En skatt på andra våningen

KARLSKRONA I ett hus strax innan ingången till marinbasen i Karlskrona finns en bokskatt. Två trappor upp i Sjöofficersällskapets hus vid Amiralitetstorget finns ett bibliotek med böcker från 1600-talet och framåt. Ett rum med väggar av plåt där tamparna fortfarande knakar mellan historiska pärmar.

Biblioteket är ett avlångt rum med höga fönster längs ena väggen. De andra väggarna är klädda med böcker bakom glasdörrar. Det är ett rum där det lite klyschiga uttrycket om historiens vingslag faktiskt är en träffsäker beskrivning.

– Det här är en signaltabell från 1795. Det är guvernören på den svenska kolonin St. Barthélemy som har tecknat ner hur man signalerar med flaggor tills sjöss, berättar Andreas Nilsson.

Han är till vardags bibliotekarie på Sjöstridsskolans bibliotek, som ligger inne på marinbasen. En del av hans fritid är dedikerad till att sköta Kungliga Örlogsmannasällskapets bibliotek i Karlskrona tillsammans med kollegan Tom Ohlsson.

– Jag var tidigare utställningschef på Marinmuseet och fick frågan om jag ville hjälpa till med den sjöhistoriska aspekten av samlingen, säger Tom.

Värna om havet

Kungliga Örlogsmannasällskapet bildades 15 november 1771 och är en kunglig akademi. Enligt sällskapet är det förmodligen Sveriges och kanske även världens äldsta militärvetenskapliga samfund. Det bildades för att aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen, sjöväsendet i allmänhet och den marina miljön. Som ett led i detta ger också sällskapet sedan 1836 ut tidskriften Tidskrift i sjöväsendet med fem nummer per år. Biblioteket är en del av denna ambition och bidrar med att både samla kunskap om sjöväsendet och i möjligaste mån bilda opinion kring akademins tidlösa utmaning att säkerställa ”…att havet kan brukas och förhindra att det missbrukas”.

– Vår roll är att bistå styrelsen och ledamöterna med information. Utöver detta är det att sprida kunskapen om att biblioteket finns och vad vi har i gömmorna. Vi vill kunna visa relationen mellan sällskapets ledamöter och vad de fann intressant att följa för att kunna verka som opinionsbildare. Biblioteket försöker även föra traditionerna vidare genom att arrangera seminarier för dagens marinkadetter på offiicersprogrammet, berättar Andreas.

Historisk samling

En del av arbetet i att synliggöra samlingen manifesterar sig också i att katalogisera allt i Libris. Majoriteten av materialet finns representerat. Men det finns fortfarande delar som inte är med och andra delar som behöver redigeras.

– Vi lägger in efter hand. Vi håller på att digitalisera tidskrifter och tillgängliggöra bilder på oljemålningar och teckningar som är en del av den svenska sjökrigshistorien. Det är ett helt nytt material från 1700-talets slut. Detta är något helt annat än vad jag jobbar med annars. Det är ett unikt tillfälle att få titta in i historiska ögonblick, säger Andreas.

Rum för inspiration

När sällskapet först bildades huserade de i varvsarmiralens kansli. Men genom åren blev det trångbott och senare blev det allt mer tydligt att Kungliga Örlogsmannasällskapet var i behov av en egen lokal. De skrev därför till kungen och frågade om de inte kunde få flytta in i det så kallade Rabinska huset, ett tvåvånigshus i trä inne på varvsområdet. Kungen tyckte det lät som en bra idé och lät även flytta huset till Amiralitetstorget. Huset på sin nuvarande plats invigdes 1821. Tio år senare flyttade även läsesällskapet in och bytte namn till Sjöofficerssällskapet. Tanken var att de skulle träffas två gånger i veckan och för att samtala och ha tillgång till Kungliga Örlogsmannasällskapets bibliotek.

– Bakom hyllorna är väggarna klädda i plåt för att öka brandskyddet. Rummet som det ser ut idag kom till 1929. Det var en donation från Wallenberg och är utformat med inspiration av Wallenbergs styrelserum. Det har genom åren varit upp till medlemmarna att bygga samlingen. Vi har fått in sådant som officerarna har tyckt varit intressant. En stor del handlar om skeppsbyggnad och ämnen som är intressanta för professionen, berättar Andreas vidare.

Svensk kanon

Bakom glasdörrarna och stängda skåp finns ett bottenlöst hav av berättelser i form av handskrifter och böcker. Bland annat finns det en bok av svenskättligen John Dahlgren. Han var amiral i amerikanska flottan under inbördeskriget och designade en kanon, den så kallade Dahlgren Gun. Det var en mynningsladdad kanon som i högre grad byggde på vetenskapliga grunder. Den hade både bättre precision och var säkrare än sina föregångare och blev även standardbeväpningen på amerikanska flottans fartyg under delar av 1800-talet.

– Det är intressant med enskilda volymer. Men det jag tycker är mest spännande är samlingen som helhet. Här har successivt byggts upp en kunskapsmassa. I botten ligger upplysningstidens tankar om bildning. Att kliva in hit är som att kliva in i en tidskapsel, säger Andreas.