Naturen ökar läskunnigheten

VÄSTERÅS Naturskolan i Asköviken i Västerås kombinerar fakta och läsning när pilotprojektet Naturbiblioteket nu blir bestående verksamhet. Naturbiblioteket vill dels öka barnens intresse för naturen, men också främja läsningen genom att barnen får vara med och välja böcker till sitt skolbibliotek.

Linda Vestman, enhetschef för Naturskolan i Asköviken, och Anne Ljungdal, skolutvecklare, tillhör skolverksamheten i Västerås stad och jobbar båda med utvecklingen av pedagogik. Det var i en gemensam arbetsgrupp de började prata om att kombinera Naturskolan med läsning.

– Som skolutvecklare hade jag fått i uppdrag att utveckla skolbiblioteken i Västerås, berättar Anne Ljungdal. I min inledande kartläggning såg jag allvarliga brister som till stor del bekräftade Skolinspektionens rapport som bland annat visar att pojkar överlag är mer lässvaga än flickor. Forskning visar också att många pojkar lockas av att läsa faktaböcker och att det på skolbibliotek ofta är ont om just faktaböcker och kanske särskilt ont om böcker i no-ämnena.

– Så syftet med projektet var att hjälpa till att berika skolbiblioteken med faktaböcker om djur och natur, öka lusten för läsande och öka resultaten för elever i no-ämnena, tillägger Linda Vestman.

Barnens bibliotek

Naturskolan i Asköviken tar emot skolklasser från hela Västerås och erbjuder undervisning utomhus. Oftast handlar det om djur och natur, men det kan också vara matematik eller teambuilding som står på schemat.

– Naturskolan är ett fungerande koncept som framförallt gagnar begreppsförståelsen, menar Linda Vestman. Och, tillägger hon, vi tror ju att om barnen får en riktig naturupplevelse, då kan vi också locka dem till att läsa om naturen efteråt.

Från och med i våras kan klasslärarna också välja till en stunds bokprat när de bokar in sig på Naturskolan. Då får klassen en presentation av Naturbiblioteket och Naturskolans pedagoger pratar om bokens betydelse, om egna läsupplevelser, varför man ska läsa och om varför det är viktig med ett skolbibliotek.

– På frågan om hur de tror att böcker väljs till ett skolbibliotek har eleverna alltid ett självklart svar, skrattar Linda; för att man ska vilja läsa dem!

Barnen delas sedan in i mindre grupper där de ska komma överens om en bok de vill ta med hem till sitt eget skolbibliotek. Och ofta går det snabbt, berätta Linda. De vet vad de vill ha.

– Och vi har hela tiden varit ganska bestämda med att det är eleverna som ska välja böckerna. För det är ju de som ska läsa dem. Och blir de osams om någon bok eller om flera väljer samma, får de bara ta flera. Böckerna läggs sedan i en kartong som de med en gång får ta med sig hem till sitt skolbibliotek.

– Det är ett myrsteg på väg att bygga ett skolbibliotek, säger Anne Ljungdal. Och villkoren ser så väldigt olika ut. På en skola har de satt upp böckerna längs en vägg i en korridor. Där tipsade vi om Ikeas tavelhyllor och att fotografera bokens framsida och laminera den så det blir som en tavla som markerar bokens plats i hyllan. Det är både lättillgängligt och synligt och eftersom böckerna verkligen lånas ut är hyllan ändå aldrig tom. Och korridoren är mer attraktiv nu än när den var kal.

Naturböcker

Vid en kartläggning av Västerås grundskolors skolbibliotek visade det sig att innehållet i de flesta till största delen bestod av skönlitteratur. Idén med Naturbiblioteket har därför också varit att hjälpa skolorna att reda ut vilka naturböcker som är bra. Och efter att ha jobbat som lärare på högstadiet i tio års tid, kan Linda konstatera att det finns väldigt mycket naturfaktaböcker för småbarn, men nästan ingenting för senare delen.

– De hamnar på vuxenlitteraturen som inte alla klarar av, säger hon. Det finns fantastiska, uttömmande böcker med svårare text, men de tilltalar inte barnen. Det är ofta svårt att hitta bra naturböcker i skolbiblioteken.

Det har främst varit Anne som gjort ett urval av böcker från den leverantör som Västerås stad har avtal med. Böckerna har sedan faktagranskats av anställda biologer på Naturskolan.

– Vi har skött alla beställningar och sedan skickat en faktura till rektorn på aktuell skola på den faktiska bokkostnaden, berättar Anne. Och om barnen får välja tio böcker per klass och boken kostar mellan 130 och 150 kronor, handlar det ju inte om så mycket pengar. Så det har aldrig vart något problem, rektorerna vet ju att de har kniven mot strupen att få igång sina skolbibliotek.

Morot

Det är olika hur många böcker varje rektor väljer att bekosta. En del har godkänt tjugo, andra tio och en del har svårt att bekosta någon bok över huvud taget. De skolor som har det extra svårt stöttar Anne med ett ekonomiskt bidrag så att de också kan bygga upp ett skolbibliotek med naturböcker.

– Vi fick 100 000 i litteraturstöd från Kulturrådet som kommer väl till pass, säger hon. Men bidraget är inte utan motprestation. Skolan måste komma med en handlingsplan för ett skolbibliotek, och har man en handlingsplan hoppas jag att man tänkt till, och då är det kanske ännu större chans att det faktiskt blir ett skolbibliotek. Så stödet är också tänkt som en morot.

Naturbiblioteket har varit i gång alldeles för kort tid för att man ska kunna se några resultat, men de skolor som deltog i vårens pilotprojekt har redan kunna konstatera att fler pojkar läser och är mer på hugget.

– Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag hör det, ler Anne.

– Vi har definitivt utvecklat en verksamhet vi vill fortsätta utveckla, säger Linda. Och eleverna gillar verkligen den demokratiska delen att de är med och bygger upp sitt skolbibliotek. De tar det väldigt seriöst och på frågan varför de tror att deras rektor vill att de ska vara med svarar de självsäkert: Vi vet ju vad vi vill läsa så det är ju klart!

– Även om Naturbiblioteket här i Västerås är en liten grej, så känner jag i magen att det här kommer att bli hur stort som helst, fortsätter Anne leende. För vi ser redan kvaliteterna.