2 532 barn- och ungdomsböcker gavs ut under 2017. Det är mer än dubbelt så många som när Svenska barnboksinstitutet startade med Bokprovning för 25 år sedan. Ett tydligt tema är vår samtid.
Svenska barnboksinstitutets Kajsa Bäckius och Karin Mossed, båda bibliotekarier, och Åsa Warnqvist, forskningsledare, kommer direkt från Bokprovningen i Malmö till hörsalen en trappa ner på Stadsbiblioteket i Göteborg.
Årets Bokprovning firar 25-årsjubileum och Kajsa Bäckius konstaterar att utgivningen fördubblats sedan starten.
– Det innebär ett ökat utbud och en ökad variation, men också att konkurrensen mellan förlagen är större, att det är svårare att välja bland utbudet och att det är svårare för bibliotekarier att hitta rätt bok till rätt person, säger Kajsa Bäckius som tillsammans med sina kollegor går igenom all barn- och ungdomslitteratur som ges ut i Sverige varje år.
Svenska barnboksinstitutet för statistik och dokumenterar utgivningens kvantitet och bredd. När det gäller kvalitet hänvisar man till recensioner och egen läsning.
Läsfrämjande
Det finns flera anledningar till att utgivningen ökar, enligt Kajsa Bäckius och Svenska barnboksinstitutet. 2002 sänktes bokmomsen vilket gav en ökning just då, men den huvudsakliga anledningen är den tekniska utvecklingen under 2000-talet.
– Det är billigare och enklare att ge ut böcker och det är också billigare och enklare att ge ut en egen bok, säger Kajsa Bäckius
Hon pekar också på en mangaboom 2006-2008 och satsningar på läsfrämjande åtgärder efter Pisa-undersökningarna som visade att svenska elevers skriv- och läsförmågor har sjunkit. Då ökade utgivningen av lättlästa böcker, i alla kategorier.
Det ges också ut fler bilderböcker nu, från 300 titlar för 15 år sedan till 900 titlar i dag.
– Vi lever i ett mer bildbaserat samhälle, det är billigare att trycka bilder i färg och det är billigare att göra samtryck på flera språk, anger Kajsa Bäckius som några av förklaringarna till varför utgivningen ökar.
Fram till 2010 dominerade översatt litteratur, men nu är antalet svenska titlar högre, förutom när det gäller tecknade serier och faktaböcker.
– Då är faktagranskningen redan gjord, och det är mindre text att översätta, anger Kajsa Bäckius som förklaring till varför det är fler utländska än svenska faktaböcker som ges ut.
Samtiden
Svenska barnboksinstitutet går igenom hela den svenska utgivningen av barn- och ungdomslitteratur och för statistik, men gör ingen kvalitetsbedömning. Under Bokprovningen presenterar kollegorna från institutet ett urval av böckerna, som de ser speglar samtiden. Många böcker handlar om och förhåller sig till flykt från krig, integration och främlingsfientlighet, sexuella trakasserier, nätmobbning och hälsa.
Böckerna delas in i kategorier efter målgrupp och beskrivs med ämnesord. Nya ämnesord för 2017 är till exempel slime, emojis, intersexualism, bonusfamiljer, skärmtid och civilkurage.
– 2007 var prinsessor ett vanligt ord, men det finns inte med på topplistan nu, säger Kajsa Bäckius.
Bibliotekarien Karin Mossed har fördjupat sig i ett av de aktuella ämnesorden, skogen.
– Skogen är både trygg och hotfull och i flera böcker förekommer kritik av människornas utnyttjande av natur och skog, säger Karin Mossed. Kanske är skogen den nya huvudpersonen vid sidan av barnet och ungdomen?
Forskningsledare Åsa Warnqvist föreläser om teman i utgivningen och konstaterar att fler böcker och författare nu förhåller sig tydligt till samtiden.
– Spänningar, sociala klyftor, hur vi ser på varandra, normer, funktionsvariationer, ger Åsa Warnqvist som exempel på vad som skildras i böckerna. Fler böcker har en normkritisk ingång, sexualiteter skildras men kommenteras mindre, de är en del av normen.
Bildtext: Karin Mossed, Åsa Warnqvist och Kajsa Bäckius från Svenska barnboksinstitutet presenterar 2017 års utgivning av barn – och ungdomslitteratur på Stadsbiblioteket i Göteborg tillsammans med biblioteket och Kultur i Väst.
Author Description
