En del av medie- och informationskunnigheten handlar om att granska källorna. Journalisten Jack Werner jobbar med Viralgranskaren och slår hål på lögner i det digitala flödet. FOTO: Fredrik Svedemyr
GÖTEBORG Kunskapen eller kunnigheten om medier och informationssamhällets logik är en viktig förutsättning för både demokrati och yttrandefrihet. Under den så kallade MIK-dagen på Bergakungen i Göteborg talade en rad föreläsare om vikten av just medie- och informationskunnighet.
Ulla Carlsson är professor på Nordicom, Nordiskt Informationscenter för Medie- och kommunikationsforskning, vid Göteborgs universitet. Hon har också nyligen tilldelats en unik Unesco-professur i bland annat yttrandefrihet. Ulla Carlsson talar inför en fullsatt biosalong inledande om barns och ungas medievanor och att internetanvändningen både sjunker i åldrarna och intensifieras, även om både radio och tv fortfarande har en roll att spela i ungas mediekonsumtion. Hon talar även om att medie- och informationskunnighet hänger nära ihop med yttrandefrihet och att det samtidigt att behövs mer kunskap.
– MIK är en nyckelkunskap. Men vi i den uppkopplade delen av världen inser inte riktigt detta. MIK är eftersatt och det är mer fokus på att bli teknologikunnig, än mediekunnig. Det behövs en ökad förståelse för vikten av källkritik. Men det räcker inte bara med det, utan också att kunna uttrycka sig och inte minst vad det innebär att vara delaktig, säger hon och tar upp fenomen som näthat och nätmobbning som exempel på den digitala delaktighetens baksidor.
– Dagens stora utmaning är att maximera möjligheterna och minimera riskerna. Det är en utmaning som involverar alla, skola, föräldrar, bibliotek och inte minst barnen själva, säger Ulla Carlsson.
Journalisterna Rakel Chukri och Terje Carlsson pratar om vikten att ha en tidningsprenumeration för att upprätthålla bredden i journalistiken. De talade också om näthat och vikten av att tala om etik på nätet. Foto: Fredrik Svedemyr
Debattens baksida
Konsekvenserna av att vara deltagande i det offentliga samtalet, på nätet såväl som på morgontidningarnas debatt- eller insändarsidor är något som också Rakel Chukri, journalist och kulturchef på Sydsvenskan och Terje Carlsson, även han journalist och tillika ordförande i föreningen Grävande Journalister, lyfter.
– Vi märker av näthatet dagligen. Jag tror vi måste prata mer om både källkritik och etik på nätet och ta upp det i skolan, säger Terje Carlsson.
Han nämner Martin Ingvar, professor i neurofysiologi som bland annat lyft de skadliga effekterna av proffsboxning och MMA i den offentliga debatten och som också fått utså en rad trakasserier och hot från personer som av olika anledningar inte vill kännas vid resultaten av hans forskning. Detta menar Terje Carlsson är saker som i sin förlängning kan undergräva både yttrandefriheten och demokrati.
Det finns insatser som också riktar sig mot skolvärlden när det gäller att bättra på medie- och informationskunnigheten bland barn och unga. Både MIK-akademin och Multimediabyrån är resurser för såväl skola som andra aktörer. Statens medieråd har också lanserat det så kallade MIK-rummet på webben, som är en digital lärresurs som i första hand riktar sig till skola, bibliotek och hemmet.
Slå hål på lögnerna
I en tid då barn växer upp i en miljö där synlighet premieras och där personlig såväl som massmedial framgång kan mätas i antal klick eller delningar, har Jack Werner och hans kollegor på Metros Viralgranskaren gjort till sin uppgift att granska nätet. Ett arbete som förra året belönades med Stora journalistpriset. Bland annat slog de hål på nätmyten om mordet på Marcia Karlsson. Ett brutalt mord som delades runt sju tusen gånger på sociala medier, men som ett par googlingar och telefonsamtal senare, visade sig vara helt fabricerat. Han lyfter även fall som Zlatans vägavgifit som också fick stor spridning i såväl tidningar som på nätet. Men som också visade sig vara falskt.
Fakta
MIK-dagen arrangeras av Kultur i Väst och har sina rötter i det som tidigare hette Skolbiodagen. Innehållet har successivt fått en större bredd i takt med att medie- och informationskunnighet har blivit ett allt centralare begrepp inom både skola, bibliotek och medievärlden.
Framsidan har tidigare skrivit om MIK-begreppet och olika aspekter av medskapande i vårt förra nummer:
MIK – Förkortningen som rör oss alla
Filmer från dagen kommer senare att publiceras på Kultur i Västs hemsida
– Vi tar en story och och delar upp den i sina beståndsdelar och frågar oss: Är den för bra för att vara sann? Vi tittar även på bilderna, namnen, platsen, tidpunkten och källorna, säger han och vill samtidigt slå ett slag för folkbildning i en digital tid.
– Vi vill göra folkbildningen i den mån det går. Vi vill berätta hur du kan granska och kolla saker. Men vi vill också instifta tanken i folk att när de är på sociala medier, så är de i någon mening publicister. Saker som publiceras där kan påverka. Därför måste vi få in tanken att det du publicera kan ha en effekt. Tänk på det innan du publicerar. Är det sant? Är det relevant? Försätter du någon i en risk eller fara genom att publicera? Den tanken vill vi få ut, säger Jack Werner.
Author Description
