BORÅS Forskningen kring skolbibliotek presenteras i en ny antologi från Högskolan i Borås. Den tar upp skolbibliotekets roll i förändrade landskap. Bland annat pekar den på att skolbiblioteken har en viktig funktion att motverka fördomar i sin läsfrämjande roll.
Utgivningen av forskningslitteratur kring skolbibliotek på svenska har den senaste tiden varit liten. Samtidigt befinner sig skolbiblioteken i ett landskap av politisk, pedagogisk, och teknologisk förändring.
– Det finns i stort sett ingen litteratur om skolbibliotek sedan min bok från 2002. Den gällde för sin tid och det har hänt mycket sedan dess. Vi har bland annat en ny skollag och hela den tekniska utvecklingen har varit enorm, säger Louise Limberg, som är en av bokens redaktörer.
Läsfrämjande
Boken presenterar forskning med koppling till skolbibliotek. Den har både en historisk och samtida förankring och diskuterar hur forskningen kan användas i skolbibliotekspraktiken. Vidare tar den fasta på skolbibliotekets två huvuduppgifter, informationskompetens och läsfrämjande arbete.
– Jag ser tre övergripande intresseområden vad gäller läsfrämjande. Det ena handlar om att problematisera själva begreppet läsning och vad som ryms i detta. Läsning handlar inte bara om läsning av text i tryckt form. Det handlar om böcker, serier, webbplatser. I forskningen eftersträvar man ofta den bredare förståelsen av läsning. Jag tittar på olika utmaningar för skolbiblioteken utifrån detta, berättar Mats Dolatkhah, som skrivit kapitlet som den läsfrämjanderollen.
Motverka fördomar
Det andra området tar fasta på hur skol-biblioteken förhåller sig till olika grupper, utifrån sexualitet, etnicitet eller andra typer grupperingar i samhället.
– Forskningen utgår ofta från att ungdomar kan vara utsatta för olika typer av socialt utanförskap i skolan och kan vara i behov av positiv självbekräftelse genom litteratur. Skolbiblioteken kan även erbjuda olika typer skildringar av exempelvis hbtq-ungdomar för att motverka fördomar, säger Mats Dolatkhah vidare.
Mellan frivillighet och krav
Det tredje intresseområdet handlar om spänningen mellan frivillighet och krav, som kan finnas inom läsfrämjande verksamhet. Mats Dolatkhah talar om att det finns en rad tecken i forskningen som pekar på att god läsförmåga hänger ihop med läslust och att du själv får bestämma vad du ska läsa.
– Det finns en balans mellan att läsning ska drivas av inneboende lust och de problem man stöter på om barn och ungdomar i skolan inte själva upplever något större intresse för att läsa på det sätt som skolbiblioteken försöker främja, säger han.
Han understryker samtidigt att de tre olika intresseområdena hänger ihop. Exempelvis kan vissa sociokulturella grupper i samhället utveckla olika sätt att förhålla sig till läsning. Frågan Mats Dolatkhah då ställer sig är i vilken grad skolbiblioteken ska främja den frivilliga läsningen och till vilken grad de ska främja genrer eller medier som ligger utanför olika gruppers bekvämlighetszoner.
Stärkande samarbete
Boken är tillägnad Malin Koldenius, som under sin tid jobbade för att stärka skolbibliotekets ställning. Det finns en förhoppning om att boken ska kunna fungera som en inspiration till alla som på olika sätt anknyter till skolbiblioteksfrågan, från forskning till praktik. Med en högre grad av politisk medvetenhet och den senaste inskrivningen i skollagen, står skolbiblioteken idag i ett något gynnsammare läge än för ett decennium sedan. Men det återstår fortfarande en hel del alliansbyggande arbete.
– Det finns en uppmärksamhet som inte har funnits tidigare, inte minst politiskt. Skolbiblioteken är en del av skolan genom skollagen. De ingår i biblioteksväsendet genom att Kungliga Biblioteket har ett nationellt ansvar. Det är en gynnsam position. Men inget händer per automatik. Det du vill åstadkomma får du åstadkomma själv. Det är viktigt att hitta allianser och bygga broar. Det är också viktigt att vara lyhörd för var man kan mötas, så att skolbiblioteket kan gagna alla parter, säger Louise Limberg.
Author Description
