Bra bemötande bygger gemenskap

Bemötande Anna Gustafsson och Annika Pekkari är lärare på Pajala centralskola. De understryker vikten av att skapa bra bemötande för nyanlända elever och deras föräldrar. De vill också förbättra samararbetet med skolbiblioteket för att stärka elevernas språkutveckling. Foto: Fredrik Svedemyr

PAJALA Mångspråkighet i Pajala är inget nytt. Finska, meänkieli och svenska har sedan länge varit en del av vardagen. Idag står dock skolan inför utmaningen att möta även andra språk. Det finns en vilja att utveckla arbetet och där också skolbiblioteket har en viktig roll att fylla.

– Det som är tydligt nu är att det är fler elever med andra språk än svenska. Jag har tidigare undervisat i svenska som andraspråk. Men det kommer nästan en ny elev i veckan och det är en ny situation. Vi behöver stanna upp och tänka genom hur vi på bästa sätt kan möta den, säger Anna Gustafsson, speciallärare i svenska samt förstelärare i svenska på Pajala centralskola.

Skolan ligger ett stenkast från torget där ett stort solur av trästockar visar tiden. En korridor bort ligger biblioteket, som också är ett skolbibliotek. Idag går det ungefär 230 elever i fjärde till nionde klass. Ett tiotal av dessa är nyanlända och har vare sig svenska, meänkieli eller finska med sig i bagaget.

– Mitt jobb har också förändrats och det känns roligt att möta dessa barn. Vi får jobba mer med att göra kartläggningar över vad eleverna har för kunskaper när de kommer hit, så att de hamnar rätt, säger Annika Pekkari, speciallärare i matte och förstelärare i värdegrundsfrågor på skolan.

Inspiration från andra

I dagsläget jobbar man på skolan med en så kallad förberedelseklass, där nyanlända elever får en introduktion och samtidigt slussas vidare till respektive klass.

– Det är viktigt att de inte blir kvar i förberedelseklass för länge, utan att eleverna så snabbt som möjligt kommer in en gemenskap, säger Annika Pekkari vidare.

Tidigare i år gjorde både Anna och Annika ett studiebesök i Luleå. Där jobbar man sedan flera år tillbaka med Välkomsten, en introduktion i svenska språket för nyanlända. Samtidigt får eleverna en grundläggande förståelse för svenska samhället som helhet och hur skolan fungerar.

– Något av det vi har tagit med oss är att det är viktigt att lägga kraft på introduktionsmötet mellan skolans personal, eleverna och deras föräldrar, så att det blir en bra dialog. I det här första mötet är det också viktigt med bra tolkmöjligheter, vilket vi tyvärr inte har här. I dagsläget använder vi telefontolkar, säger Anna Gustafsson.

Läsning och bibliotek

En annan erfarenhet de tagit med sig är att jobba med mentorskap så fort eleverna hamnat i sina klasser. På Pajala centralskola har man nyligen anställt en studiehandledare, men behovet av någon som kan fler språk än engelska är en av de utmaningar skolan står inf ör. Det finns också ett behov av att vidga arbetet kring språkutveckling. I dag finns det inget formaliserat samarbete med skolbiblioteket och Anna Gustafsson ser att det kan bli bättre.

– Vi är i startgroparna för en bättre samverkan och har varit på en gemensam utbildning. Men skolbiblioteket har en viktig roll och vi kan säkert göra mer, säger hon.

Läsning på det egna språket utvecklar inte bara inlärningen av svenska. Det skapar även en känsla av delaktighet att kunna läsa på sitt eget språk. Ett vidare samarbete skapar en större potential att jobba både läsfrämjande och öka känslan av gemenskap, såväl som att stärka språkutvecklingen.

Mångspråkigt arv

Pajala är sedan generationer mångspråkigt. Anna Gustafsson har själv växt upp i ett tvåspråkigt hem.

– Mina föräldrar pratade meänkieli, men fick också lära sig att det var det förbjudna språket och de fick inte prata meänkieli i skolan. Med mig och min syster pratade de bara svenska. Meänkieli är ett naturligt inslag i Pajala idag, men jag vet inte hur mycket dagens barn och unga förstår, säger hon och ser samtidigt att det finns en skillnad mellan den mångspråkighet som präglat Pajala genom åren och dagens vidgade flora av språk och kulturer.

– Den finska och tornedalsfinska kulturen känns mer hemtam och nu möter vi andra språk och kulturer på ett annat sätt. Däremot hoppas jag att vi kan ta med oss den eventuella känslan av utanförskap som våra tidigare generationer kände och möta nya kulturer med öppenhet och stora hjärtan för att möjliggöra ett varmt samhälle, säger Anna Gustafsson.

Möten väcker tankar

Nu håller Pajala centralskola på att ta fram en handlingsplan för hur de ska kunna möta nyanlända elever på ett bra sätt.

– Bemötandet är a och o. Det är viktigt att eleverna känner sig välkomna, säger Annika Pekkari.

Att skapa ett bra bemötande handlar även om ett ömsesidigt lärande och en ödmjukhet för hur andra kan se på tillvaron.

– Det känns ibland som man är väldigt låst i den svenska kulturen och sitt sätt att tänka. Det är ofta givande möten som sätter igång en tankeverksamhet. Det är viktigt att jobba med sina egna värderingar. Vi behöver titta mer på likheter än skillnader. När samhället ser ut som det gör behöver vi fokusera på det vi har gemensamt, säger Anna Gustafsson.