KRISTIANSTAD Årets Amy-pristagare heter Jenny Edvardsson. I sitt arbete som gymnasielärare drivs hon av stor envishet och med hjälp av digitala verktyg, bloggar och sociala medier hjälper hon eleverna att lyckas.
– Jag ger mig nog aldrig. Om det inte funkar tänker jag efter vad jag skulle kunna göra annorlunda för att den här eleven ska lyckas, säger hon.
Jenny Edvardsson arbetar som gymnasielärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet, ett yrkesgymnasium i utkanten av Kristianstad. Där är hon också förstelärare med inriktning på svenska, språkutveckling och IKT. Hon säger att det passar henne att vara lärare på ett yrkesgymnasium med nästa bara pojkar som elever.
– Killarna är raka och jag försöker vara tydlig i min undervisning. Och det funkar.Om det inte funkar, om någon inte förstår, tänker jag att det lika gärna kan bero på mig, att jag varit otydlig eller att jag sänt dubbla signaler.
Stödstrukturer
Varje lektion inleder Jenny Edvardsson med att ta alla i hand, ha ögonkontakt och hälsa välkommen. Att jobba med goda relationer är en del av hennes strategi och något hon funderar mycket över.
– Min upplevelse är att det är fler unga som är trasiga idag än när jag började som lärare på 1990-talet. Många ungdomar idag har behov av att bli sedda och att ha någon som bryr sig.
Samma stöd upplever hon att många elever behöver i sitt skolarbete där hon genom att använda digital teknik och pedagogiska modeller vill underlätta, motivera och stötta elever. Stödstrukturer som pedagogisk arbetsmodell har tidigare inte varit så tydligt i den svenska skolpedagogiken. Det är först under senare år skolan lägger fokus på att eleven ska kunna analysera, dra slutsatser och reflektera. Om eleven ska komma dit i sitt tänkande, tror Jenny Edvardsson att det behövs stödstrukturer i olika form och i hennes fall handlar en stödstruktur ofta om att hon först visar, sedan får eleverna träna i grupp för att till slut göra uppgiften individuellt. Ytterligare stödstruktur i form av till exempel skrivmallar är också bra hjälp.
– Modellen skapar ett mervärde när arbetet blir i flera steg och de svaga får möjlighet att träna och diskutera. En stödstruktur kan vara enkel och se olika ut, men kan skapa underverk för elever som har svårt att hålla saker i huvudet.
Blogg
Eter att ha hälsat och alla i klassen har satt sig, inleder Jenny Edvardsson varje lektion med en genomgång av klassens blogg. På bloggen finns information, planering, material och uppgifter och alla ser vilket arbete som ska göras just den dagen.
– Idag till exempel hade jag gjort en skrivmall på bloggen som stöd i att ställa frågor när de läser en text. Jag började med att illustrera detta genom högläsning och genom att tänka högt och visa. I morgon får de jobba i grupper, och sedan kommer de att få jobba individuellt med en roman de valt själv.
Jenny gör också egna filmade genomgångar som finns på en Youtubekanal. De kan liknas vid små instruktionsfilmer där eleven till exempel kan se en genomgång av hur man steg för steg skriver ett referat.
– Den kan eleven titta på som stöd hemma eller när jag inte finns till hands, säger hon och berättar att hon också använder sig av facebook, men att det framförallt är till kollegor i olika grupper, liksom ytterligare en blogg som är kopplad till kollegor där hon framförallt delar med sig av olika tips.
Delaktighet
I sin undervisning utgår Jenny Edvardsson från den enskilde eleven och börjar alltid med att kartlägga elevens nivå när det gäller bland annat läshastighet och läsförståelse. Här ser hon vilka som behöver extra stöd och kan anpassa undervisningen och till exempel välja texter som finns kopplade till Legimus och Inläsningstjänst, eller hjälpa eleven koppla en talsyntes till datorn.
– Jag funderar mycket kring textval och finns inte texten som lättläst eller inläst, då läser jag högt så att alla får texten på samma gång, säger hon och menar att det är viktigt att alla kan delta i samma diskussioner.
– Jag måste se till att alla har läst en text samtidigt. Om det är genom Legimus, digitalt eller högläsning spelar ingen roll. Men hade jag inte gjort det hade jag inte kunnat ha ett klassrum för alla.
Att använda digital teknik inom pedagogiken tror Jenny Edvardsson är förutsättning för att underlätta, stötta och motivera elever. Men hon tror också det är nödvändigt eftersom den är en del av vårt samhälle.
– Vi ska ju utbilda och förbereda eleverna för att komma ut i ett yrkesliv. Och om motivationen finns, de är i skolan och får rätt stöd och lite struktur, då brukar de flesta klara av kunskapskraven.
FAKTA
Amy-priset delas ut av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
Priset kan gå till ett förlag eller en institution, organisation eller förmedlare som under året har satsat på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt.
Uppmärksamhet
Förutom årets Amy-pris kom Jenny Edvardsson på en delad andraplats till lärarpriset Guldäpplet 2015. Att hon blir så uppmärksammad tror hon blygsamt kan bero på att hon vågar testa och prova nya material och andra typer av stödstrukturer, och att hon hela tiden reflekterar och funderar hur hon kan utvecklas som pedagog för att möta fler elever.
– Sedan tycker jag det är oerhört roligt att vara lärare. Jag tycker inte det är jobbigt. Och egentligen gör jag inte något annorlunda. Jag gör bara det alla borde göra.
Author Description
