Biblioteksdagarna 2017 är just avklarade och de drygt 400 deltagarna har återvänt till vardagen. Med sig hem från Växjö har de några dagar fulla av studiebesök, föreläsningar och mingel.
Bibliotek en Allemansrätt. Så står det bokstaverat på stora skyltar längs scenkanten i den stora konsertlokalen, och biblioteket som ett betydande nav i samhällsstrukturen var ett centralt tema som genomsyrade konferensdagarna. Det handlade om aktuella samhällsdiskussioner som att skilja på vad som är sann och vad som är falsk information, om hur biblioteken ska bemöta extremhögern och andra extremgrupper, om att hänga med i den digitala utvecklingen, om bibliotekariers kompetens och om att göra läsare av läskunniga.
Tack
Redan i invigningstalen satte utbildningsminister Gustav Fridolin fingret på konferensens tema när han i sitt tal riktade ett innerligt tack från hela regeringen till alla bibliotekarier i landet för att de så snabbt ställt om arbetet för att ta emot nyanlända.
– Det är uppenbart att det är på biblioteket det händer. Det är här man som ny i Sverige kan få hjälp med saker som språket och med ansökningar, och det är så man blir en medborgare med möjlighet att delta i demokratin.
Jubel och spontana applåder utbrast när ministern pratade om skolbiblioteken som avgörande för skolans arbete. Att det handlar om kompetens på skolbiblioteken och inte antal hyllor.
– Lagen är otydlig angående skolbibliotekens verksamhet och utformning, och regeringen tittare på om detta på något sätt kan förtydligas ytterligare.
En demokratisk hörnsten
Som vanligt under Biblioteksdagarna var konferensen uppdelad i en del parallella seminarier. Ett av dess var i form av ett dialogmöte under ledning av Nedjma Chaouche, och där ämnet var biblioteket som grundpelare i det demokratiska samhället. Bilan Osman är utbildare på Expo och en av deltagarna i samtalet.
– Extremhögern använder biblioteken, ja hela kulturen, som sin arena. De vill inte kompromissa, de vill föra in sina idéer. Biblioteket ska vara en plats för alla, en plats med olika idéer, men det görs inte bäst genom att ha tidningen Nya Tider där.
– En svårighet för biblioteken är likabehandlingsprincipen. Vi får inte utesluta någon, men biblioteken måste ha en saklig diskussion och inte göra avkall på sin profession, sade Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.
– Jag lovade morfar att framföra att bibliotek inte bara är en hörnsten i demokratin. De är själva fundamentet, sade Lina Nordstrand, initiativtagare till Vilja förlag och barnbarn till författaren Hans Pettersson.
Maria-Pia Cabero från Rättviseförmedlingen var en av konferensens huvudtalare och höll en uppskattad föreläsning där hon bland annat pratade om vikten av en bred representation på arbetsplatser.
– Titta på ert uppdrag. Där står tydligt att biblioteket ska vara en tillgänglig plats för alla. Våga vara en förebild, uppmanar hon.
– Min generation vill inte jobba på arbetsplatser som inte tänker på det här.
Nationell biblioteksstrategi och en trendspaning
Ytterligare ett parallellseminarium gav en uppdatering av arbete med den Nationella biblioteksstrategin. Erik Fichtelius, som leder arbetet med att ta fram strategin, berättade bland annat om fyra nya filmer och erkänner att inte förrän han hörde regeringen presentera sin Nationella säkerhetsstrategi i januari, förstod hur man kan utforma en strategi.
– När den Nationella biblioteksstrategin är klar i mars 2019, kommer det att vara en 25-sidig strategi att förhålla sig till. Men innan dess kommer det en omvärldsanalys redan i höst, och förstås ett första förslag till en strategi att diskutera under 2018.
Kulturrådet fanns på plats för att berätta vad de gör inom läsfrämjande just nu, och bland annat får vi veta att läsfrämjande för vuxna och hela familjer, biblioterapi och poesi är tydliga trender.
– Just nu gör vi en satsning för att samla ihop alla aktörer och synliggöra läsfrämjande arbete för vuxna, sammanfattar Nina Frid, handläggare på Kulturrådet.
Author Description
