Koha – Till global nytta

MÖLNDAL Bibliotekssystemet Koha ska nu trimmas ytterligare för att passa svenska bibliotek. Mölndals stadsbibliotek ska genomföra en förstudie. Ett av de centrala inslagen är att undersöka möjligheten att skapa en fungerande koppling mellan Libra och Koha för överföring av data. En satsning på Koha kan också vara en form av intellektuellt bistånd till länder i syd.

– Vi har sneglat lite på utvecklingen i Halland och det är en intressant framtidsspaning. Det känns lockande att själv ha inflytande över produkten och ge sig in i ett internationellt kollaborativt utvecklingsarbete, säger Krister Andréason, it-bibliotekarie på Mölndals stadsbibliotek.

Det har sedan några år tillbaka skett ett utvecklingsarbete av Koha med Regionbibliotek Halland i spetsen. Där har man tidigare gjort en så kallad migrering, det vill säga flyttat katalogposter från Book-it till Koha. Nu har Kultur i Väst gått in med 50 000 kronor för att Mölndals stadsbibliotek under 2014 ska genomföra en förstudie. En betydande del av arbetet kommer kretsa kring att synkronisera Koha med Libra. Därmed kommer det finnas erfarenheter för hur man kan överföra poster från de idag två ledande kommersiella bibliotekssystemen för svenska folkbibliotek.

– Vi ska titta på hur Koha kan lira med allt vi gör. Men det är inte bara överföring av data, utan ett helt system. Det  handlar också om att sälja in det hos kollegor, som har jobbat flera år i ett annat system. Jag tror den största utmaningen med Koha är att komma förbi känslan av trygghet med att ha en etablerad leverantör, säger Krister Andréason vidare.

Många användare 

Samtidigt är det också friheten att välja vilken leverantör man vill som många gånger lyfts fram som en av Kohas stora fördelar. Det kan handla om att skaffa sig ett bättre förhandlingsläge såväl som att hitta en leverantör som fyller en kravspecifikations alla punkter. En annan utmaning kan vara att hitta ett bra samspel med kommunens it-avdelning.

– Det kan finnas en farhåga av det här med öppen källkod. Man är rädd för att koden bakom programmet ska bli för stor och ineffektiv, vilket skulle skapa ett trögare system. Men jag tror det är tvärtom. Många användare kan ha en rensande effekt. Koha har funnits i ungefär 15 år och det finns runt två tusen bibliotek världen över som använder Koha. Det kommer även rassla till i Norge nu när Diechmanske går över, säger Krister Andréason.

En solidarisk tanke

Ett flertal av de bibliotek som idag använder Koha som bibliotekssystem finns i den sydliga delen av världen, i länder med knappa resurser att lägga på bibliotekens digitala utveckling. Här finns också en slags solidarisk dimension av Koha som inte alltid lyfts fram.

– I dessa länder har man kanske inte råd att köpa in några andra system. Genom att det vi utvecklar här är fritt tillgängligt för alla bibliotek i hela världen, blir det ett slags intellektuellt bistånd. Det är principiellt viktigt att stödja utvecklingen av öppen källkod, säger Krister Andréason.