Kulturhus som väver ihop

Kulturhus som  väver ihop

Kulturhuset Väven i Umeå har varit öppet i snart två år. Trots mångas farhågor har Väven gjort succé och husets verksamhet har lett till nytänkande för både besökare och personal.

Det är ett spännande och utmanande hus och jag känner mig stolt varje gång jag går in här. Det var så mycket farhågor, kritik och oro innan och det fanns en viss rädsla hos många av oss när vi öppnade.  Men verksamheten börjar hitta sin form och det vi tydligast ser är att vi har skrivit ut mycket nya lånekort och att många småbarnsföräldrar hittat hit, säger Ingegerd Frankki, bibliotekschef Umeå bibliotek.

– Det är intressant varje dag att gå till jobbet.  Att kunna se älven genom fönstret är som en ny tavla varje dag och vi Umeåbor är värda det här, säger Gunilla Brinck, chef för enheten Läs på Umeå stadsbibliotek.

Många ingångar

Kulturhuset Vävens ljusa byggnad fyller ett helt kvarter och ligger vackert med Umeälven på ena sidan och citykärnan med butiker, torg och park på den andra. Det är en central placering i staden och förhoppningarna med huset var att skapa förutsättningar för både spontan och planerad förströelse och i huset finns bland annat Umeå stadsbibliotek, verkstäder, museum, bio och caféer.

I fysisk mening har stadsbiblioteket i Umeå inte flyttat mer än ett par hundra meter, men flytten föregicks av upprörda känslor och många diskussioner. Det förra biblioteket låg i nära anslutning till knutpunkten för den lokala busstrafiken och biblioteket var för många ett naturligt väntrum eller en tillflyktsort. En del av dessa besökare har inte hittat till det nya biblioteket och Ingegerd Frankki funderar på om det möjligen kan bero på att de inte riktigt känner sig hemma där.

– Kanske känner de sig inte välkomna, kanske tycker de att det är ett för fint hus. Man kan ju se det ur många aspekter, men vi är ju faktiskt till för dem alla.

Umeå stadsbibliotek har inte mindre än åtta entréer och är fördelat på tre våningsplan. Att biblioteket är placerat på tre våningsplan och att antalet entréer är så många skapade en viss oro bland personalen i början, en oro som till stor del handlade om att inte kunna ha överblick och koll över biblioteket. Men än så länge har antalet incidenter inte ökat jämfört med det förra biblioteket. Inte ens de många offentliga toaletterna innanför entrén som vetter mot en av stadens parker har hittills vållat problem.

– Det här är ett helt annat rum än vad vi hade tidigare och vi måste ha ett annat synsätt med det här öppna rummet. Vi har ju larmbågar och besöksräknare överallt, men vi vet fortfarande väldigt lite om hur folk rör sig i huset, säger Ingegerd Frankki som gillar det här med många ingångar.

– Ur demokratisk synvinkel är det bra att besökaren kan slinka in utan att bli sedd.

Utvecklingsprojekt Kulturhuset Väven sträcker sig högt över andra hus i centrala Umeå och breder ut sig över ett helt kvarter. Tillsammans med Konsthögskolan vid Umeå universitet, Högskolans nya campus och Bildmuseet, är Väven en del av ett större stadsutvecklingsprojekt där bland annat en strandpromenad växt fram längs Umeälven. Foto: Helén Andersson

Utvecklingsprojekt Kulturhuset Väven sträcker sig högt över andra hus i centrala Umeå och breder ut sig över ett helt kvarter. Tillsammans med Konsthögskolan vid Umeå universitet, Högskolans nya campus och Bildmuseet, är Väven en del av ett större stadsutvecklingsprojekt där bland annat en strandpromenad växt fram längs Umeälven. Foto: Helén Andersson

Tidningsrum eller frukostmatsal

Besökaren som väljer Vävens huvudingång från stadssidan möts av ett inomhustorg med restauranger, små butiker, ett café, automatincheckning till ett hotell och bibliotekets stora entré. Det är Umeå kommun och ett lokalt fastighetsföretag som tillsammans har byggt Väven och tanken var redan från början att väva samman privat och kommunal verksamhet. Att blanda kommunal verksamhet med kommersiell har vållat en het debatt i lokalsamhället såväl som krockar i verksamheten. En av de större krockarna var idén om att Väven skulle vara öppet dygnet runt. En idé som kräver stora personalresurser på ett bibliotek, vilket inte var möjligt i verkligheten. Något som i sin tur på olika sätt påverkar övrig verksamhet i huset.

– Vi har alla fått anpassa oss till varandra. Och eftersom huset är stort fick biblioteket i alla fall resurser för att kunna bemanna mer, men vi har fortfarande inte tillräckligt med resurser för att ha öppet mer än förut, säger Ingegerd Frankki.

Att dela hus med kommersiell verksamhet som café, restaurang och hotell ställer, förutom öppettider, nya frågor på sin spets. Som till exempel om bibliotekets dagstidningar i entrén skulle få läsas av hotellets frukostgäster ute på innergårdens café.

– Vi är tydliga med att den kommersiella verksamheten inte kan räkna med att biblioteket håller deras gäster med alla morgontidningar. Men det var nog mest ett problem innan vi öppnade och det är helt ok att ta en tidning och läsa den i caféet, säger Ingegerd Frankki.

