Bildning – begreppet som kan utmana

STOCKHOLM Bildning som begrepp kan vara svårt att enas kring. En del motsätter sig bildningsbegreppet och andra försöker forma det i takt med vår samtid. Att det inte finns någon enkel definition ser idéhistoriker Anders Burman som både en stryka och en svaghet. Inte minst öppnar det en möjlighet att tolka begreppet som en slags radikal motvikt dagens krav på mått och mål.

Bildningsbegreppet såg sitt ljus i 1700-talets Tyskland och skapades som en kontrasterande motvikt till den tidens akademiska tradition och instrumentella kunskapssyn. Idag har det i viss mening återfått sin status som ett slags motbegrepp.

– Det tycker jag är lite av dess relevans idag också. Det är inte är det samma som utbildning. Det behöver inte vara en motsats, men det är ändå något annat. Utbildning och lärande syftar hela tiden till att uppnå olika lärandemål och kompetenser. Det är väldigt ofta så vi pratar om utbildning och skola idag. Då kan man använda bildning som ett annat sätt att prata om människans växande, säger Anders Burman, idéhistoriker på Södertörns högskola och forskare vid Uppsala universitet.

Skapa sammanhang

Som en del av det vi brukar kalla det livslånga lärandet genereras kunskaper från olika håll. Det kan vara skolan, hemmet, biblioteket eller för den delen fotbollsplanen bakom höghusen. Samtidigt kan kunskaper byggas både på bredden och djupet. Bildning handlar, enligt Anders Burman, i det här avseendet om kunskaper som på olika sätt kan förändra oss som människor. Det handlar mer om att hitta de större sammanhangen.

– Zlatan är en fantastisk fotbollsspelare och har oerhörda kunskaper inom fotboll, större kunskaper än de flesta människor. Idag när man försöker demokratisera bildningsbegreppet, så säger man att det inte är så viktigt vad du studerar, utan att fördjupa sig öppnar andra horisonter. Det stämmer inte alltid. Inom idrotten och även inom vissa professioner, tvingas man bli väldigt specialiserad. Bildning har något med överblick att göra, att kunna se sammanhang. Det är kanske där begreppet också är väldigt viktigt idag, säger Anders Burman.

– Det är många som uppfattar vår tid som fragmentariskt och att det inte finns några eviga sanningar längre. Att kunna se hur något förhåller sig till saker som sker på andra håll i världen. Det som sker i mitt liv kanske har något att göra med något annat. Eller hur jag lever och åker flygplan kan få en större påverkan på jorden för övrig. Den där överblickande förmågan skulle man kunna tala om som bildning, fortsätter han och motsätter samtidigt att tala om bildning i termer av nytta.

– Det är fel att monopolisera bildning utifrån humaniora. Men tar vi det som utgångspunkt, kommer humaniora alltid dra det kortaste strået i jämförelse med andra verksamheter som har en mer omedelbar nytta. Ska vi lägga lägga tio miljoner på en ny cancermedicin eller på att studera språk? Jag ser bildning som mer kopplat till mening än till nytta, att skapa meningsfulla berättelser om mitt eget liv eller samhället vi lever i, säger Anders Burman.

Makt och mening

Men gränsen mellan mening och nytta kan också vara en gråzon ur ett filosofiskt såväl som rent praktiskt perspektiv, för att inte säga existentiellt. Åtminstone utifrån den uppenbara nyttan med att bilda sig kring konsekvenserna av sitt ohållbara liv.

– Vår tids ödesfråga måste vara mänsklighetens överlevnad. Där finns massor av kunskap. Vi vet att nu passerar vi tvågradersmålet och vi kan inte förhindra det. Vi har alla kunskaper om att det håller på att gå åt helvete, utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Men för att få människan att tänka annorlunda och framför allt att handla annorlunda, då är humaniora viktigt. Då blir det väldigt nyttigt. Det är den ultimata nyttan att rädda hela mänskligheten.

En del kritiker försöker göra upp med bildningsbegreppet och ser att det i talet om bildning finns en inneboende hierarki, eller maktordning.

– Det ligger något i att bildning är makt. Det har också ofta handlat om att se det som ett maktmedel. De bildade klasserna har talat om folket i stort som de obildade eller obildbara. Just den aspekten måste vi komma bort ifrån, just att tala om att vissa är bildade. För säger man det så innebär det nästan per definition att vissa inte är det och andra är halvbildade. Det finns en uppenbar värdering i detta som i de allra flesta fall är allt annat än produktiv. Då är bildning snarare, som jag skulle vilja tala om den, en slags processer av lärandet. Det är ett verb snarare än ett substantiv. Det är en ständig aktivitet. Det är ett slags tillstånd av nyfikenhet, säger Anders Burman vidare.

Utmana

Det finns också en idé om att olika ideal i bildningsbegreppet skulle kunna leda till en kanonisering och få en mer fostrande ton.

– Folkbildning från början, så som det används i Skandinavien med folkhögskolor. Det var verkligen att skapa ett folk genom bildning. Det är samma med svenska för invandrare. Så absolut finns den där konsensustanken. Men det måste också finnas utrymme för dissensus, att inte gå med på den där konsensusen. Det finns en konsensus idag som inte alla gånger är så önskvärd, säger Anders Burman och framhäver bildningens roll i att vara något annat utanför etablerade ramar och kvalitetsmått.

– Kvalitet är bra och man pratar om kvalitetssäkring. Det är jättebra. Problemet är att hela tiden när man försöker mäta kvalitet så blir det per definition kvantitet. Det är lite som när vi ska betygsätta de stackars barnen i skolan, det blir kvantitet av alltihop. Det är en del av den där instrumentella nyttokulturen som jag inte vill att bildning ska anpassas till. Då är det viktigt att hitta de här sakerna som står för något annat, som kan vara meningsfulla berättelser. Då kanske vi ska fråga oss: Är bildning det rätta? Fungerar detta ord idag? Det kanske är bättre att hitta på något helt annat som kan ta de här positiva dimensionerna som ändå finns i bildning och som jag tycker är viktiga att kämpa för. Allt det här med kritiskt tänkande och demokratiskt sinnade människor som tycker om att diskutera med varandra om vilket samhälle vi vill leva i och ställa de centrala frågorna, de grundläggande frågorna om jämlikhet och makt, demokrati och mänsklighetens överlevnad, säger Anders Burman.

 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se