Det livslånga lärandet

CANBERRA I Australiens huvudstad Canberra finns nio folkbibliotek som alla lyder under paraplyet Libraries ACT, Australian Capital Territory. Framsidan lät journalisten Ulrika Eriksson, boende i Canberra, träffa Vanessa Little som är chef för Libraries ACT för att prata om bland annat läsfrämjande, immigranter och ursprungsfolk.

– Allt vårt arbete baseras på att vi ser oss själva som källa och kontaktperson för ett livslångt lärande i samhället, säger Vanessa Little och berättar att i Canberra är sextio procent av stadens 350 000 invånare medlemmar i Libraries ACT. I landets övriga delstater och territorium ligger medeltalet på runt femtio procent.

– Vi ligger inte högst, men vi ligger högt upp.

För att nå ännu fler målgrupper jobbar man i olika team där Libraries ACT bland annat har anställt personal med annan bakgrund än bibliotekarie.

– Vi har en advokat, en rättsmedicinsk psykolog, lärare och en konstnär på plats, berättar Vanessa. Vi har helt enkelt varit på jakt efter folk med intressanta perspektiv, och de som gillar att vara ute och nätverka gör det.

Två spår

I huvudsak delar Vanessa Little in arbetet som Canberras folkbibliotek utför i två kategorier. Den ena sidan handlar om att uppmärksamma läsande, litteratur och författare. Då bjuder de bland annat in till författarsamtal som är mycket populära bland Canberraborna, eller hittar på aktiviteter som lockar in både gamla och unga till bibliotekets lokaler. Det kan till exempel vara ett hälsoseminarium för de äldre eller en sång- och sagostund för barnen.

– I många av våra aktiviteter knyter vi an till våra samlingar som besökaren senare kan låna.

Den andra delen av Libraries ACT:s arbete innebär att fånga upp de i samhället som inte kommer till biblioteken och som har skriv- och lässvårigheter. I en rapport från 2012 från Australian Bureau of Statistics (motsvarar SCB) ligger hälften av befolkningens skriv- och läskunskaper mycket lågt. Hela fyrtiosju procent av australierna har blivit kategoriserade som funktionella analfabeter. I Canberra ligger den siffran på trettioen procent.

– Vi har under de senaste åren börjat lägga mer fokus på de trettioen procenten.

Internet Biblioteket i Gungahlin erbjuder internetuppkopplad språkundervisning. Foto: Libraries ACT

Samarbete

För att kunna nå de med läs- och skrivproblem håller Libraries ACT på att bygga upp partnerskap med olika organisationer i Canberra.

– Vi sitter inte längre i biblioteken och väntar på att folk ska komma in. Nu ger vi oss ut i samhället för att försöka hitta de här människorna.

Att arbeta på ett mer utåtfokuserat sätt har Vanessa tagit med sig från sin förra tjänst där hon för sex år sedan arbetade i en av Melbournes förortskommuner, City of Humes, och var chef för kommunens sektor Learning Community.

– Det var en mycket fattig och missgynnad kommun. Vi bjöd in våra invånare till olika kurser som till exempel matlagning. Därefter kunde vi slussa dem vidare inom lärandets sfär. Vi gjorde allt vi kunde för att få in dem i en lärandets tankemiljö.

Vanessa menar att hon och kollegorna på Libraries ACT inte har alla svaren. Vad de däremot har är bibliotek fulla med personal och resurser.

– Frågor som vi ställer oss nu är: Hur kan vi använda våra partners? Hur ska vi knyta an till dem? Hur kan vi med hjälp av dem hitta de som har skriv- och lässvårigheter och hur kan vi hjälpa dem när vi väl har hittat dem?

Partnerskapsprojektet i Canberra har varit igång i fyra år men ligger fortfarande på planeringsstadiet.

– Vi måste först bygga upp ett förtroende mot de som är kritiska, och därefter kan vi forma vårt projekt.

Män och läsning

Libraries ACT har olika arbetsområden med diverse fokusgrupper som aboriginer, barn, pensionärer och funktionsnedsatta. Män som ett eget område har de dock inte. I Canberra är männen, eller först pojkarna, medlemmar i biblioteken fram tills de slutar skolan, därefter försvinner de. De kommer tillbaka när de har fått barn, sedan försvinner de igen och återkommer när de blivit pensionärer. Det är mönstret.

– I Canberra ligger vi bättre till för att männen har en högre utbildningsnivå jämfört med många andra platser, men de är ändå lite av ett problem för oss, konstaterar Vanessa.

Andra språk

När det kommer till Libraries ACT arbete med immigranter var det tidigare ambassaderna som stod för inflyttningen av olika språkgrupper. De senaste åren har Canberra börjat se en större tillväxt från afrikanska länder, Kina, Sri Lanka och Bangladesh.

