Det finns flera vägar till bibliotekarieyrket i Finland, men bara en utbildning ges på svenska.Vid Åbo Akademi läser studenterna informationsvetenskap, ett ämne som förändrats mycket under åren men som fortfarande ger en bra kompetens för blivande bibliotekarier.
Åbo Akademi är ett svenskspråkigt universitet som ligger på den gamla sidan av Åbo, i backen ovanför domkyrkan. På universitetets kafé talas det svenska och affischerna på anslagstavlan som lockar till studentfester och mingel är på svenska, liksom skyltarna som visar vägen till andra våningen och institutionen för informationsvetenskap.
Gunilla Widén är professor i informationsvetenskap. Hon har svenska som modersmål och studerade själv här på 80-talet med målsättningen att bli bibliotekarie. Då hette ämnet biblioteksvetenskap och informatik.
– Utbildningen då var bred men mer fokuserad på traditionella biblioteksämnen som katalogisering och indexering, och på bibliotekens organisation, säger Gunilla Widén och nämner ”datorbaserad informationssökning” som ett exempel på en kurs som försvunnit.
Men just informationssökning är förstås en viktig kurs nu också, även om tekniken är helt annorlunda, och institutionens kurser är populära bland studenter från många ämnen.
– Verktygen är annorlunda men grunderna, teorin och filosofin, är de samma, säger Gunilla Widén. Vi lär fortfarande ut hur kunskapsorganisationer fungerar.
Hon berättar att det är vanligt att läsa informationsvetenskap för att komplettera sin utbildning med ämnen från andra institutioner och Åbo akademi samarbetar mycket med andra fakulteter och med Åbo universitet för att underlätta för studenterna.
Brett ämne
Runt tjugo studenter läser just nu informationsvetenskap vid Åbo Akademi, från grund- till doktorandnivå. Dessutom ges det internationella programmet Informations and Knowledge Management som ger behörighet att arbeta som informationsspecialist på företag. I den nya finska bibliotekslagen finns inte längre krav på en kandidatexamen med 60 poäng informationsvetenskap, men enligt Gunilla Widén är kompetensen som behövs densamma, och ämnet utvecklas ständigt för att vara relevant.
– Informationsvetenskap är ett ämne som förändras rätt snabbt, det är en ständig resa och ett livslångt lärande för oss som ska utbilda dem som ska jobba i branschen. Det är bredare än biblioteksvetenskap, men bibliotek är en av de viktigaste arbetsplatser dit våra studenter söker sig, säger hon.
Utmaning
Informationsvetenskap är ett relativt okänt ämne utanför bibliotekssektorn och att locka nya studenter är en ständig utmaning och något som Gunilla Widén funderar mycket på. Hon vet att det finns flera delar i utbildningen som attraherar, som digital kompetens och kunskap i att kunna hantera och strukturera stora mängder information, men så länge lönerna för biblioteksanställda är relativt låga är det svårt att få fler att söka sig till informationsvetenskap.
– Biblioteken är en stabil institution i samhället men det är inte så många som tar som sin uppgift att ta tillvara och utveckla den biten. Lönen är inte så himlastormande så det kanske inte är första alternativet för unga.
Bra arbetsmarknad
Efter examen, eller ibland redan tidigare, får många jobb på biblioteken runt om i landet. Många av de tidigare studenterna kommer också tillbaka till institutionen så småningom, en del för att vara gästlärare, andra för att doktorera vilket tidigare gav behörighet att söka jobb som bibliotekschef.
Forskningen vid Åbo Akademi är inriktad på informationsbeteende, något som också speglas i undervisningen. Helt nytt för vårterminen 2018 är den internationella mastersutbildningen. Utbildningen är ett samarbete med ämnet informationssystem, vars fokus ligger på att utveckla affärsmodeller som passar den digitala marknaden. Inom informationsvetenskap översätts detta till offentlig marknad och bibliotekssektorn för att anpassa verksamhet och service till de digitala biblioteksanvändarna.
– Allas vår informationskompetens och digitala kompetens ändras och utvecklas hela tiden och vi behöver förstå och anpassa bibliotekens service och utbud så vi förstår våra användare och att de förstår att använda biblioteken.
Mångspråkig
Mastersutbildningarna har engelska som huvudspråk och även inom informationsvetenskap är en stor del av kurslitteraturen på engelska. De finlandssvenska och finska studenterna måste vara mångspråkiga för att kunna ta del av kurslitteraturen.
– Det har sina sidor, vi blir fattiga i vårt yrkesspråk, man får kämpa med översättningarna men det blir inte samma sak. Åbo Akademins uppdrag är att utbilda svenskspråkiga experter för arbetslivet här i Finland och då får man påminna sig om att vi måste jobba med terminologin på svenska, och på finska förstås, säger Gunilla Widén.
Author Description
