Sjömansbiblioteket lånar ut till havs

På en lång bänk längs en av bibliotekets fönsterväggar står packlådor med böcker uppställda. Rejäla träboxar som fylls med böcker för att skeppas ut till fartygen som ligger vid kaj i Göteborgs hamn. Sedan sprids de vidare över haven i takt med att sjömännen byter böckerna i andra hamnstäder eller växlar med varandra.

– Vi skriver upp allt vi lånar ut. Och jag har en känsla av allting kommer tillbaka till oss så småningom, säger bibliotekarie Ann-Christine Westman som jobbar på Sjömansbiblioteket tillsammans med kollegan Anna Selme.

Vi sitter i Bruno Mathsson-fåtöljerna kring det runda låga bordet i ett hörn av biblioteket. Ljuset flödar in genom de stora fönstren på den 60-talstypiska röda tegelbyggnaden. Utanför vilar en damm i vårsolen och genom dungen på andra sidan dammen letar sig en löparslinga fram mellan tallarna. En bit bort finns ytterligare en byggnad med gym, pool och café. En så kallad sjömansklubb, alltså en plats dit svenska och utländska sjömän som ligger i hamn i Göteborg kan besöka för en stunds vila och avkoppling.

– Tanken är att besättningen ska kunna pusta ut och få en meningsfull fritid. De kan också få hjälp med att uträtta ärenden som att få skjuts till Clas Ohlsson-butiken eller vad de nu kan tänkas behöva, säger Ann-Christine Westman.

Alltsammans drivs av AC Sjömansservice som hämtar och lämnar sjömännen vid deras fartyg efter en nogsamt uttänkt plan för att besättningen ska hinna i tid till sina avgångar. Transportbilarna körs av platsombud och samtidigt som de lämpar av sjömännen tar de också med sig böcker från Sjömansbiblioteket på Rosenhill, som har i uppgift att förse den svenska handelsflottan med litteratur.

– Personalen ombord på fartygen är ute i så pass långa perioder att det inte fungerar med de vanliga lånetiderna. Därför finns en service så att de ska kunna få tillgång till litteratur och tidningar ändå, säger Ann-Christine Westman.

Män i majoritet

Böckerna ställs upp i ett särskilt rum på fartygen där det är fritt fram för besättningen att botanisera och välja utifrån de böcker som Ann-Christine Westman och Anna Selme skickat. Oftast blir det mellan tio till tjugo lådor med tjugofem böcker i varje. Bibliotekarierna har en katalog där de registrerar utlånen, men vem som lånar vad har de ingen aning om.

– Att vi inte behöver jaga låntagare om återlämningar skiljer oss från många andra bibliotek, säger Ann-Christine Westman med ett snett leende.

Däremot har Ann-Christine Westman och Anna Selme god kontakt med flera av låntagarna som mejlar och kommer med önskemål. Nästan alltid finns möjligheten att köpa in det som efterfrågas och på så sätt kan de önskade böckerna skickas ut till rätt person. I övrigt är det de båda bibliotekarierna som bestämmer vilket urval som ska skeppas iväg.

– Till nittiofem procent består personalen på fartygen av män, vilket till viss del avgör vad vi lägger i lådorna. Det blir inte allt för mycket romantik, säger Ann-Christine Westman.

Istället blir det desto mer fakta, reseskildringar, deckare, spänning och historiska böcker. Bland favoriterna finns Jens Lapidus och David Lagercrantzs bok Jag är Zlatan. Anna Selme påpekar dock att det givetvis blir en del böcker till de sjöfarare som är kvinnor också. I den mån deras litteratursmak skiljer sig från männens.

– I vårt jobb blir det uppenbart hur sjöfarten skiljer sig från den övriga världen där kulturbärarna med stor majoritet är kvinnor. Vi har ju nästan uteslutande män som är låntagare. Och de läser relativt mycket. Som minst plöjer sjömännen en bok var per tur. Oftast mer. De tar även del av ljudböcker, framför allt den delen av besättningen som kan lyssna medan de arbetar. Även tidskrifter och tidningar som Illustrerad Vetenskap och Time Magazine skickas ut till fartygen. E-böcker förekommer också men inte i någon större utsträckning.

