Noll27 har pratat med Beate Eellend, handläggare på Kungliga Biblioteket, om var frågan om open access, eller öppen tillgång till vetenskaplig information, befinner sig, om vilken roll biblioteken spelar i sammanhanget och om vilka svårigheterna är.
Vad är open access?
Open access är ett internationellt begrepp som på svenska blir öppen tillgång. Och enkelt förklarat handlar det om att vetenskapliga resultat och artiklar görs öppet tillgängliga på internet.
– Det finns de som menar att det är en slags andra vetenskaplig revolution. Precis som tryckerikonsten påverkade så påverkar internet och digitaliseringen hur forskning skapas, kommuniceras och publiceras.
Vetenskapsrådet har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med KB att ta fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. Hur går arbetet?
Riktlinjerna lämnades till regeringen i januari 2015 och vi väntar på propositionen som kommer mot slutet av året.
– Vi hoppas och tror att det i regleringsbrevet kommer att delas ut uppdrag till berörda aktörer som behövs för att vi ska ha ett publiceringssystem som är omedelbart öppet och tillgängligt. Och då är det aktörer som forskare, lärosäten, bibliotek och forskningsfinansiärer.
–Sedan finns det indikationer på att det kommer att delas ut nationella samordningsuppdrag, och då hoppas vi förstås att KB blir en nationell samordningsmyndighet när det gäller öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Det nationella samordningsuppdraget som handlar om forskningsdata kommer antagligen föreslås ges till Vetenskapsrådet.
– Oavsett hur det blir kommer KB och Vetenskapsrådet behöva samverka.
Vad anger riktlinjerna?
Vetenskapsrådet föreslår att Sverige ska ha en målbild för 2025 som innebär att alla vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som är ett resultat av forskning som är finansierad med offentliga medel, från 2025 ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt. Artiklar ska publiceras i en open accesstidskrift och alla vetenskapliga publikationer ska ha en cc-licens.
Varför ska vetenskapliga artiklar finnas öppet tillgängliga på internet?
Det är både en demokratifråga, en rättvisefråga och en digitaliseringsfråga.
– Det finns de som menar att Ebola hade kunna förhindrats om resultaten av forskningen hade varit öppen tillgänglig. Västerländska forskare publicerade sina forskningsresultat i västerländska tidskrifter, tidskrifter som läsare i utvecklingsländer inte kunde läsa för att de inte hade råd att betala prenumerationen. Inom vissa områden som miljö och medicin, är angelägenheten av öppenhet väldigt stor och det är en rättvisefråga i globalt perspektiv.
– Mer generellt börjar man mer och mer prata om relationen mellan forskning, vetenskap och allmänhet. Allt fler är intressereda av vetenskapliga resultat och det blir ett sätt att vara delaktig i samhället. Det är en demokratiaspekt helt enkelt och vad vi ser är att internet mer och mer påverkar hela vårt sätt att förstå vår omvärld.
– Men vi måste ha koll på frågan för det får inte bli en rättvisefråga, att forskaren inte har råd att publicera eller att biblioteken inte har råd att prenumerera på vetenskapstidskrifter. Det kommer allt fler protester mot de prenumerationsbaserade system som finns för akademiska tidskrifter. System som gynnar de akademiska förlagen och där biblioteken får betala allt högre prenumerationsavgifter. Samtidigt kan biblioteken inte säga upp prenumerationerna, och då kopplar jag ekonomi till demokrati.
Hur då?
Att det drabbar de som inte har råd. Anledningen till att de stora förlagen kan ta ut så stora avgifter är att forskarsamhället skapat ett prestigesystem som baserar sig på det bibliometriska systemet Impact factor, ett mätsystem som avgör vilka tidskrifter biblioteken ska prenumerera på. För forskarna är detta ett system som inte baseras på vad de skriver, utan på var de publicerar sig. Så för forskarna har digitaliseringen varit bökig för det är svårt att ändra meriteringssystemet.
– Ett förslag är att all publicering som är öppet tillgänglig ska belönas, men då måste man också se till att det finns ett annat kvalitetsvärderingssystem som stödjer de tidskrifter som vill bli öppet tillgängliga.
Vad kan biblioteken göra?
När vetenskapliga system blir tillgängliga behövs vägledning och här behövs biblioteken. Men biblioteken behöver också resurser så det inte blir ojämlikt i vilka databanker och tidskrifter biblioteken har råd att prenumerera på.
– Vi har ju redan sett att högskolebibliotek och forskningsbibliotek spelar en viktig roll. Skolbiblioteken skulle absolut kunna hjälpa till att sprida och förmedla forskningsresultat och är viktiga inte minst med tanke på öppna lärresurser och att ha koll på källkritik och faktagranskning. Folkbiblioteken å sin sida skulle kunna vara en slags arena mellan forskarna och allmänheten. Och här tror och hoppas jag på mer samarbete mellan forskningsbibliotek och folkbibliotek.
Hur ser du på framtiden?
När vi vet vad regeringen vill med de nationella riktlinjerna vet vi förhoppningsvis också vilka resurser som kommer att tillsättas. För det är många som kommer att behöva stöd på olika sätt, både ekonomiskt och tekniskt. Men det är då arbetet börjar och jag skulle tycka om en dialog där biblioteken använder sin potential.
– Det är en skakig tid för de stora vetenskapliga förlagen, men jag tror att vi aldrig mer kommer att låsa in forskningen. Och från mitt perspektiv ser jag att utvecklingen är på gång och jag ser definitivt möjligheterna. Och demokratiaspekten och rättviseaspekten är en jättestor del i det här.
Author Description
