Profilen – På en skön plats

STOCKHOLM Att verka i en kommersiell värld kan vara ett utmaning. Ur en krass synvinkel ska du kanske övertyga någon om att det du erbjuder är bra. Även om du själv tror på det, så handlar det samtidigt om att sälja något för din ekonomiska överlevnad. Alle Eriksson har gjort resan från bokhandel till bibliotek och känner en slags lättnad över att kunna erbjuda fri och kravlös läsning.

FAKTA

Namn: Alle Eriksson
Ålder: 30 år
Jobbar: PUNKTmedis, Transtömer-biblioteket
Bor: Stockholm
Familj: Sambo Cissy och hunden Torsten på deltid
Intressen: Matlagning. Var helt ointresserad tidigare, men Cissi är bra på att laga mat och har väckt mitt intresse.
Vad har du på ditt nattduksbord nu: Vi behöver nya namn av NoViolet Bulawayo
Det visste du inte om Alle: Jag kan citera alla Scrubs-avsnitt utantill

Vid sidan om en väldig trappa i sten öppnar sig en värld av berättelser och kunskap. Bakom enkla glasdörrar ligger Medborgarhusets bibliotek, eller Tranströmerbiblioteket som det numera heter. Ett av Stockholms 40 bibliotek. På andra sidan en glasvägg i entrén arbetar återlämningsapparaturen som robotar i en industrialiserad process. Lite längre in hörs musik kring en informationsdisk. I ett litet rum, som tillfälligt huserar sci-fi böckerna, men annars är ett läs- och skrivrum, har två tjejer krupit upp i en soffa med varsin dator.

– När jag var liten gick jag mycket till biblioteket. Det kändes som ett tryggt ställe och en bra plats att hänga på, säger Alle.

Böckerna har nästan alltid funnits omkring henne sedan hon var liten. Många i hennes närhet skulle nog beskriva henne som en typisk läsare.

– En del som minns skulle nog säga att jag alltid satt med en bok och för dem är det nog fullt naturligt att jag jobbar med böcker, säger Alle med ett skratt, men tillägger samtidigt att hon i perioder också är en icke läsare.

– Ibland är det bara skönt att sjunka ner i soffan framför en tv-serie, fortsätter hon.

Bild på Alle Eriksson

Läsning Alle Eriksson jobbar med ungdomsverksamheten på PUNKTmedis, Tranströmerbibliotekets ungdomsavdelning. Hon jobbar bland annat med att skapa läsfrämjande möten mellan unga och kända profiler. Hon tror inte på tanken att åka skateboard för att hitta killarna som inte läser. Hon tror mer på att göra biblioteket till ett skönt häng. Foto: Fredrik Svedemyr

Från bokhandel till bibliotek

Om läsning och berättelser har följt med henne som den där tråden genom hennes nu 30 åriga liv, så har också ett politiskt engagemang kantat hennes uppväxt. Efter gymnasiet pluggade hon bland annat barnkultur och förlagskunskap. Viljan att bidra till ett mer nyanserat och bättre samhälle, tog hon senare med sig i bokbranschen. 2007 startade hon barnboksförlaget Vombat tillsammans med sin dåvarande partner.

– Barnboksvärlden var vid den tiden väldigt homogen. Det behövdes andra berättelser som visade annat än kärnfamiljen. Berättelser om rasifierade barn och hbtq-familjer. Vi var ganska orädda när vi startade och det byggde mycket på en ”do it your self”-kultur. Men det gick bra.

Tre år senare tog hon över bokhandeln Hallongrottan på Södermalm i Stockholm. Det var en bokhandel som till stor del specialiserade sig på böcker kring rasism, feminism och hbtq-frågor. Genom Hallongrottans vänförening arrangerade Alle också alltifrån feministiska författarsamtal till skräckfilmskvällar med queer-tema. Bokhandeln var inte bara en försäljningsyta. Det var också mycket ett andrum fritt från sexism, homofobi, rasism och klasshat. Men i en kommersiell logik ska intäkterna täcka kostnaderna. Det handlar om svarta och röda siffror i ett Excel-ark och pengar till hyran. I den logiken finns det inte alltid utrymme för andrum och för lite mer än ett år sedan blev det ännu ett avslutat kapitel.

– Rent personligen kände jag det var skönt att få lite tid över till annat. Men ur ett mer queer-politiskt perspektiv var det tråkigt. Många kände att de förlorade en mötesplats. Sedan tror jag att när något sådant här händer, så skapas också möjligheter för unga att göra nya grejer, som att jobba med samtal på en teater och skapa nya möten. Det är viktigt att vi som har varit med förr kan stötta och peppa. Det kanske inte finns något givet rum ännu. Men det kommer.

Strax efter att Hallongrottan slog igen, öppnade sig en ny dörr i tillvaron. Stockholms stadsbibliotek sökte en bibliotekarie till ungdomsavdelningen PUNKTmedis på Tranströmerbiblioteket.

– Jag har jobbat med litteratur och bokhandel länge. När jag såg annonsen sökte jag. På biblioteket kan jag fortsätta att jobba med litteratur. För mig personligen är det skönt att slippa försäljningsdelen. Här kan jag förmedla läsning och någon lånar eller inte. Det ger tillgång till nya världar och är samtidigt kravlöst, säger hon.

Utan kapital

Alle loggar in i datorn. Hon har just gått på eftermiddagspasset. I en gradäng vid ena väggen sitter folk och läser på de olika trappstegen. Någon skriver på sin dator. En kvinna kommer fram till disken och frågar efter en bok i en serie av skräckböcker. Alle söker i katalogen och går iväg med kvinnan. En stund senare ringer telefonen. Ett omlån. Det är vardag på PUNKTmedis. På ett sätt är det en dag som representerar lite av det som Alle tycker är bibliotekets styrka.

