Hon skriver bort skammen

PAJALA Tidigare skämdes hon för sitt språk. Nu skriver Kerstin Tuomas Larsson böcker på meänkieli för att värna sitt språk och samtidigt kunna återskapa den stolthet hon en gång borde känt.

Hon brukar säga att hon är född och uppväxt på kyrkogården i Pajala. Hon bor fortfarande i huset där hon föddes och föräldrarna ligger begravda 40 meter från huset.

– När jag växte upp pratade vi svenska i hemmet. Men i ladugården bland korna pratade man tornedalsfinska, eller meänkieli som det nu heter, säger Kerstin Tuomas Larsson.

Svenskan infördes som undervisningsspråk i Tornedalen under slutet av 1800-talet och 1920 var skolan helt försvenskad. Som barn skickades hennes föräldrar söderut på en så kallad ”hjärntvättarresa”. En slags språkresa där de skulle lära sig riktigt svenska.

– Min mamma föddes i Junosuando och fick lära sig att se ner på sitt språk, berättar Kerstin Tuomas Larsson vidare.

Identitetskris

Skammen kring språket har hon sedan ärvt. Under sin egen skolgång upplevde hon det många gånger som besvärligt att byta språk på rasterna när hon var med barn som pratade meänkieli. Senare ville hon också lämna sitt arv och sitt språk bakom sig.

– Jag ville inte befatta mig med den där skammen. När jag gifte mig 1965 blev jag Larsson och jag tyckte det var så skönt.

Men att sudda ut sin identitet är inte alltid så enkelt som att gifta bort ett namn. Med tiden var det något som börja skava och till slut fick hon agera.

– Jag fick identitetsproblem och stegade in på pastorsexpeditionen och tog tillbaka mitt gamla namn.

Förändrad attityd

Med tiden har också attityderna förändrats. Idag är Pajala förvaltningsområde för meänkieli och finska. Det tar sig bland annat uttryck i att skyltar på biblioteket är flerspråkiga. Kommunens webb är tillgänglig på de olika språken och det finns en minoritetsspråkshandläggare i den kommunala förvaltningen. Kerstin själv är engagerad i Svenska Tornedalingars riksförbund som bildades på 80-talet och verkar för att stärka tornedalingarnas identitet och språkliga och kulturella förankring. Som ett led i denna skiftning har också Kerstin Tuomas Larsson börjat skriva på meänkieli.

– Jag hade inte tänkt skriva och hade från början inte riktigt självförtroendet. Men så hamnade jag i en livskris och skrev på nätterna. Jag skickade in några av mina dikter till Haparandabladet och blev publicerad, berättar hon vidare.

Hennes första bok diktsamlingen ”Ääni kirkonmaan juurelta” (Röst från kyrkogårdens rot) kom ut på det lilla förlaget Kaamos 2002, som är Svenska Tornedalingars riksförbunds eget förlag. Dikterna har en stark koppling till Tornedalen med sin natur och vardagens spektrum av skiftningar. Den andra diktsamlingen ”Elämän aalot” (Livets vågor) kom ut fyra år senare och har spår av den där skammen hon växt upp med och en känsla av utanförskap.

– Trycker du ner ett språk, trycker du ner en människa i stövelskaftet, säger Kerstin och har i sitt författarskap nu gjort upp med sin egen livshistoria.

Mission för språket

Senare har hon även börjat skriva barnböcker. Enkla barnböcker som helt enkelt ska främja barnens språkutveckling på meänkieli. Hon har själv jobbat 40 år som lärare i Pajala och har under årens lopp också fått en allt större insikt om flerspråkighetens fördelar.

– Förr trodde man att barnen var tvungna att lära sig svenska före finska. Idag vet vi att det inte är på det sättet, säger hon.

Det är inte bara genom sitt författarskap som Kerstin främjar det tornedalska språket och kulturen. Genom ett revitaliseringsprojekt från Meän akateemi – Academia Tornedaliensis, är hon med i en grupp som jobbar med olika byars namn och dess historia. Som ett led i denna revitalisering reser hon också runt och träffar barn och läser ur sina böcker. Nyligen var hon i Haparanda och läste upp olika berättelser för två hundra barn på en vecka.

– Jag träffar många barn och pratar om människors lika värde. Min vision är att språket ska få leva. Även när jag inte är här, så ska språket finnas kvar. Vi är alla lika värda oavsett var vi kommer ifrån och vilket språk vi talar. Språket har en framtid och den börjar redan i förskolan, säger Kerstin Tuomas Larsson.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se