Fokus på nationella minoriteter

Bibliotekens arbete med och för nationella minoriteter var i fokus när Kultur i Väst på torsdagen

arrangerade en heldag om detta.

– Biblioteken måste få upp ögonen för våra nationella minoriteter och jag hoppas att dagen blir den första av flera med fokus på målgruppen, säger Mia-Marika Andin, konsulent bibliotek, Kultur i Väst.

Nationella minoriteter är en av Bibliotekslagens prioriterade grupper, men också Språklagen och Lagen om nationella minoriteter påtalar bibliotekens ansvar för grupperna.

– Många bibliotek följer inte lagen helt enkelt, konstaterar Mia-Marika Andin som tagit initiativ till dagen där de tjugotalet bibliotekarier som närvarade fick en bra överblick och insikt om nationella minoriteteters historia och vad det kan innebär att tillhöra en nationell minoritet.

Minoritetspolitik

Regeringens särskilda utredare när det gäller minoritetspolitik, Lennart Rohdin, berättade under förmiddagen om kriterierna för en nationell minoritet och satte Sverige i ett folkrättsligt och historiskt perspektiv när det gäller nationella minoriteter.

2016 fick Lennart Rohdin regeringens uppdrag att ta fram förslag för att stärka minoritetspolitiken i Sverige och i sin utredning konstaterar han bland annat minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom alla politikområden, och i större utsträckning inriktas på överföringen av språk och kultur mellan generationerna.

– Biblioteken är den sektor som har bäst koll på minoritetsspråken och Bibliotekslagens paragraf fem är ett föredöme, säger han.

Jiddisch på bibliotek och allsång på romani

Nancy Lindström från Ulricehamns bibliotek får stå modell när Eleonor Frankemo visar hur rasbiologin kunde ta sig uttryck.

Eftermiddagen bjöd på exempel från verkligheten där Tomas Woodski, bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek, Lavabiblioteket, berättade om sina erfarenheter av att arbeta med jiddisch på biblioteken, och tvärtemot Lennart Rohdin menar Tomas Woodski att bibliotekslagen är svag och att många bibliotek inte lever upp till den.

– Det finns svårigheter när det gäller litteratur på jiddisch, men det är inget som inte går att lösa.

Eleonor Frankemo och hennes pappa Stig-Ove Johansson Lundahl från föreningen Romanofolket resande Östergötland, tog

oss med på en resa i Romanofolket resandes historia i Sverige. Med fördomar som ständig följeslagare berättar de sin historia från invandringen på 1500-talet genom rasbiologins strömningar fram till dagens fördomar och olagliga register.

– Romer är ett samlingsnamn och det finns fem grupper där Romani Resandefolket är den största, säger Eleonor Frankemo som avslutar dagen med att ge exempel på låneord från romani som vi använder varje dag, och avslutar med att få alla att stämma upp i en allsång på romani.

 

FAKTA

Europarådets konventioner för minoriteter ratificerades av svenska regeringen 1999. Konventionen ska ge kulturellt och språkligt skydd för de nationella minoriteter som i Sverige är fem: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Minoritetsspråken i Sverige är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkielei.

Utdrag ur Bibliotekslagen: 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på
1. de nationella minoritetsspråken,
2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och
3. lättläst svenska.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se