– Även om vissa fartyg idag har internet är det fortfarande väldigt ovanligt. Därför är det fysiska böcker som gäller och de utgör en viktig del av sjömännens fritid. En del läser rubbet, säger Anna Selme.

Biblioteket som mötesplats

Ibland händer det att några av låntagarna tittar in på biblioteket när de är i land, men bland de trettio till fyrtio besökarna som varje vecka besöker Sjömansbiblioteket är de flesta pensionerade sjömän. De äldre, som var ute i långa perioder, hade många gånger svårt att upprätthålla ett socialt liv hemma i Göteborg och den kringflackande livsstilen bidrog också till att många hade begränsade möjligheter att bilda familj. För dessa pensionärer fyller Sjömansbiblioteket en viktig funktion som mötesplats och blir ofta en fast punkt i tillvaron.

– Sjömännen som kommer till oss har ofta en fin gemenskap. De visar omtanke om varandra och har lite koll om någon blir sjuk eller inte syns till på ett tag. Biblioteket spelar en stor roll för dem, säger Anna Selme.

Ett stort segelskepp är målat på väggen där vi sitter och böckerna står prydligt uppradade i trähyllor från golv till tak. Här är det ordning och reda och mer en känsla av en privat samling än vad de vanliga folkbiblioteken signalerar. Här finns heller inga lånedatorer, men däremot är samlingen av referenslitteratur om sjöfart diger och ständigt växande.

– Vi tar in nästan allt som handlar om sjöfart och många av böckerna är skrivna av andra sjömän. Det är alltid gångbart. Många av våra besökare vill hålla sig uppdaterade och läser all referenslitteratur som kommer upp i hyllorna, säger Ann-Christine Westman.

Tidigare anordnade biblioteket även onsdagsträffar med inbjudna gästföreläsare med koppling till sjöfart. Det bjöds på fika och sammankomsterna var alltid välbesökta. Det hann bli trettiofem träffar innan Anna Selme satte punkt för verksamheten.

– Jag fick helt enkelt slut på idéer. Det fanns inte mer gäster att bjuda in på tema sjöfart, säger hon och skrattar till.

Allt färre svenska fartyg

Genom åren har svensk sjöfart genomgått stora förändringar. Effekterna av den ofta kritiserade svenska tonnageskatten har resulterat i att många svenska fartyg har flaggat ut till förmån för internationell flagg. Idag finns endast ett nittiotal fartyg i den svenska handelsflottan enligt Ann-Christine Westman. Till skillnad från de 240 svenskflaggade fartyg som fanns när hon tillträdde sin tjänst för sjutton år sedan. Något som också märks på utlåningen.

– Tidigare kunde vi köpa in mellan tjugo, tjugofem exemplar av de mest populära böckerna. Idag blir det oftast inte mer än fem exemplar som mest.

Sjömansbiblioteket finansieras med hjälp av farledsavgifter och drivs av Sjömansservice som ligger under Sjöfartsverket. Sjömansservice arbetar för att främja social hållbarhet och verkar i enlighet med en internationell ILO-konvention som har undertecknats av svenska staten. Tack vare den går det inte att prioritera bort biblioteksverksamheten som riktar sig till svenska sjömän, menar Ann-Christine Westman och Anna Selme.

– Det viktiga är att det finns en internationell konvention om att sjömansbiblioteken ska finnas. Den kan vi peka på om de plötsligt får för sig att de vill lägga ner oss för att ta pengarna till annat.

Sjömansbiblioteket är ett globalt vandringsbibliotek med centrum på Rosenhill på Hisingen i Göteborg. Biblioteket distribuerar böcker och ljudböcker av olika slag till fartyg inom den svenska handelsflottan och till utlandsflaggade fartyg med serviceavtal.

Fakta
Utöver vanlig skönlitteratur och sakprosa finns även svenska dagstidningar.

Böcker finns i ett 20-tal hamnar i fyra världsdelar. Platsombud förmedlar böckerna till och från fartygen. Även Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) och de nordiska sjömanskyrkorna hjälper till med boktransporter till fartygen.

Tillhör AO Sjömansservice, sedan 2007 en enhet inom Sjöfartsverket.

Text: Hanna Jedvik