Historielektion i nytt medielandskap

STOCKHOLM Cecilia Johansson har i sin roll som lärare intresserat sig för vad som händer när ett nytt medium, bloggen, möter skolans historieundervisning. I sin avhandling beskriver och analyserar hon arbetssättet som är helt nytt för skolan.

Förutom att Cecilia Johansson är högstadielärare i svenska och SO, är hon sedan juni filosofie licentiat med sin avhandling ”Högstadieungdomar skriver historia på bloggen: Undervisning, literacy och historiemedvetenhet i ett nytt medielandskap.”

– Min utgångspunkt var att jag tänkte mig att mediet internet genererar en ny literacy och jag ville se hur det såg ut och hur elever uppfattar och använder det i ett skolarbete.

Rollspel

I sin forskning använde sig Cecilia Johansson av en klassrumsstudie där hon lät två klasser i årskurs nio blogga om andra världskriget. Uppgiften gick ut på ett slags rollspel där eleven skulle hitta på en fiktiv person som levde under andra världskriget. De skulle skriva en personbeskrivning och tre inlägg på en gemensam klassblogg i form av dagboksanteckningar från åren 1935 till 1947. De skulle också, i egenskap av sina fiktiva personer, kommentera varandras inlägg.

– De fick skapa en person de själv kände sig nära, men all historisk fakta och alla skeenden skulle vara korrekta, poängterar Cecilia Johansson.

Att ungdomarna själv fick skapa en person var viktigt för att de skulle kunna känna empati och det blev också väldigt olika personer med nazister, motståndare mot nazismen, kvinnor, gamla, barn och judar.

– Jag tror det är en väldigt effektiv metod, menar Cecilia Johansson. Vi förväntar oss alltid i skolan att elever ska reflektera och relatera till egna erfarenheter, men jag märkte att de tycker om den här kognitiva utmaningen det innebär att faktiskt gå in i en annan människa och försöka föreställa sig hur den personen tänker.

Blogg

Många av de förmågor eleverna förväntas utveckla inom historieämnet kommer, menar Cecilia Johansson, så att säga på köpte med den här undervisningsmetoden. Bland annat källkritik när de väljer och använder källor och autentiska bilder och filmer.

– Och om man tänker historiedidaktiskt så ser de ju historien från väldigt många olika perspektiv, man kan säga att de faktiskt dekonstruerar historien genom många små historier. En nazist till exempel, eller en tysk som det ofta står i läroboken, den personen får ju liv och ses kanske ur ett helt annat perspektiv som ger upphov till diskussion och reflektion.

Cecilia Johansson menar att det egentligen handlar om helt vanligt traditionellt skolarbete där ett inlevelsearbete i ämnet historia är vanligt. Det som tillkommer är lärarens mediekunskap och förståelse hur en webbplats och en blogg fungerar och hur de skapar intresse kring den.

– Eleven måste ju förstå att den inte längre bara skriver för läraren utan att de blir publicerade och skriver för hela världen. Och då måste läraren kunna uppmuntra till att skapa variation i texterna så det inte blir 30 likadana texter på en blogg. Det är när eleverna får skriva den här typen av roliga texter som de blir spännande på riktigt och då läser också eleverna varandras inlägg spontant. Och det är då de lär sig och det är då de får syn på perspektiven.

FAKTA
Cecilia Johansson fortsätter nu att utveckla metoden i ett projekt som heter Bloggbiblioteket och som nyligen fått finansiering från Internetfonden, .SE. I projektbeskrivningen står det bland annat att ”Syftet med Bloggbiblioteket är att fler lärare ska få möjlighet att på ett enkelt och roligt sätt blogga med sina elever vilket bidrar till att utveckla både språk, mediekunnande och ämnesdidaktiska färdigheter.”

Ett av Cecilia Johanssons mål med att använda internet i skolarbetet är att skapa en modern och inspirerande lärandemiljö. Och resultatet av just den här studien visar att arbetssätt påverkar både hur och vad elever lär sig.

– Bloggen motiverar många att skriva när de ser att det blir bra. Att de kan kommunicera.