STOCKHOLM För tredje året i rad arrangerade Teknologisk Institut en bibliotekskonferens med fokus på folkbibliotek. Innehållet i år växlade mellan det digitala och det fysiska och återkommande tema var samarbete och målgruppers behov.
Tvådagarskonferensen Bibliotekskonferensen 2014 lockade bara cirka 25 deltagare till Stockholm. Många missade därför denna lilla pärla som tack vara det låga antalet deltagare blev en aktiv konferens med många frågor och diskussioner.
– Det blev en spännande bieffekt, ler Negar Zaerzadeh, projektledare på Teknologisk Institut, som tror att de få deltagarna beror på konkurrens rån andra konferenser. Trots allt är hon mer än nöjd med årets program.
– Jag tycker det blev ett bra smörgåsbord i år, konstaterar hon och hoppas på en konferens nästa år igen.
Digital verklighet
Mikael Petrén är chef för Digitala biblioteket, Stockholms stadsbibliotek, var en av flera föreläsare som pratade om bibliotekens digitala verklighet. I Mikaels fall handlar den verkligheten mycket om e-böcker, om användarnas behov och om att hitta en infrastruktur och en modell som bibliotek, användare och förlag kan hantera.
– Försäljningen av e-böcker ökar mer är utlånen av dem på biblioteken, så vi är inget hot mot marknaden, menar han. Men vi måste kunna skapa system för att klara bibliotekens ökande kostnader och jag hoppas att Kungliga Biblioteket tar sitt ansvar och skapar en hub som samlar allt och gör det enkelt för biblioteken.
– Det finns en massa utmaningar, ekonomi är ett, att likställa det digitala biblioteket med övrig biblioteksverksamhet ett annat, fortsätter han och tipsar mindre kommuner om att samverka både när det gäller plattform och innehåll.
En annan verklighet är bibliotekens viktiga roll för den demokratiska rätten till information. Här lyfts ibland den svenska talboksmodellen fram som en förebild för ett effektivt sätt att nå personer med funktionsnedsättning. På plats på konferensen för att berätta om modellen fanns Anne Stigell, kommunikationschef på Myndigheten för tillgängliga medier och Heidi Carlsson Asplund, bibliotekarie på Lerums bibliotek.
Sociala medier är en annan digital verklighet och ett sätt att möta biblioteksanvändaren utanför bibliotekets fysiska rum. Cissy Avrin är digital redaktör på Stockholms stadsbibliotek och har det senaste året arbetat aktivt med att utveckla en strategi.
– Sociala medier är inte längre bara en kul grej, säger hon. Sociala medier ska tas på allvar och sociala medier tar tid. Och man måste ställa sig frågan varför biblioteket ska ha en digital närvaro. Att alla andra finns där är ingen anledning. Välj kanal med omsorg och ta reda på vilka mottagarna är, tipsar hon och betonar att sociala medier inte är som en hemsida.
– Sociala medier handlar om dialog och det är svårt, men det svåraste för biblioteken är nog att det tar tid. För vad jag vet är det ingen som har sociala medier inlagd som arbetstid. Så förankra lokalt och samarbeta med närliggande bibliotek, är hennes tips.
Hilda Androls driver projektet Libris för folkbiblioteken på KB. Hilda avslöjar att hon är årsbarn med databasen Libris som skapades 1972, men att sedan KB fick nytt uppdrag 2011har utvecklingen gått fort och Hilda menar att det inte längre är en fråga om biblioteken ska gå med, utan när de gör det.
– Det senaste året har vi fördubblat antal anslutna bibliotek och fler är på väg, avslöjar hon och berättar att det pågår en kartläggning av folkbibliotekens behov i Libris och att det kommer en slutrapport redan nästa vecka.
– Där finns svaren på hur KB ska svara mot behoven och KB är intresserade av att det ska upplevas som både enkelt och tillgängligt, säger Hilda och berättar att man jobbar på ett nytt, enklare katalogiseringssystem som förhoppningsvis kommer att lanseras i september.
Marknadsföring och meröppet
Om knappt ett år ska det nya biblioteket Dokk1 i danska Aarhus vara klart för invigning. Dokk1 har haft en lång förberedelseprocess där samarbete med lokalsamhället har varit viktigt och där man bland annat undersökt hur man ska kunna arbeta digitalt i det fysiska rummet. – Vi vill att biblioteket ska bli en plats för människor och inte bara en plats med böcker, säger Louise Overgaard, teamledare på huvudbiblioteket i Aarhus.
I den digitala eran slåss biblioteken med sin identitet och förståelsen för att folkbibliotek är så mycket mer än bara böcker. Under några år har folkbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län arbetat med marknadskommunikation och varumärkesbildande för att stärka bilden av biblioteket. Projektet fick namnet Låna dig rik och bestod av målgruppsinriktade kampanjer.
– Sammanlagt hade vi åtta kampanjer och vi fick bra genomslag på alla, berättar Maria Lundqvist, verksamhetsutvecklare, Länsbibliotek Sydost. Samarbete med en kommunikationsbyrå är A och O i en sådan här satsning, fortsätter hon och tillägger att det viktigaste trots allt är att involvera all bibliotekspersonal och att lära känna målgruppernas behov och förväntningar.
Antalet meröppna bibliotek ökar i Sverige och för många mindre kommuner kan det vara en lösning för att slippa en nedläggning. Så var det i Årsta där det meröppna biblioteket gav ny energi, fler besökare och ökat antal utlån.
– Meröppet handlar om mer öppet, förklarar Margareta Berg, före detta bibliotekschef i Botkyrka kommun dit Årsta tillhör. Och det betyder utveckling, inte avveckling, betonar hon.
Politiker på plats på konferens undrade om det inte var bättre med frivilliga på plats som höll biblioteket öppet, vilket Margareta inte alls kunde hålla med om.
– Det är viktigt att ha ett professionellt drivet bibliotek, betonar hon och intygar att sedan starten 2012 har biblioteket varit öppet varje dag mellan 08.00 och 20.00 utan en enda incident och med såväl nöjda politiker, personal och kommuninvånare.
FAKTA
Läs mer om e-böcker, legimus.se och om makerspace på bibliotek i nästa nummer av Framsidan som kommer om bara några veckor.
Läs om meröppna bibliotek här
Author Description
