En symbol för frihet

En symbol  för frihet

En smula inspiration eller nya insikter kan vara skillnaden mellan en bra och en dålig dag på jobbet. Det kan vara ett frö som växer på nästa arbetsplatsmöte. I över femton år har vi varit en publikation för att främja biblioteksutveckling. Först som Framsidan och nu som biblioteksmagasinet noll27. Vän av ordning kanske stillsamt undrar vad detta namn har för innebörd och bäring på bibliotek. Är det en postkod, ett riktnummer eller någon annan kodad hemlighet? Kodad hemlighet kanske det i någon mening är, åtminstone för den som inte har nyckeln till klassifikationssystemet Deweys olika sifferkombinationer.  Noll27 eller egentligen 0.27 är nämligen Deweys kod för allmänna bibliotek, arkiv och informationscentrum. Samma vän av ordning kanske efter den här insikten även undrar varför vi nu väljer att byta namn.

Framsidan gavs tidigare ut av Regionbibliotek Västra Götaland och sedan ett par år tillbaka av Kultur i Väst. Bakgrunden till namnet Framsidan ligger dels i tanken på biblioteken i framkant och dels i det lite skämtsamma uttrycket ”Västkusten är Sveriges framsida” och samtidigt framsidan på tidningen. I takt med att vi har fått en alltmer nationell och även internationell spridning har vi under en tid känt att namnet haltar en smula. Vi har även känt att det inte direkt finns någon koppling till det vi faktist skriver om. Med noll27 har vi en direkt länk till biblioteksvärlden. Även om den är i ett något kodat format, så finns den där. Med det här skiftet får vi också ett mer neutralt uttryck i geografisk mening och kan förhoppningsvis bli en angelägen publikation för biblioteksintresserade bortom Sveriges framsida.

Samtidigt som vi byter namn, byter vi även form där uttrycket andas både en viss grad av igenkänning och en strävan framåt. Tanken är att innehåll och form tillsammans ska manifestera vår ambition att främja biblioteksutveckling genom publicering.

I år fyller tryckfrihetsordningen 250 år. Detta tar sig uttryck på en rad olika sätt. Många bibliotek väljer att uppmärksamma detta i sin programverksamhet. Bokmässan i Göteborg har yttrandefriheten i fokus. Även vi väljer att uppmärksamma 250-års jubileet och inleder det nya formatet med ett tema kring själva publiceringens essäns: Yttrandefriheten.

Biblioteken har en central roll för vår grundlagsstadgade yttrande- och informationsfrihet. De är en institution som i detta avseende värnar några av demokratins grundpelare. Samtidigt är yttrandefrihet en komplex fråga. Vad som får och inte får sägas på bibliotek har varit under debatt. På liknande sätt har också samlingarnas innehåll varit föremål för olika åsikter. Vilken litteratur som har en plats i hyllorna är ibland en tunn gräns där balansen är svår. Det finns inte alltid givna svar, inget svart eller vitt. Tidigare justitiekanslern Göran Lambertz uttrycker i en artikel på sin blogg att biblioteken har en viktig ”…roll som värnare av yttrande- och informationsfriheten. Det finns anledning för biblioteken att stå upp för den rollen och ta den på allvar, särskilt om den utmanas och alldeles särskilt när det gäller svårtillgänglig och kontroversiell information. Det finns skäl att reflektera ordentligt kring vad yttrande- och informationsfriheten innebär för biblioteken och deras ansvar. Ibland kan det vara viktigare att trampa på gränsen, för yttrandefrihetens och informationsfrihetens skull, än att hålla en säkerhetsmarginal.” Han gör samtidigt tillägget att ”…det finns andra värden än yttrandefrihet och informationsfrihet. De så kallade Muhammedkarikatyrerna är ett av många exempel på de svåra avvägningar som ibland måste göras. Att kränka kan vara rätt i yttrandefrihetens intresse. Men det behöver inte vara rätt, och den rättsliga rätten att kränka medför inte en moralisk rätt att göra det.”

Göteborg stads tidigare fristadsförfattare Khaled Harara ger också uttryck för yttrandefrihetens komplexitet och talar om att vi måste se till effekten av det vi uttrycker. Vad vill vi uppnå? Är syftet att skapa hat eller försoning? Vi har inte ambitionen att i detta nummer tala om var gränserna går. Vi lyfter snarare exempel på hur ett bibliotek kan välja att jobba med yttrandefriheten. I Oslo har exempelvis Diechmanske valt att ge unga ett debattutrymme på biblioteksgolvet. Det finns alla gånger fler sätt för biblioteken att värna demokratins grundpelare. Med det här numret vill vi inspirera till fler tankar och idéer kring ett viktigt tema. Tankar i form av små frön som förhoppningsvis växer till en symbol för frihet.

HELÉN ANDERSSON
FREDRIK SVEDEMYR
noll27

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se