– Projektet folkbibliotek tycker jag är underbart. Jag gillar tanken att alla ska få tillgång till det som finns på hyllorna, utan verken pengar eller kulturellt kapital. Men också det här att du kan komma hit om du behöver internet, skriva ut eller inte har någon dator hemma. Allt går mot att blir mer kommersiellt och då tycker jag vi ska värna om det gemensamma, säger hon.

Idoler och unga

Även om det just den här dagen är lugnt på PUNKTmedis, så är det inte alltid så. Som ansvarig för att utveckla programverksamheten skapar hon tillsammans med sina medarbetare en rad olika aktiviteter. Varje månad arrangerar de Punkt Show, en litterär talkshow för unga mellan 13-19 år. På väggen hänger signerade affischer med några av de gäster som tidigare tagit plats framför gradängen. Gäster som komikerparet Bianca och Tiffany Kronlöf, Nanna Johansson och Behrang Miri.

– Jag tror verkligen på den läsfrämjande kraften i den här typen av möten. Det vi vill göra är att ungdomar ska få möta sina idoler, prata om böcker och att vi kan skapa ett mervärde kring läsning. Vi brukar fråga våra gäster om de har läst någon bok som de skäms för och om de tycker att det finns bra och dålig litteratur. Det landar nästan alltid i att det inte finns någon sådan gräns. Det tror jag är en nyckel till läsning, berättar Alle.

Skapa relevans och representation

Att leda olika typer av offentliga samtal är också något som kantar Alles liv utanför biblioteksrummet. Hon är bland annat aktiv i Tryck, en förening som samlar svarta kulturarbetare kring det gemensamma målet att gestalta och diskutera den afrikanska diasporan i Sverige för att synliggöra berättelser som inte sällan saknas i det svenska kulturlivet.

– Det är en förening som har sina rötter i att skådespelare ofta får stereotypa roller utifrån sin etnicitet. Nu är det större bredd och omfattar svarta kulturarbetare mer generellt. Jag blev inbjuden till att moderera ett samtal och var sedan med på ett möte. Jag kände att queer-Stockholm var så vitt och Tryck erbjöd ett bra rum där jag inte behövde förhålla mig till folks vithet. För mig var det viktigt att hitta den gemenskapen. Att jobba med representation är viktigt vilken del av kulturlivet det än handlar om.

Hennes egna erfarenheter och kunskaper kring den här typen av frågor gör att hon ibland blir inbjuden till olika typer av arrangemang. I slutet av oktober var hon bland annat inbjuden till ett samtal med dramatikern och regissören Nasim Aghili på Stora teatern i Göteborg.

– Jag har ett brett kontaktnät och ibland har folk läst vad jag har sagt eller skrivit. Jag har kunskaper om frågor som rör olika sidor av intersektionalitet och kan föra det fördjupande samtalet. Det som verkligen får igång mig är orättvisor. Vi måste se att normer, klass, rasifiering, allt hör ihop och gör att vi blir bedömda på olika grunder. För mig är det otroligt att det fortfarande finns så mycket av det kvar, säger hon vidare.

I skuggan av debatten kring Lilla Hjärtat och den tidigare Tintin-debatten, får Alle ibland navigera i gränslandet mellan sitt professionella jag och sitt personliga engagemang.

– När det gäller Lilla Hjärtat tog Stockholms stadsbibliotek ett beslut och sedan kan jag tycka vad jag vill om det. Men samtidigt är biblioteket inte en isolerad ö. Vi verkar mitt i samhället och jag kan hitta mina hjärtefrågor att jobba med, säger hon och lyfter bibliotekets roll att möta den mångfald av identiteter och bakgrunder som befolkar gator och torg.

– Biblioteket har en så klar och viktig roll som mötesplats. Men vi måste också hitta sätt att vara relevanta för den tid och det samhälle vi lever i, säger Alle.

Omvänd logik

Att hitta den där relevansen kan ibland vara en vacklande historia i biblioteksvärlden. Den ständigt pågående digitala utvecklingen skapar både nya möjligheter och utmaningar. Utifrån en slags idé om folkbildning i modern tid jobbar en del bibliotek med workshops kring alltifrån spelprogrammering till makerspace med den senaste 3D-skrikvartekniken. Att tillgängliggöra teknik och överbrygga den digitala klyftan är en väl så viktig uppgift för biblioteken, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Men Alle slår även ett slag för det läsfrämjande uppdraget.

– Vi behöver ta till vara på kärnuppgiften och jag tror det handlar om att sänka trösklarna till litteraturen. Vi kan behöva vara mer utåtriktade och hitta sätt att nå ovana biblioteksbesökare, men det handlar också om att skapa bra möten med de som kommer till biblioteket, säger hon.

Det talas mycket om att läsningen går ner, främst bland unga pojkar. Mycket av det läsfrämjande arbetet har därför också riktats mot att få pojkar att läsa mer. I ett avsnitt av podden Läsa för livet, pratar Alle istället om flickors läsning och att det även är viktigt att inte låta de som faktiskt läser hamna i kölvattnet av alla satsningar på icke-läsarna. Det kan också vara den här typen av en slags omvänd logik som faktiskt gör att fler öppnar dörrarna till läsningens landskap.

– Jag tror att om vi kan skapa ett bra rum för läsning, så vill folk komma tillbaka. Och om de som faktiskt läser och är här pratar om oss, kanske andra också hittar hit. Vi ska inte ut och åka skateboard. Vi vet vad vi är bra på och det finns en glädje och massor av möjligheter i det, säger Alle Eriksson.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se