Debatt – Näringslivets mått och manlig dominans sätter agendan

Tidigare chef för Regionbibliotek Västra Götaland Lena Skoglund har varit med i förarbetena till både den regionala biblioteksplanen och den som sedan i somras gäller för Göteborg stad. I en tid då det ställs ökade krav på mått och uppföljning av kommunernas biblioteksplaner, är hon starkt kritisk till den våg av New Public Management (NPM) som sköljt över offentlighetens Sverige under senare år. En metod som bygger på näringslivsbaserade effektivitetskrav. ”Jag blir rädd inför tanken att det kan bli NPM- metoder som kommer att styra hur Kungliga biblioteket, kommuner och landsting kommer att utvärdera bibliotekens hela verksamhet”, skriver Lena Skoglund.

Den 1 januari 2014 får vi en ny bibliotekslag. Efter en trög portgång kommer nu nya lagar i strid ström och 2014 års lag är den tredje i ordningen sedan 1997 när den första lagen trädde i kraft. Den första fick 2004 ett tillägg med krav att kommuner och landsting ska upprätta biblioteksplaner.

Varför detta intresse för bibliotek? Vi står inför en ny tid, säger man. Den informationsrevolutionerande Guthenbergska tryckpressen håller på att ersättas av det revolutionerande nätet. Biblioteket som har en förmedlande roll i denna informationsrevolution måste antingen förändras radikalt eller gå under, menar många. Ett stort antal artiklar och böcker om bibliotekens snara död publiceras i dessa dagar. Kungliga bibliotekets ”Finns bibliotek om tjugo år ” från 2011 är bara en av de skrifter som ställer samma ängsliga fråga.

Och det finns oroande tecken. De senaste åren har filialer lagts ner, bokbussar upphört att rulla och skolbibliotek nedrustats. Den senaste som-undersökningen Vägskäl 2013, rapporterar om färre boklån och färre besök på biblioteken. Litteraturutredningen visade att biblioteken har försämrat titelbredden i sina förvärv och att de har färre prenumerationer på utländska tidskrifter och tidningar trots att vi har en ökande invandring från ett allt större antal länder.

Vad styr biblioteksutvecklingen?

Om man lyfter blicken från den interna biblioteksdebatten och funderar över samhällsutvecklingen i vårt land vid detta sekelskifte, när dessa bibliotekslagar arbetats fram, ser man flera strukturella faktorer som måste ha påverkat utvecklingen mer än några tandlösa lagtexter.

Vårt land genomgår just nu en exceptionellt snabb urbanisering; de flesta samhällen under 20 000 invånare tappar invånare i både söder och norr. Skattemedel försvinner som tidigare kunde bekosta små filialer och bokbussar.

Även om Sverige klarat sig bättre än många andra europeiska länder har den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet och omstrukturering av industrier och företag varit kännbar för landets kommuner och landsting som står för merparten av finansieringen av biblioteksväsendet.

En annan orsak till bibliotekens problem, vid sidan av urbanisering och ekonomisk kris är att biblioteken, som många andra samhällsfunktioner, numer utvärderas enligt den så kallade New Public Management-metoden.(NPM).

Jag gjorde en konsultinsats i en kommun där man enligt NPM bestämt att biblioteken skulle få sin medelstilldelning baserat på antal lån. Detta förde med sig att ett filialbibliotek erbjöd biblioteksbesökarna befrielse från förseningsavgifter på böcker och andra medier om de vid återlämnandet lånade lika många böcker och filmer som de lämnade tillbaka.

NPM har konstruerats inom näringslivet att användas för att utvärdera produktion av varor. Den präglas av prestations- och effektivitetsmätningar som fungerar inom en konkurrensutsatt exportindustri men har tagits emot med stor entusiasm av alla politiska partier i Sverige som metod att utvärdera allt; sjukvård, universitets- och högskoleväsendet och kultur.

