Medie- och informationskunnighet – en mänsklig rättighet

Tom Alandh (mitten) och Anna Odell samtalade med Per Ericsson om gränslandet mellan sanning och fiktion under MIK-dagen som arrangerades av Kultur i Väst i onsdags. FOTO: Fredrik Svedemyr
 

GÖTEBORG Medie- och informationskunnighet är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Den kan vara skillnaden mellan att kunna delta och stå utanför. Det kan handla om att kunna förhålla sig kritisk till den information vi söker och de mediala bilder vi dagligen matas med. Under en dag på biografen Bergakungen i Göteborg avhandlades olika aspekter av dagens medie- och informationskunnighet.

Medie- och informationskunnighet, MIK, är ett begrepp som sedan en tid fått fotfäste i det massmediala landskapet. Statens medieråd har idag en dedikerad sida på sin webb som enbart tar upp olika aspekter av begreppet och inte minst hur man kan använda det i skolarbetet. Kultur i Väst arrangerade under onsdagen en MIK-dag på Bergakungen i Göteborg. Det handlar om att lyfta viktiga kompetenser som gör att människor kan hitta, analysera, värdera och skapa innehåll i olika mediala former och genre. Samtidigt utgör denna kunnighet en kärna i ett demokratiskt samhälle. Inte minst är förståelsen för mediernas roll och kritiskt kunna granska deras innehåll en del av yttrande- och informationsfriheten.

Det händer mycket i Västra Götalandsregionen kring MIK. Åtminstone om man får tro filmpedagogerna Mikael Kowalski och Fredrik Holmberg som under förmiddagen gav en översikt. Det kommer under året arrangeras en rad dagar och de känner också att det finns ett politiskt intresse. Högskolan i Borås kommer starta en kurs i MIK, vilket ger aktiva lärare och bibliotekarier en möjlighet att få akademiska poäng för sin medie- och informationskunnighet.

Tre tekniker

Som ett signum på det politiska intresset var Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på plats och gav sin syn på MIK i samhället. Han är samtidigt en man med flera strängar på den berömda lyran och det var egentligen inte i rollen som politiker han var inbjuden. Gustav Fridolin har också en förflutet som reporter på Kalla Fakta i TV4 och jobbar tio procent av sin tid som folkhögskolelärare.

– Lärarrollen är mer än att förmedla kunskap. Den skapar en möjlighet att ge bildning, det som blir kvar efter att eleverna har svarat rätt på senaste provet, säger han.

Medie- och informationskunnighet är också en bildningsfråga. Det är något vi behöver förhålla oss till i ett samhälle med ständiga teknikskiftningar. Gustav Fridolin talar om tre tekniker för att kunna möta och förstå den information som dagligen sköljer över oss. Den första han tar upp är källkritiken, där det handlar om att värdera såväl sina källor som sökresultaten i webbläsarnas resultatlistor. Den andra handlar om att utveckla ett kunnande kring att se genom själva nyhetsflödet. Enligt Gustav Fridolin är uppåt 80 procent av det som står i tidningarna sådant som har skapats utanför redaktionerna. Det kan bland annat vara nyheter skapade av aktörer som betalar pengar för att det ska hamna i tidningen. Hans tredje teknik är att försöka se nyheter mer på djupet genom en historiekännedom. Myter och föreställningar kan upprepa sig genom historien. Att sätta sådant vi läser, ser eller hör i ett historiskt sammanhang, kan vara en viktigt komponent för att mer på djupet kunna ifrågasätta något som kommer upp i mediebruset.

Sanning och fiktion

Ett kritiskt förhållningssätt i vårt massmediala samhälle handlar ibland också om att kunna dra en gräns mellan något som är påhittat och något som upplevs som en sanning. Journalisten Tom Alandh och konstnären Anna Odell samtalade tillsammans med Per Ericsson från Svenska Filminstitutet om skugglandet mellan fakta och fiktion.

– Det finns ingen verklighet i singularis. Det finns många verkligheter. Jag tar på mig uppgiften att berätta en historia, den kvinnliga prästens, den mobbade pojkens och deras olika verkligheter, säger Tom Alandh, som under decennier har producerat nära hundra dokumentärfilmer.

Anna Odell gjorde sin regidebut i filmen Återträffen som hade premiär i november. Som konstnär är hon kanske mest känd för sitt kontroversiella examensarbete på Konstfack 2009, där hon spelade psykotisk och självmordsbenägen på Liljeholmsbron i Stockholm.

– Jag ser mig som konstnär som gör spelfilm. Jag har försökt skildra verkligheten på ett sätt. Men det är en mix. I Återträffen är den enda verkligheten min erfarenhet. Annars är det en skapad verklighet genom fiktion. Jag gör det som konstnär. Jag är nyfiken och vill testa gränser, säger hon.

En mänsklig rättighet

Senare under dagen på dagen återkom filmpedagogerna Mikael Kowalski och Fredrik Holmberg till att tala om MIK som en mänsklig rättighet. Med exempel som Wikileaks och Bradley Manning-affären är, enligt Mikael Kowalski och Fredrik Holmberg, yttrandefriheten under attack. Inte minst är det viktigt att lyfta MIK i skolan och tidsanpassa lärandet.

– Det handlar inte om att det är bra med en iPad i skolan. Det handlar om demokrati. Maktutövningen förändras och vi behöver fler litteraciteter för att kunna delta i dagens samhälle, säger Fredrik Holmberg.

 

Läs mer om MIK

Statens medieråd

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se