– Däremot är det inte ok att ta med varm mat eller vin från restaurang eller café in på biblioteket, tillägger Gunilla Brinck och berättar om ett annat oväntat problem med de gemensamma offentliga toaletterna som byggts med tanke på att Väven skulle vara öppet dygnet runt.

– Det är ju ingen som kommer åt dem när vi stänger biblioteket klockan åtta.

Kvinnohistoriskt museum och konsthall

På plan tre, i närheten av stadsbibliotekets litteratur inom områdena konst, arkitektur och fotografi, finns Umeå konsthall och en konstateljé där yrkesverksamma konstnärer kan arbeta under en begränsad tid. Med stora fönster som ger full insyn till ateljén, och med generösa öppningar till utställningshallen hoppas man nå publik som passerar i andra ärenden.

En våning upp på stadsbiblioteket, på plan fyra, finns Sveriges första kvinnohistoriska museum. På 700 kvadratmeter förfogar museet över två utställningsrum med bland annat en scen för diskussioner, konserter och workshops.

– Det har funnits kritik mot Kvinnohistoriskt museum och verksamheten har stundtals varit ifrågasatt, berättar Gunilla Brinck. Men det finns historiskt sett en stark kvinnorörelse i Umeå och programverksamheten har lockat många besökare.

Med både Umeå konsthall och Kvinnohistoriska museet mitt i stadsbibliotekets lokaler krävs avancerat samarbete när det gäller både öppettider och verksamhet och både museet och konsthallen är numera en del av Umeå kulturs organisation som är uppdelad i fyra separata avdelningar; bibliotek, programavdelning, administration och Kvinnohistoriskt museum.

– Det är en stor finess med de här verksamheterna placerade mitt i biblioteket. Det är svårt, och det krävs en hel del gnuggande, men det tvingar oss att tänka tillsammans, säger Ingegerd Frankki.

Nytänk

Vid flytten till Väven valde biblioteket att göra en omorganisation och tog bort alla gamla enheter för att skapa nya. Borttagandet av barnenheten var det som skapade mest oro och protester, men ganska snart efter flytten avtog oron när man förstod att verksamheten fortfarande fanns kvar, men i förändrad form.

– Det har varit en process att förstå och se att verksamheten på plan fyra där barn- och unga finns, inte bara är för barn och unga. Här finns också konceptet musik, film och scen som drar alla åldrar. Eftersom barn är en prioriterad grupp så måste barn få ta plats även bland de som inte är intresserade av barnböcker, menar Ingegerd Frankki.

Redan på det förra biblioteket pratade personalen mycket om att arbeta mer pedagogiskt. Vid flytten till Väven anställdes tre pedagoger med inriktningarna konst-, drama och IKT, samt en bibliotekarie med pedagogisk inriktning. De fyra pedagogerna bildar nu en gemensam grupp som rör sig mellan alla verksamheter vilket har skapat ett nytt sätt att jobba i huset. De jobbar ut mot allmänheten, men också med att utveckla verksamheter och nya sätt att arbeta, och med personalutbildningar och workshops.

– Bibliotekspersonal dras med i pedagogens arbete och det blir som en personalutbildning i konkret verksamhet. Som till exempel IKT-pedagogens arbete i kodverkstaden och dramapedagogens arbete i skaparverkstaden och med sagostunderna, berättar Gunilla Brinck.

En annan viktig faktor inför flytten var översynen av media för att hitta nya grupperingar. Ett av de nya koncepten heter Gör det själv och handlar om ”allt från att bygga sommarstuga till att fläta hår” som det står att läsa på bibliotekets webbplats. På avdelningen Ordet finns samlingar med poesi, noveller och skrivande, men också en öppen yta för poesiuppläsningar och föreläsningar. Flera öppna ytor finns runt om i biblioteket, öppna ytor i närheten av media som hör till aktiviteten och där det går att ha verksamhet.

– Det är nytt sedan vi kom hit och har blivit en stor succé. Till exempel stickverkstaden på tisdagskvällarna är alltid välbesökt, precis som broderiakademin och de små poesiuppläsningarna runt om i huset, berättar Ingegerd Frankki.

Skyltkrockar

Att dela utrymme med andra verksamheter kräver en del vilket är påtagligt på Väven där det är många verksamheter med olika perspektiv. En gemensam fråga med olika synsätt och ingångar handlar om skyltning. Biblioteket vill att deras verksamhet ska vara väl synlig redan ute på gatan, det privata bolaget vill vara sparsamma med exteriöra skyltar. Ingegerd Frankki berättar att hon ägnat många timmar åt detta, men att det nu är på väg en specialskylt till en av yttergavlarna och att hon nu håller på med att försöka få en skylt som talar om vart rulltrappan på innergården leder.

– Man brukar säga att den kommunala kvarnen mal långsamt. Men den här gången är det den kommersiella som inte vill fatta beslut och vi måste slåss lite för att vår verksamhet måste få synas, säger Gunilla Brinck.

– Men den gemensamma digitala informationsskärmen i entrén har tvingat oss att tänka på marknadsföring på ett nytt sätt, tillägger Ingegerd Frankki och erkänner att hon är mycket nöjd med att slippa gatupratare.

– Vi har fått in marknadsförings- och teknikkompetens i huset som har lett till nytänkande och de digitala skärmarna blev så mycket bättre än vad vi kunde föreställa oss.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se