– Från vissa av de afrikanska länderna är det svårt för oss att få tillgång till läsmaterial eftersom landet är i krig eller lider av svält, säger Vanessa.

– Vi har däremot inga problem att hitta material på mandarin. Där är det snarare svårare för oss att hänga med.

Till Gungahlin, som är en av Canberras nyare förorter, flyttar flertalet immigranter och därför har Libraries ACT försökt att anpassa biblioteket till en multikulturell plats.

– När det nya biblioteket i Gungahlin öppnade år 2011 hade vi på öppningsdagen en hel rad med lankesiska dvd. Alla lånades ut inom några timmar, berättar Vanessa.

I det nya biblioteket finns det också fiberbredband, som håller på att rullas ut runt om i landet, och en så kallad digital hub, ett digitalt rum.

– Där lär vi ut hur man använder internet och hur ett högkvalitativt bredband fungerar, säger Vanessa och berättar att tack vare deras snabba bredband kan biblioteket även hjälpa till med språkundervisning. I samarbete med motsvarigheten till SFI i Australien, erbjuder Gungahlins bibliotek uppkoppling till engelskaundervisning som ges på annan ort och immigranten i Canberra kan koppla upp sig till en klass där alla talar samma modersmål.

– Förr gick man till en klass med olika språkgrupper. Med internetuppkopplingen pratar alla samma språk i klassen. Det är fantastiskt bra.

Ursprungsfolk

Australiens aboriginer utgör landets ursprungsfolk och är ungefär två procent av landets medborgare. Arbetslösheten bland aboriginerna är mycket hög, främst på grund av bristande utbildning. En av Libraries ACT fokusgrupper, arbetsområde, handlar om bibliotekens arbete med ursprungsfolk i staden där en deltidsanställd jobbar med bara fokus på detta.

– Fiona gör ett fantastiskt jobb och har byggt upp ett förtroende bland aboriginerna i Canberra, säger Vanessa. I Canberra tillhör det lokala ursprungsfolket Ngunnawal-gruppen, men sedan kommer det många från andra delar av landet och även Torressundöbor för att jobba på någon statlig myndighet. Därför håller Libraries ACT på att forma en ny referensgrupp som inkluderar de lokala, inflyttade aboriginerna och Torressundöborna.

– Tanken är att referensgruppen ska ge oss råd om vad vi bör ha i vår samling och vad vi borde göra oss av med och vilka program och aktiviteter vi ska driva och genomföra.

Libraries ACT har även stor hjälp av att AIATSIS, Australian Institute of Aboriginal och Torres Strait Islander Studies, finns på plats i Canberra.

– Vi följer deras protokoll om hur vi ska sköta våra tjänster så att vi respekterar de aboriginska och Torressundöarnas kulturer. Att vi till exempel inte ställer ut saker som är heliga för dem, förklarar Vanessa.

Fakta

ACT är förkortningen för Australian Capital Territory och är det lilla territoriet som omfattar huvudstaden Canberra.Under paraplyet Libraries ACT ingår Canberras nio folkbibliotek och ett kulturarvsbibliotek, Heritage Library, med 96 anställda.

Som låntagare tecknar man ett medlemskap i Libraries ACT. Det är gratis och medlemskortet blir lånekortet.

Under 2012-2013 hade Canberrabiblioteken tillsammans 1,9 miljoner besökare. Som en del av de mest utlånade böckerna under de senaste åtta åren ingår Stieg Larssons Millennium-serien.

Läs om bibliotek i Australien:

Libraries ACT
www.library.act.gov.au

AIATSIS har också varit aktiva med att dra in Libraries ACT i projektet “Bringing them home”, där samtliga bibliotek runt om i Australien har klubbat igenom att de ska ha varit delaktiga under det gångna året.

– Projektet är i gång och om vi har material som kommer att hjälpa någon att hitta sin familj då gör vi materialet tillgängligt kostnadsfritt. Låt säga om någon från ett ursprungsfolk i norra Australien finner att Canberras kulturarvsbibliotek har något i sin arvssamling Heritage collection, som kommer att hjälpa dem att hitta sin familj eller hjälpa dem att identifiera vilken familj de tillhör, då kopierar eller scannar bibliotekarien in allt detta gratis och sänder det till dem.

– Vi inser att vi behöver göra mycket mer för och tillsammans med våra ursprungsfolk. Men vi är på god väg. Aboriginer vill först bygga upp ett förhållande och förtroende. Det har Fiona lyckats med. Nu kan vi använda oss av det förtroendet och förhållandet för att göra fler saker tillsammans, säger Vanessa Little.

Text: Ulrika Eriksson

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se