskaper, trots att det är en väldigt smal nisch. Och vet du, säger han. Det har gått ända fram till nu.
Author Description
