Bibliotekens ansvar

Bibliotekens ansvar

Det är lätt att vara frustrerad över allt nytt man ska kunna. Och visst måste alla bran- scher tänka nytt, men se det istället som en gyllene chans att utveckla det som nns. Det perspektivet är mindre stressande och mer konstruktivt.
Ett allt större bildningsbehov växer fram och det enda som fungerar som ett effektivt vaccin mot kunskapsförakt, faktaresistens och oförmåga att värdera innehåll på nätet är bildning.

Extra viktig blir också bibliotekens roll i ljuset av att den digitala utvecklingen är långt ifrån färdig. Den kommer att pågå i många år till. Endast dryga 40 procent av världens befolkning har tillgång till internet dagligen. Den utveckling som kommer att ske i andra delar av världen de närmaste åren kommer också att påverka internet så som vi känner till det. Det är inte alls lika självklart att de stora nätspelarna och frågeställningarna är de samma som idag.

Medborgarnas kompetensbehov kommer dock vara kon- stant. Biblioteken är en av de aktörer som kan och bör ta ett stort ansvar för dessa. För att kunna göra det behövs större likvärdighet och mångfald i utbud av digitala tjänster rikta- de mot medborgare. Det digidel-utbud som nns är viktigt, men är ofta en slags digital motsvarighet till ABC-boken.

Alldeles för sällan förs det idag initierade proaktiva samtal om internet. Nätbolagens egen affärsutveckling sätter agen- dan. Biblioteken kan vara det självklara och välbehövliga fo- rum för djuplodande diskussioner om nätutvecklingen. Där nischade frågor om nätneutralitet, dark web, digital påverkan eller integritet diskuteras.

Utmaningen för biblioteken är att de mysiga sagostun- derna på biblioteken har cementerat en ganska sentimental och daterad bild av bibliotekens förmåga och utbud. En syn på bibliotek som även delas internt. Biblioteken behöver uppdatera sig. Sluta fundera över sin roll och visa att de kan och vill ha en nyckelroll. Om biblioteken ska kunna ”bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” innebär det mycket mer än utlåning av böcker, diskussion om urvals- el- ler ordningsfrågor. I mitt kapitel i den nationella Biblioteks- strategins omvärldsanalys Femte statsmakten, ”Från sagor till cyberpunk” ligger fokus på detta så nödvändiga digitala
omtag. Kapitlet kan ge argument när omvärlden ifrågasät- ter bibliotekens roll. För de nns idag utanför kultursektorn och den akademiska lterbubbla som nns runt biblioteken. Biblioteken som infrastruktur eller de databaser och det glo- bala nätverk biblioteken har som en resurs nns det få inno- vatörer som värderar högt eller känner till. Frågan om digi- taliseringens påverkan på det demokratiska samhället måste stå i fokus för bibliotekens kommande utvecklingsarbete.

Sträva efter att bli den arena där man säkerställer demo- kratins utveckling i en digital samtid. Där man värnar om ett fritt internet utanför enskilda aktörers särintressen och där medborgare får hjälp att förstå synliga såväl som osynliga påverkansmöjligheter och allt annat av de mer dystopiska perspektiven av nätutvecklingen.

I övergången från bondesamhälle till industri- och kun- skapssamhälle var det tydligt vad läs- och skrivkunnigheten betydde för att bli delaktig och kunna påverka i samhället. Idag behövs en digital fördjupning av läs- och skrivförmå- gorna. Ett bredare och djupare lärande och analyseringsför- måga med en förmåga att koppla ihop och värdera informa- tion från olika källor. Exakt det biblioteken alltid gjort.

Biblioteken som den infrastruktur för demokrati man re- dan är måste kliva fram och säkerställa att digitaliseringen utvecklar och inte sänker demokratin. Bibliotekens bidrag för att öka den akademiska litteraciteten genom att ge verk- tyg och hjälp för att läsa och skriva vetenskaplig text och att kunna söka och tolka information är tydlig. Den digitala litteraciteten är idag lika viktig för ett samhälles demokratis- ka utveckling som den akademiska för forskningsvärldens tillväxt.

Biblioteken behövs för att försvara och bevaka nätutveck- lingen ur ett humanistiskt, etiskt och för demokratin hållbart perspektiv. En oberoende arena med upplysnings- och bild- ningsideal i fokus och fri från kommersiella särintressen. En arena där medborgarna och demokratiutvecklingen i en di- gital samtid får stå i fokus. All samhällsutveckling är inte en fråga om nästa stora digitala affärsidé.

BRIT STAKSTON

Mediestrateg, debattör och författare

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se