Inga mått är objektiva. Att mäta är att styra och verksamheter anpassar sig efter de mått man utsätts för. Detta visar mitt lilla exempel från filialbiblioteket som beviljade befrielse från förseningsavgifter för att höja utlåningssiffrorna .Det visar de studier och den forskning om nmp som nu pågår när det gäller sjukvården och universitetsväsendet.(Se Jens Stilhoff Sörensen som har fokus på universitetsvärlden och Maciej Zaremba som granskat sjukvården.) Jens Stilhoff Sörensen menar att nmp bidrar till att erodera bort demokratins grundval och bidrar till att långsamt omforma den offentliga verksamheten till dess att man inte längre känner igen den. Fokus på ekonomi ersätter visionen om demokrati. Det postdemokratiska samhället som får sin medelstilldelning genom mått framtagna enligt nmp-metoden och utvärderas enligt samma metod, håller på att bli ett ekonomismens envälde, menar han.

I bibliotekslagen stipuleras att allsidighet och kvalitet ska prägla utbudet och man menar att det är angeläget att utveckla bättre kvalitetsmått för att utveckla bibliotekens hela verksamhet. Den myndighet som ska utveckla dessa kvalitetsmått, det vill säga Kungliga Biblioteket ska enligt propositionen inte ges en styrande roll utan utvärderingen av biblioteksplanerna ska ske gemensamt med kommuner och landsting.

Jag blir rädd inför tanken att det kan bli nmp-metoder som kommer att styra hur kb kommuner och landsting kommer att utvärdera bibliotekens hela verksamhet.

Framtidens utmaningar

Det står inte något om bibliotek i Framtidskommissionens betänkande. (Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens framtidskommission Ds2013:19.) Men det finns ett kapitel som talar om den sociala sammanhållningens utmaningar. Man har sett att många av de institutioner som förmår skapa gemensamma referensramar för människorrån olika delar av samhället i Sverige har skiftat karaktär eller försvagats. Man antyder att friskolereformen kan ha försvagat skolans roll som kitt för samhällsgemenskapen och man har konstaterat att det fragmentiserade medielandskapet har bidragit till att öka kunskapsklyftorna. Det finns en oro för att samhällsgemenskapen, tilliten till samhällets institutioner och demokratiska processer, är på väg att undermineras. Ytterst handlar det om samhällets politiska, värdemässiga och kulturella hållbarhet, säger man.

Biblioteket är en mötesplats där alla kan träffas oberoende av etnicitet, utbildningsbakgrund eller samhällsklass. Om biblioteksväsendet försvagas förlorar samhället en institution där alla främst är medborgare och inte konsumenter.

Jag tror att bibliotekslagarna har bidragit till att legitimera bibliotekets plats som en självklar del av de samhällsinstitutioner som ska finnas inom den svenska välfärdsstaten. Jag tror också att lagarna haft betydelse för att garantera gratisprincipen för information och kunskap via biblioteken oavsett publiceringsform. Men den råa, ekonomiska och ideologiska verkligheten utanför bibliotekssfären, bestämmer bibliotekens villkor på ett helt annat sätt än en svag och otydlig bibliotekslag.

Vem har problemformuleringsprivilegiet när det gäller biblioteksfrågor?

Greta Renborg-pristagaren Anette Helgesson från Edsbyns bibliotek i Ovanåker har genom sitt framgångsrika arbete på en filial i glesbygden skaffat sig en tydlig vision om vad biblioteket kan betyda i samhället. Vi borde öppna de små biblioteksfilialerna igen, hävdar hon i Biblioteksbladet 09:2013 . Med växande ekonomiska klyftor, kunskapsklyftor och främlingsfientlighet behövs biblioteken mer än någonsin. Hon ger biblioteket en plats i samhället som inte låter sig uttryckas i utlån av böcker eller ger det en roll i det skönlitterära distributionssystemet. Men vår riksdags kulturutskott har i oktober avfärdat de motioner som pläderade för att utveckla en nationell bibliotekspolitik som skulle ha kunnat diskutera den strukturella omvandling av biblioteksverksamheten,som sker i dag.

Nu är det inte personer som Anette Helgesson, eller andra bibliotekarier som harproblemformuleringsprivilegiet när det gäller biblioteksfrågor. Bibliotekarier nämns inte över huvud taget i den nya bibliotekslagen. Genom Åse Hedemarks forskning vet vi att det är äldre manliga författare och kulturchefer på huvudstadens tidningars kultursidor som har tillgång till den offentlighet där bibliotekens roll och funktion stakas ut. Ett närstudium av de olika bibliotekslagarnas texter visar att hon har rätt.

Text: Lena Skoglund