UPPSALA Trender och tidens paradigm påverkar i hög grad hur vi ser på olika former av verksamhetsutveckling. Det talas nu mycket om biblioteksplaner. Det ska mätas och följas upp. I en tid av en ekonomisk logik blir också biblioteksplanerna ett instrument för styrning och kontroll.
– Jag har fokuserat på att försöka förstå det här fenomenet. Det finns nu, det har inte alltid funnits och det är inte säkert att vi alltid kommer ha kvar det här sättet att styra. Jag ser det som ett sätt att förvalta biblioteksverksamhet som är aktuellt just nu, säger Lisa Börjesson på Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
Hon har gjort en studie, där hon placerar fenomenet biblioteksplaner i förhållande till olika
förvaltningsteoretiska idéer. Bibliotek har funnits långt innan tanken om att skriva in uppföljningsbara mål i ett ordbehandlingsdokument på datorn och döpa det till Biblioteksplan 2014. Lisa Börjesson sätter dagens planarbete i ljuset av idéer som New Public Management. Det är en idé som bygger på ett marknadsorienterat förhållningssätt att styra en offentlig verksamhet. Inte sällan är det kvantifierbara mål och mått som styr verksamheten. I linje med den här skolan har också biblioteksplanerna blivit ett instrument för självkontroll.
– Det markerar man tydligare i den nya bibliotekslagen att biblioteken har en väldigt stor frihet i sitt uppdrag. Med friheten kommer ökad självkontroll. Det som alltid är en utmaning och som man ser på flera håll i samhället, är att när man ska kontrollera sig själv skapar det en osäkerhet kring vad som är tillräcklig kontroll. Det kan leda till att man ängar mycket tid att kontrollera sig, fortsätter Lisa Börjesson.
Tid är pengar
Hon har vidare tittat på biblioteksplaner med utgångspunkten att det just kostar både tid och pengar att skapa planer, såväl som att följa upp dem. Här ser hon också ett behov av att hitta relevanta metoder för uppföljning.
– Det ställs ganska höga krav när man har uppdraget att göra den här självkontrollen. Då får också verksamhetesledaren stora krav på sig att vara kvalificerad att välja rätt metoder. Det handlar i nästa steg om att kunna använda dem på ett sådant sätt att det blir god kvalitet så man kan dra slutsatser, säger Lisa Börjesson och framhäver samtidigt att det kan vara problematiskt att utgå från färdiga mallar för uppföljning.
– Det finns en del färdiga lösningar, som folkbiblioteksstatistiken. Den statistiken fyller en funktion på en högre nivå där man kan titta på generella utvecklingar. Men att använda biblioteksstatistiken för att göra årliga uppföljningar på enskilda bibliotek är inte alltid så lyckat. De måtten kanske inte är de som bäst passar sig för att följa upp det enskilda bibliotekets mål. Kärnan är att hitta de uppföljningsmetoder som lämpar sig för varje enskilt biblioteks situation, säger hon.
Hitta lokala behov
När idéer som New Public Management slår rot i förvaltningsvärlden och offentliga verksamheter som bibliotek, etableras snabbt begrepp som biblioteksplaner och blir lätt typifierade till både innehåll och form. Även här menar Lisa Börjesson att ett visst antal sidor eller uppsättning rubriker, kanske inte alltid passar lokala behov.
– Där kanske man inte alltid ser till sammanhanget och vad som passar i en liten kommun eller en kulturverksamhet. Det kanske inte är så mycket de lokala behoven som styr, utan mer de här typifierade idéerna om hur den här självkontrollen ska fungera, fortsätter hon.
Väcka en diskussion
Det finns i dagsläget ingen större forskning på just biblioteksplaner. Detta har delvis motiverat Lisa Börjesson att belysa fenomenet. Samtidigt handlar det också om att lyfta en diskussion om vad som ska styra biblioteksutvecklingen.
– Om vi tittar på bibliotekslagen, så är det ett resultat av en rörelse och en debatt som den har utvecklats. Jag menar att vi på samma sätt måste diskutera och debattera fenomenet biblioteksplaner. Att bibliotekschefer ska avsätta tid till att skriva planer tar utrymme. I det stora hela är det något som engagerar många och kostar mycket pengar. Vi måste utveckla åsikter om biblioteksplaner och ett förhållningssätt där vi inte tar det som givet fenomen, säger Lisa Börjesson.
Author Description
