Ibn Rushd, ett studieförbund i tiden

GÖTEBORG Ibn Rushd blev självständigt studieförbund 2008. Tillsammans med sina medlemsorganisationer arbetar de med folkbildning i form av studiecirklar och kulturarrangemang med uppgift att stärka muslimer och sprida kunskap om islam.

– Folkbildningen är vårt redskap för att skapa ett samhälle som är inkluderande och till för alla, beskriver Maimuna Abdullahi, verksamhetsutvecklare på Ibn Rushd Västra distrikt, när vi träffas i studieförbundets lokaler i stadsdelen Hjällbo i Göteborg.

– Vi är ett muslimskt studieförbund med en muslimsk profil där vår tanke är att islam ska vara en självklar del av Sverige, fortsätter hon medan hon sätter fram kaffe och småkakor i köket där vi sitter. Vi har lokalt perspektiv på vår verksamhet runt om landet beroende på vilka frågor som är angelägna för våra medlemsföreningar, men våra teman är tro, demokrati, människa, natur och kultur.

Tradition

I förordet till Folkbildningsrådets utvärdering av Ibn Rushds väg till att bli ett statsbidragsberättigat studieförbund, beskriver Folkbildningsrådet bland annat den historiska betydelsen av folkbildning som ett redskap för förbättring av olika gruppers livssituation. Vidare skriver de att folkbildning från början handlade om att skapa ett demokratiskt samhälle och att studiecirkeln var ett sätt att skapa ett offentligt rum för samtal.

Maimuna Abdullahi instämmer i beskrivningen och berättar att den svenska folkbildningstraditionen stämmer väl med den muslimska traditionen att träffas och prata och diskutera.

– Att söka kunskap är ingen självklar del, men det finns en tradition att söka den i de vardagliga mötena där ny kunskap formas, säger hon och berättar om filosofen Ibn Ruschd som studieförbundet tagit sitt namn efter.

– Han ifrågasatte kunskapsproduktioner, alltså hur kunskap skapas. Många kanske tycker att kunskap är en klassfråga, men folkbildningstraditionen ser till att lärande är till för alla. Och genom att kombinera vår tradition med folkbildningstraditionen försöker vi upprätthålla en del av vår historia som inte riktigt får ta plats i västerländska sammanhang.

Samtidigt är Maimuna Abdullahi väl medveten om att en stor del av deras målgrupp är en grupp som rör sig på sociala medier. En yngre nutidsorienterad och medveten grupp som vill vara med i samtalet.

– Det utesluter ju många personer som berörs av frågorna så därför kommer vi bland annat att satsa på språkcaféer nästa år. Ett språkcafé handlar ju inte bara om att lära sig svenska. Det handlar också om att kunna föra samtal om frågor som är viktiga. Vilket språk det är på har inte jättestor betydelse, att man får vara med i samtalet är det viktigaste.

Samarbete

Ett annat exempel på hur Ibn Rushd fört ut det som händer på sociala medier är samarbetet med Instagramkontot muslimskkvinna. Här finns berättelser och samtal av, och om, vardagens diskriminering av muslimska kvinnor.

– Här skapas en social gemenskap som borde nå fler. Därför tog vi kontakt med de som ligger bakom kontot, gjorde en utställning med några av berättelserna och bjöd in till offentliga samtal i Göteborg och i Stockholm. Ett alternativt sätt att lyfta kunskaper som finns, ler Maimuna Abdullahi.

En mer vardaglig aktivitet handlar om den digitala delaktigheten generellt. För att minska klyftan har Folkbildningsrådet nyligen gett alla studieförbund i uppdrag att satsa mer på utbildningar.

– Inför nästa år planerar vi studiecirklar om till exempel hur man betalar sina räkningar via nätet och hur man deltar i studiecirklar över nätet, säger Maimuna Abdullahi och berättar hur de ser hur deras medlemsföreningar redan nu stödjer en stor målgrupp med frågor som rör det vardagliga livet.

– Vi planerar därför att stötta våra föreningar med de resurser som behövs för att kunna bedriva råd- och stödverksamhet där syftet är människor bli självständiga i till exempel hur de ska fylla i papper. Och, betonar hon, målsättningen är inte en verksamhet där föreningsföreträdarna sitter på kunskapen, utan att de delar med sig av en kunskap som deltagarna kan föra vidare.

Mångfald

Ibn Rushd välkomnar alla och har ett brett innehåll på sina studiecirklar. Det handlar om allt från att undersöka och förstå verser i Koranen, kurser i olika språk, om hur och varför man ska rösta, till att diskutera olika typer av rasism och hatbrott.

– Det ska vara frågor som känns angelägna och finns det ett behov av att mötas kring andliga frågor är det ingen motsättning mot en studiecirkel i samhällsfrågor, menar Maimuna Abdullahi. Vi ser att det finns en mångfald hos oss som saknas i det offentliga rummet och vi ser oss själv som en del av en folkrörelse som synliggör våra frågor. Det handlar om identitet, om något som förenar och om att den mångfald och kunskap som finns inom det muslimska civilsamhället behöver lyftas.