Bibliotekens placering i organisationskartans landskap var en fråga under det inledande föredraget på den 15:e Mötesplatskonferensen på Högskolan i Borås. Att vara representerad i de beslutsfattande rummen är en viktig faktor för bibliotekens verksamhetsutveckling. Under konferensens avslutande dag var bibliotekariekompetensen i fokus.
I samband med arbetet kring den nationella biblioteksstrategin fick Bibliotekshögskolan i Borås uppdraget att undersöka vad chefer anser om bibliotekets organisatoriska hemvist och vilka faktorer som påverkar bibliotekens möjligheter till inflytande. Uppdraget har mynnat ut i en undersökning där chefer för tre bibliotekstyper, folkbibliotek, region- och länsbibliotek, samt högskole- och universitetsbibliotek har svarat på en enkät. Respektive bibliotekstyp kan vara organiserad på lite olika sätt. Exempelvis kan folkbiblioteken ligga under en kulturnämnd eller annan politisk nämnd, andra under kommunstyrelsen. Undersökningen visar att merparten av cheferna anser att det har betydelse var i organisationen biblioteket är placerat för möjligheterna att utöva någon form av inflytande. Flertalet chefer önskar inte en annan organisatorisk placering än vad de har idag. Samtidigt understryker en del chefer att det inte betyder att de är nöjda, utan snarare att det inte finns något bättre alternativ.
– Vad betyder det att biblioteket är organiserat som en stödfunktion eller ett kärnområde? Detta är något som borde diskuteras mer i den nationella biblioteksstrategin, säger Margareta Lundberg Rodin, universitetsadjunkt på Bibliotekshögskolan i Borås.
Utbilda beslutsfattarna
Vidare pekar resultaten på att det har stor betydelse för bibliotekens inflytande och verksamhetsutveckling om cheferna har möjlighet att sitta med i de rum där besluten fattas. Det ger dem ett utrymme att företräda bibliotekens intressen och föredra frågor som rör verksamheten. Inte minst handlar det om att synliggöra och kanske i viss mån upplysa om vad det är biblioteken gör.
– Det som har strategisk betydelse är att väktarna, de som sitter på pengarna, har god insyn i verksamheten. Utbilda väktarna så får det positiva konsekvenser för tilldelningen av resurser, säger Björn Broström, rektor på Högskolan i Borås.
Professionsutveckling
Dag två på Mötesplats i Borås handlade till stor del om vilken kompetensförsörjning som krävs av framtidens bibliotekarier. Dagens olika block belyste frågan ur såväl användarens perspektiv som professionens och dagen inleddes med ett samtal där de båda perspektiven var representerade.
Lena Lundberg Vesterlund är bibliotekschef Luleå kommun. När hon började arbeta som bibliotekschef uppfattade hon snart hur bibliotekarier upplever en stor osäkerhet i sin yrkesroll idag.
– Jag önskar att det blir mycket mer diskussioner och att fler reflekterar över sin yrkesroll. Både under utbildningen och ute på golvet i yrkeslivet. Jag tror att en sådan diskussion skulle skapa större trygghet i yrkeskåren.
Jenny Lindberg, universitetsadjunkt på Bibliotekshögskolan i Borås har forskat på relationen mellan utbildning, profession och forskning. Hon håller med Lena Lundberg Vesterlund och menar att det skett en stor utveckling över tid och att ett av hennes forskningsområde handlar just om hur bibliotekarien formar sin yrkesidentitet.
– Jag tror att en del av förvirringen i yrkeskåren kan bero på ett produktivitetstänk istället för ett kvalitetstänk under utbildningen. Bolognaprocessen tvingade fram att du ska bli anställningsbar så fort som möjligt. Som student ska du snabbt bestämma vad du vill utbilda dig till, ta dig in i utbildningsfabriken och sedan snabbt ut i produktionen.
Minienkät
När Lena Lundberg Vesterlund fick frågan att komma till Mötesplats lät hon göra en egen enkätundersökning för att ta reda på hur bibliotekarier och biblioteksassistenter på biblioteken i Luleå upplever sin yrkesroll idag. Av enkäten framgår bland annat att bibliotekarierna upplever att det krävs större flexibilitet och förändringsbenägen idag än för ett par år sedan.
– De beskrev sitt arbete som mer teambaserat, de menade också att det krävs en högre grad av social kompetens och samarbetsförmåga. Några av de största utmaningarna för framtiden som framkom var läsfrämjande arbete, samarbete över gränserna och utvecklingen av såväl den fysiska som den digitala mötesplatsen.
– Som bibliotekschef vill jag dessutom lägga till utmaningar som omvärldsbevakning, ledarskap och rekrytering, som allt mer kommer att handla om hur och vem man rekryterar, säger Lena Lundberg Vesterlund.
Text: Fredrik Svedemyr och Helén Andersson