E-bokens fram- och baksida

GÖTEBORG Att förlagsbranschen och biblioteken fungerar olika blev tydligt på ett av bokmässans seminarier som handlade om vilka praktiska baksidor e-bokens utveckling har för aktörer inom bokbranschen.

Bokmässan är över för den här gången och i deras eget pressutskick summeras mässan 2014 som en av de mest internationella hittills. Kanske kan e-boken kvala in i den internationella skaran, men enligt en enig panel på ett av fredagens seminarier har Sverige hamnat på efterkälken.

– Sverige har inte kommit så långt och utvecklingen ser annorlunda ut här i jämförelse med till exempel USA och England där debatten om e-boken ser annorlunda ut och mer handlar om marknaden och kostnaderna än om bibliotekens roll, sade Ann Steiner, docent i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet. Men, konstaterade hon, det finns olika aspekter på bibliotekens roll beroende på vilken aktör man är.

Förlagsaspekten

Förutom Ann Steiner deltog Gunnel Sjernvall, samordnare för e-böcker på Kungliga Biblioteket, KB, Katarina Dorbell, ansvarig för Barnens bibliotek och Kristina Ahlinder, direktör på Svenska Förläggarföreningen. Kristina Ahlinder var den mest tongivande under seminariet som till stor del kom att handla om förlagens ställning och inställning och där Kristina Ahlinder flera gånger återkom till att det handlar om ekonomi, och att det måste bli en bättre balans mellan förläggare, författare och bibliotek i Sverige.

– Förlag är ett företag som ska gå med vinst. Hör och häpna, sade hon menande och konstaterade att e-boken bara är ett av många olika format och att det oavsett vilket format är en ekonomisk investering att ge ut en bok.

– Vi vill vara med i den digitala utgivningen, men det finns problem som till exempel att det är högre moms på e-böcker, att vi har respekt och tar hänsyn till upphovsrätten och så biblioteken som jag tycker tar allt för stort ansvar för e-böckerna i Sverige. Det finns en fungerande e-bokmarknad i andra länder, varför ska det vara så svårt i Sverige, undrade hon.

En stor del av förlagens utgivning går idag till biblioteken och Kristina Ahlinder menar att det måste till en bättre balans mellan marknad och utlån och förespråkar därför ett system där nya titlar blir dyrare och äldre blir billigare.

– Om vi har ett stort intresse i Sverige måste vi hjälpas åt och ge ut böcker. Men jag saknar den stora marknaden som pressar priserna och jag kan tänka mig en eller flera stora aktörer. Det skulle behövas. Men inte Amazon. Det vill jag inte.

Biblioteksaspekten

Barnens bibliotek började med e-ljudböcker redan 2007. Katarina Dorbell har sedan dess sett en liten ökning av utgivning av e-böcker för barn, de flesta från de större förlagen. Men liksom Kristina Ahlinder tycker hon, trots extra anslag för utgivning av e-böcker, att ekonomin är ett bekymmer.

– Det är enkelt att låna e-böcker på Barnens bibliotek och många skolor, både i Sverige och utomlands, lånar här. Men hur ska vi skilja på barnens fritidsläsning och det de läser i skolan, undrar hon. Vem betalar vad. Biblioteken har inga möjligheter att bära hela e-boksmarknaden, sade hon samtidigt som hon konstaterade att det fortfarande inte finns så mycket e-böcker för barn på svenska att köpa och att biblioteken borde bli bättre på att marknadsföra den marknad som finns.

Gunnel Stjernvall från KB redogjorde för det uppdrag de fått att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via Libris. Hon berättar att KB hittills valt att arbeta med böcker som inte längre styrs av upphovsrätten och att de hittat en väl fungerande samarbetspartner i Litteraturbanken.

– Men det är bråttom, konstaterade hon. Vi ska vara klara den 22 februari 2015 och vi hoppas att uppdraget ska sluta väl och att vi får fortsatt förtroende att hitta en väg för e-böcker via Libris så att biblioteken kan jobba med dem.