Nyttan med målen

STOCKHOLM I det ständiga planarbetet är det lätt att förlora sig i målformuleringar. Men rätt använt kan en biblioteksplan såväl som verksamhetsplan vara ett sätt att sätta biblioteket på agendan. En viktigt del handlar om att kommunicera resultaten. En av Kungliga bibliotekets expertgrupper lanserar ett verktyg för att synliggöra bibliotekens arbete.

– Vi är duktiga på att utvärdera och samla statistik. Det har vi gjort i åratal på allt möjligt. Sedan handlar det om att få detta till något användbart när man ska berätta om sin verksamhet. Det var någonstans där vi kände att vi behöver ett verktyg. Biblioteken måste mer och mer visa sin nytta och vad man gör för samhället, säger Cathrine Berggren bibliotekschef på campusbiblioteket vid Mittuniversitetet.

Cathrine Berggren sitter med i Kungliga bibliotekets expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling, som bland annat jobbar med att få biblioteken runtom i Sverige att bli bättre på att kommunicera resultaten av olika typer av uppföljningar och utvärderingar.

– Vi har erfarenhet av att många utvärderingar som görs lever sitt eget liv. De som bestämmer nästa års budget kanske inte tittar så mycket på det. Vi behöver hitta en form för detta, fortsätter hon.

Tänka nytt

Bland annat har expertgruppen tittat på vad det är man utvärderar på biblioteken, för att se om det finns någon gemensam nämnare mellan de olika bibliotekstyperna. Det som i den här meningen binder ihop folkbibliotek med forskningsbibliotek och andra typer av bibliotek, är exempelvis uppdraget kring lärande. En ytterligare gemensam nämnare för biblioteken är behovet av att sätta verksamheten i ett större sammanhang.

– Det finns ett stort behov bland biblioteksverksamheterna av kunskap om hur man ska visa att biblioteket gör nytta utifrån olika mål som finns i kommunen, universitetet eller någon annan organisation. Det är två delar kan man säga. Det ena är att stödja de som jobbar med att presentera någon utredning internt inom biblioteket och få till någon systematik kring det. Men sedan också att tänka nytt, att inte bara jobba internt inom biblioteket, utan även att gå ut och knacka på bland uppdragsgivar och berätta vad vi gör, fortsätter Cathrine Berggren.

Ett sätt att stärka arbetet med att synliggöra biblioteket kan vara att parallellt med biblioteksplanen och uppföljningsarbetet, ta fram en kommunikationsplan.

– Det är bra med en slags planering. När under året ska vi presentera våra resultat? Vill vi då ha en dialog och på vilket sätt? Det finns mycket material som vi skulle kunna gå ut med. Speciellt den årliga biblioteksstatistiken skulle vi kunna göra mer av, säger hon vidare.

Goda exempel

Expertgruppen har jobbat i två år. Sedan Kungliga biblioteket slog ihop två expertgrupper ingår inte bara utvärdering och kvalitetsutveckling, utan även kompetensutveckling och forskningsanknytning. Tanken är nu att det ska bli en slutrapport som samtidigt ska vara ett verktyg som kan hjälpa biblioteken i deras utvärderingsarbete.

– Det gör det spännande att få ihop de här delarna. Det är ett stöd utifrån olika metoder och inte bara teorier. Vi samlar också på oss exempel. Du kan se vilka utvärderingar man har gjort på annat håll och vilka metoder man har använt, så att du slipper uppfinna hjulet själv, säger Cathrine Berggren vidare.

Ta klivet fram

Expertgruppen kommer publicera en färdig rapport under 2014. Samtidigt finns det även en vision om att kunna skapa ett digitalt verktyg på webben, för att ytterligare levandegöra arbetet med att synliggöra bibliotekens roll i kampen om knappa resurser.

– Jag tycker det är ett viktigt verktyg för dialog. Man ska inte utvärdera för utvärderingens skull. Det ska vara en tydlig koppling till varför vi gör utvärderingen. Särskilt nu när det är hårt tryck och vi måste slåss för varje krona. Vi är duktiga på att plocka fram statistik, men vi låter nog gärna andra föra diskussionen kring hur det ser ut i Bibliotekssverige och vart vi är på väg. Vi är inte själva så mycket med i den debatten. Det är något vi har att jobba med, att ta ansvar för våra egna siffror och göra något utifrån de mål vi har och föra fram det, säger Cathrine Berggren.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se